Sara Andersson

Förskolan befinner sig i dynamisk förändring i en tid av mångfald och rörelse, men vad innebär detta för vad förskolan är och kan vara just nu? I denna antologi diskuteras frågor om hur utmaningar i förskolan kan omsättas till möjligheter i pedagogisk praktik. Kapitlen är skrivna av verksamma pedagoger i förskolan, eller med koppling till den, tillsammans med forskare, och utgår från genomförda utvecklingsprojekt. I de olika kapitlen behandlas hur tänkta eller potentiella möjligheter kan ta sig uttryck genom förändrad praktik och med hjälp av riktade och medvetna insatser. En av de frågor som diskuteras i boken är hur möjligheter för barns lärande och delaktighet i miljöer med språklig mångfald kan skapas, och vilka villkoren för detta är. Andra ämnen som tas upp är lärande i utemiljön samt möjligheter och utmaningar för ledningen att stötta utvecklingsarbete som syftar till förändring av pedagogiska praktiker. I boken förs också en diskussion om hur förskolan kan öppnas upp mot vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer, som ett sätt att skapa nya möjligheter. Boken vänder sig till studenter på förskollärarutbildningen och verksamma i förskola samt till alla som är intresserade av frågor kopplade till utveckling av förskolans praktik.

Denna avhandling handlar om den läsande flickans subjektsgenealogi under 1900- och början av 2000-talet. Genom ett studium av bland annat läsundersökningar och internationella kunskapsmätningar undersöks de historiska arv, diskurser och institutionella praktiker som möjliggör, formar, genomlyser och begränsar henne. Sara Andersson doktorand i barn- och ungdomsvetenskap Detta är en doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020

På en sexklubb i Mount Pleasant befinner sig två kvinnor på sin andra date, de ansluter sig till ett dansgolv fullt av nakna människor och ger sig hän åt lusten. I en annan tid och plats kryper en fotograf över studions golv på alla fyra mot ett par högklackade lackskor, uppslukad utav dess ägares röst och kropp. I denna antologi hittar du 10 feministiska och erotiska noveller skrivna av bl.a. skådespelerskan Saga Becker, författarinnan och instagram-profilen Anna Suvanna Davidsson (Apan satt i granen), tantralärarinnan Maxinne Björk och bloggerskan Alejandra Cerda. Berättelserna är queera, kåta och helt skamlösa. I mars 2018 lanserade Leopard förlag ljudboksserien Feministisk erotik. Målet var att erbjuda lyssnarna normbrytande, verklighetstrogna berättelser där alla slags kroppar, lustar och fantasier fick ta plats. Ljudboksserien blev snabbt en succé och har redan fått mer än 15 000 lyssningar.

Preventive interventions targeting children and young people in marginalised urban neighbourhoods have gained growing political attention in recent decades. This dissertation examines a municipal initiative seeking to improve the living conditions of children in the city’s disadvantaged neighbourhoods. The initiative, Meaningful Leisure, is designed to provide free, organised leisure activities during after-school hours for children aged 10–12. In the neighbourhood of Stensöta, Meaningful Leisure has taken the form of a municipality-led partnership network of local sports clubs, national organisations, and study associations that jointly plan and organise children’s leisure time. The overall aim of this thesis is to explore the policy processes through which leisure is organised within Meaningful Leisure. Drawing on 20 months of ethnographic fieldwork and informed by Policy Enactment Theory, the work of the partnership network is understood through the concept of policy work. In this perspective, organised leisure for Stensöta’s children is shaped through processes of interpretation and translation, where policy is put into action. The findings show that creating organised leisure in Stensöta is a complex and contested process. The network’s meetings reveal struggles over meaning concerning leisure, the children involved, and practitioners working with them. Stensöta’s position as a disadvantaged neighbourhood shapes what is possible for the network to do, influenced by prevailing ideas of “good” leisure and by politically conditioned funding. Power and resistance become visible in these policy processes, particularly when the children do not participate in the after-school activities as expected. The policy work also reveals what in the dissertation is conceptualised as a profession of leisure. Here, the youth workers involved in Meaningful Leisure are positioned as key actors in shaping and sustaining the organised activities. The dissertation further underscores the importance of allowing children and young people to influence the activities they take part in. It problematises preventive interventions in marginalised urban neighbourhoods, contributes to broader debates on children’s living conditions, and illuminates the significance of professional social and pedagogical work during children’s leisure time.

De allra yngsta barnen har under de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet inom läsfrämjande verksamhet. Bibliotek arrangerar pekboks- och sagostunder för bebisar, barnavårdscentraler hänvisar nyblivna föräldrar till biblioteket, kommunala läsfrämjare gör hembesök hos spädbarnsfamiljer, och ideella organisationer uppmanar föräldrar att börja läsa högt för sina bebisar redan under första levnadsmånaden. Trots detta växande engagemang är forskningen om dessa praktiker fortfarande begränsad. Röra vid böcker bygger på ett brett fältarbete och undersöker olika verksamheter som arbetar med läsfrämjande riktat till bebisar och deras föräldrar. Barn- och ungdomsforskaren Sara Andersson studerar fenomenet "spädbarnsläsning" ur olika perspektiv och ur olika aktörers synvinklar, med syftet att måla en nyanserad bild av de diskurser och materiella arrangemang som omger dessa läsfrämjande projekt. Bokens första del visar hur samspelet mellan bebis och bok uppstår och praktiseras i mötet mellan diskurser, kroppar och objekt. I den andra bokdelen riktas blicken mot bibliotekets barnavdelning och de rörelser som främjas, motarbetas och praktiseras där. I den tredje delen breddas perspektivet ytterligare, med fokus på hur diskurser om anknytning tillämpas i läsfrämjande kampanjer riktade till spädbarnsföräldrar, samt hur mammor till bebisar diskuterar ideal om högläsning på nätforum. Sara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.

En kall skärtorsdagsförmiddag stiger fem människor in i en hiss till en vårdcentral. Det är 75-åriga Gun-Britt, som egentligen är ganska frisk, men hoppas få en pratstund med sin läkare; det är syniska musikern Kalle som lämnat Netflix-serierna och tvingat sig ut för att förnya sitt recept på antidepressiva tabletter; det är influencern Lizette som nått stora framgångar, men nu hoppas kunna spela in en video som ska slå alla visningsrekord; och det är ekonomen Anders som ska söka vård för sina förvärrade magsår och som tror att världen – och definitivt hans chef – konspirerar mot honom. Och så är det Stefan, en hemlös irakier som planerar att sova i byggnadens källare. Vad de inte vet när hissdörrarna slår igen är att åkturen kommer bli allt annat än en smidig färd och att den som äger minst bär omkring på något högst eftertraktat. Hissen är en roman om ensamhet, tro och längtan efter kärlek, gemenskap och mening. OM FÖRFATTARENSara Andersson är en småländsk journalist bosatt i Uppsala. Hon har tidigare skrivit en barnbok, men Hissen är hennes debutroman.

Alla barn kan känna sig ensamma och små ibland. En person som verkligen vet hur det är att känna sig ensam och liten är rory. Han var så liten och klen när han föddes att hans mamma bestämde att han skulle heta rory – med litet r. Att vara liten och klen, och ha pipig röst, går väl an när man är hemma hos sin mamma, men när man börjar skolan och alla andra barn är stora är det inte så roligt. Det får rory erfara. Det visar sig också att det kan hända många dråpliga saker när man är liten och klen. Hur går det att åka tåg som bromsar in häftigt? Hur går det att åka skidlift? Och hur går det att sitta i en stol på bio? Dagarna i skolan är långt ifrån roliga för rory, men snart börjar saker förändras. Rory och hans mamma besöker en basar i en kyrka, och där får rory lära känna en flicka som heter Lotta. Lotta är stark och initiativrik som många andra barn, men till skillnad från de andra bryr hon sig inte om att rory är klen, och snart har de två blivit kompisar. Genom Lotta får rory också veta att det finns någon annan som vill vara hans vän och aldrig kommer lämna hans sida.

Tvillingflickorna Nora och Marie har magiska förmågor. De kan tala med varandra genom telepati och de kan få saker att explodera eller sväva. För att lära sig att kontrollera och hantera sina förmågor skickas flickorna till en specialskola för liknande barn som alla är olika men väldigt kraftfulla. Skolan ligger på en fjälltopp i norra delen av Sverige. Där är de isolerade från omvärlden och andras nyfikna blickar. Hugo visar sig vara olik de andra. En dag rymmer Hugo från skolan under dramatiska former. Hugo slår sig samman med Quaron, en ond trollkarl med väldigt starka krafter. Eleverna och två av lärarna, Rebecka Paige och den store Loke, bestämmer sig för att bekämpa Quaron för att förhindra Hugo från att helt gå över till de ondas sida. Därför tillkallar de Wamblee till sin hjälp, en vis trollkunnig som känner till Quaron sedan tidigare. De får nu uppleva ett magiskt äventyr med läskiga varelser, monster, spindlar, otroliga fenomen och starka makter. Nu testas deras förmågor på riktigt och de inser hur viktigt det är att hålla samman.