Sanna Wolk

Idag är de immateriella tillgångarna, som uppfinningar, datorprogram, databaser och mycket mer, många gånger de allra viktigaste för företag. Eftersom de flesta immaterialrätter skapas inom ramen för anställningsförhållanden, är det viktigt för företagen att tillgodogöra sig rättigheternas ekonomiska värde. Arbetsgivaren eftersträvar följaktligen normalt att de immaterialrätter och ekonomiska värden som är resultatet av verksamheten tillfaller företaget. I Arbetstagares immaterialrätter ges en samlad framställning av rättsövergången i anställningsförhållanden och parternas rättigheter och skyldigheter beträffande anställdas immaterialrätter. I boken behandlas arbetsgivarens förvärv av arbetstagares ensamrätter – främst upphovsrätt, design/formgivning och patent – och arbetstagarens lagstiftade, presumerade eller eventuellt förhandlade ekonomiska ersättning för den rätt som arbetsgivaren förvärvar. Det redogörs särskilt för de ersättningsbedömningar som gjorts vid Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar (SNAU) och den skiljenämnd som finns på det kollektivavtalsreglerade området. Också de särskilda förhållanden som gäller vid universitet och högskola samt rätten till hyrda arbetstagares immaterialrätter behandlas i boken. Vidare diskuteras vad som gäller vid överlappande immaterialrättsliga skyddsformer, när olika principer för rättigheternas övergång i anställningsförhållanden kan vara tillämpliga samtidigt. Problemen på området beskrivs och analyserar med en praktisk ekonomisk ansats.

About this book: Employees' Intellectual Property Rights describes and analyses employers' acquisition of employees' intellectual property rights in thirty-four different jurisdictions worldwide collectively representing all habitable continents. In today's knowledge-based global economy, most inventions are made by employed persons through their employers' research and development activities. However, methods of establishing rights over an employee's intellectual property assets are relatively uncertain in the absence of international solutions. Given that increasingly more businesses establish entities in different countries and more employees co-operate across borders, it becomes essential for companies to be able to establish the conditions under which ownership subsists in intellectual property created in employment relationships in various countries. This book provides a distinctive perspective on the ownership aspect of intellectual property rights. What's in this book: With the addition of a new chapter, Uganda, this revised and updated second edition was developed within the framework of the AIPPI, a non-affiliated, non-profit organization dedicated to improving and promoting the protection of intellectual property at both national and international levels. Among the issues and topics covered by the forty-nine distinguished contributors are the following: different approaches in different law systems; choice of law for contracts; harmonizing international jurisdiction rules; conditions for recognition and enforcement of foreign judgments; employees' rights in copyright, semiconductor chips, inventions, designs, plant varieties and utility models on a country-by-country basis; employee remuneration right; parties' duty to inform; and instances for disputes. How this will help you: With its wealth of information on an increasingly important subject for practitioners in every jurisdiction, this book is sure to be put to constant use by corporate lawyers and in-house counsel everywhere. It provides detailed information on which practitioners can build strategies in cases involving employees' intellectual property rights. It is also exceptionally valuable as a thorough resource for academics and researchers interested in the international harmonization of intellectual property law.

Numera utgör datorprogrammen en del av vår vardag och används inom stora delar av arbetslivet, samtidigt som det hela tiden öppnas nya användningsområden. Samhällets allt mer digitala arkitektur är uppbyggd av tekniska produkter och programvaran är dess kärna. Och det immaterialrättsliga skyddet för datorprogram har allt mer kommit i förgrunden. Upphovsrätten är fortfarande den grundläggande skyddsformen för datorprogram. Just upphovsrätten har under senare tid växt i betydelse och blivit en viktigare företagstillgång. I Datorprogramalster i upphovsrätten redogörs för de upphovsrättsliga reglerna för programvara och dess tillämpning i ljuset av senare års domstolsavgöranden på både nationell och europeisk nivå. Frågor om datorprogramalsters upphovsrättsliga innehåll, som exemplarframställning, program som tjänst, konsumtion och andra användarrelaterade inskränkningar, m.m. behandlas.