Samuel Edquist

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit. Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

This book challenges the idea that a sharp boundary should be drawn between the state and civil society. Although this idea is extremely common in modern capitalist societies, here it is turned on its head through a study of the ways in which public funding from the 1870s to the 1990s has enabled and shaped collective action in Swedish popular education. Popular education has generally been seen as independent of government control, with strong connections to popular and labour movements; in this volume, Berg and Edquist narrate a new story of its rise by analysing how a government grant system was constructed to drive its development. A key element in this government policy was to create and protect popular education as an autonomous phenomenon, yet making it perform state functions by regulating its bureaucratic make-up and ideological content. The book will appeal to scholars and students of history, education, and sociology, particularly those with an interest in the workings of the capitalist state as well as the history of education.

Som arkivland är Sverige närmast unikt. I andra länder finns få motsvarigheter till de organisationer som har till syfte att bevara arkiv från föreningar och verksamheter, och dessutom göra dem tillgängliga för allmänhet och forskare. I de enskilda arkiven finns stora mängder av arkivmaterial samlat: mötesprotokoll och deltagarlistor varvas med personliga brev och privata handlingar, verksamhetsberättelser och redogörelser för arrangemang med klippböcker och fotoalbum. I denna bok står de enskilda arkivens särart i fokus med avseende på såväl innehåll som struktur och arbetssätt. Enskilda arkiv är både ett stöd i ordnings- och förteckningsarbetet och en guide i bevarandefrågor av arkivhandlingar, oavsett medium och material. Den vänder sig till studenter inom arkivvetenskap, till arkivarier och arkivassistenter som arbetar med arkivbestånd, dokumentation och rådgivning, samt till personer verksamma inom förenings-, folkrörelse- och näringslivsarkiv.

This book challenges the idea that a sharp boundary should be drawn between the state and civil society. Although this idea is extremely common in modern capitalist societies, here it is turned on its head through a study of the ways in which public funding from the 1870s to the 1990s has enabled and shaped collective action in Swedish popular education. Popular education has generally been seen as independent of government control, with strong connections to popular and labour movements; in this volume, Berg and Edquist narrate a new story of its rise by analysing how a government grant system was constructed to drive its development. A key element in this government policy was to create and protect popular education as an autonomous phenomenon, yet making it perform state functions by regulating its bureaucratic make-up and ideological content. The book will appeal to scholars and students of history, education, and sociology, particularly those with an interest in the workings of the capitalist state as well as the history of education.

Gotland, Åland, Saaremaa, Hiiumaa and Bornholm are five island regions in the Baltic Sea which constitute, or have until recently constituted, provinces or counties of their own. Combining perspectives from two disparate academic fields, uses of history and island studies, this book investigates how regional history writing has contributed to the formation of regional identity on these islands since the year 1800. The special geographic situation of the islands-somewhat secluded from the mainland but also connected to important waterways-has provided their inhabitants with shared historical experiences. Due to varying geographic and historical circumstances, the relationship between regional and national identity is however different on each island. While regional history writing has in most cases aimed at integrating the island into the nation state, it has on Åland in the second half of the 20th century been used to portray its inhabitants as a separate nation. Dramatic political upheavals as the World Wars has also caused shifts in how regional history writing has represented the relationship to the mainland nation state, and has sometimes also resulted in altered national loyalties.

Historikern Samuel Edquist studerar hur skandinavernas vikingafärder i österled beskrivits av svenska forskare igår och idag. Vi får följa utvecklingen från 1800-talets besatthet vid att finna ursprunget till våra tiders nationer i forntiden, och hur denna nationalism genomsyrade forskningsresultaten, till våra dagars försök att göra upp med vetenskapens nationalistiska förflutna. Studien avslutas med en diskussion om tänkbara strategier för att förhålla sig till en så ideologiskt laddad företeelse som vikingatiden.

En grupp forskare inom Arioso-projektet skriver i här den svenska arbetarrörelsens och välfärdsprojektets historia. Man gör det mot en bakgrund av den s.k. fordismens/kapitalismens gyllene period född ur depression och världskrig och avlösta av 1980- och 1990-talens nya era. Utblickar både mot USA och Sovjet. Om Saltsjöbadsanda, arbetarrörelsen under demokratins sekel etc. Håkan Blomqvist är forskare vid Södertörns högskola och författare. Werner Schmidt, Mats Lindqvist, Samuel Edqvist, Kjell Östberg och Lars Ekdahl är likaså forskare vid samma högskola. De tillhör alla Arioso-projektet (Arbetarrörelsen i Östersjöområdet).

Det sägs ibland att svenskar är historielösa. Men vad innebär det egentligen att vara intresserad av historia? Måste det handla om krig, kungar och omvälvningar? Om man med historia även menar släktforskning, lokalhistoria, industrihistoria eller vardagens kulturhistoria, kan man knappast säga att svenskar är historielösa. Tiotusentals svenskar ägnar en stor tid av sin fritid åt sådana historiska studier, på egen hand eller tillsammans med andra. Samuel Edquist har undersökt hur svenskarna sysslat med historia i svensk folkbildning i studieförbundens och hembygdsförening­arnas studiecirklar från tidigt 1900-tal och fram till våra dagar. Vad är det för historia man intresserat sig för? Är det den stora historien om krig och politik, eller är det den lilla och konkreta historien om bygder, arbetsplatser ­eller kulturella seder? Vilken ideologisk betydelse har dessa historiska studier haft?* * *Berättelsen om det förflutna formar männi­skors idéer och tankar om samtiden. Sätten att ägna sig åt historien speglar också övergripande skiften i samhället. Hur inverkar vår tids trender, präglade av ekonomiska tänkesätt och försök att stärka bygders varumärken, på folkbildningen och dess historiestudier?