Sara Backman Prytz

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Redaktör: Catharina Hällström Boken är baserad på 2016 års barnkultursymposium vid Centrum för barnkulturforskning och belyser och diskuterar förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Forskare från olika discipliner, universitet och högskolor samt författare, regissörer och andra kulturskapare presenterade olika perspektiv på vila dåtida, nutida och framtida barnkultur ingår i ett ständigt pågående samtal. Ambitionen med symposiet var att olika tidsplan skulle korsas och mötas för att belysa ett barnkulturell dialog genom tid och rum. Medverkande föreläsare gav intrsseveckande exempel på hur ett sätt att titta framåt även är ett sätta att blicka bakåt, det vill säga barnkulturens tidslighet, rumslighet och rörlighet framkom tydligt. Innehållsförteckning - Under tiden. Om konsten att skriva vilse, Stefan Castas - Varifrån kommer barns rättigheter? - rättighetsdiskursernas politiska och sociala rötter i Sverige, Bengt Sandin - Arkivkurragömma med historiens flickor - ett genusperspektiv på barn- och ungdomshistoriska källor, Sara Backman Prytz - Klimathot, atombomber och meteorer. Barns rädslor nu och då, Helena Hörnfeldt - Spara spelet - Att bevara barns datorspelshistoria, Björn Sjöblom - Blandning, mångfald och nya influenser: samtal om de Andra när ingen är rasist, Rickard Jonsson - Konstprojekt om identitet och minnen - Dialoger med och utan ord, Anette Andersson och Anna Wennergren - Vargbröder. Människa idag - igår - Ett arkeologi- och litteraturpedagogiskt projekt, Eva Norlinder - Klassiker i nya tolkningar - Om samtida scenkonst för ung publik, Karin Helander - Historiska källor om barn - En bredvidläsningsbok för mellanstadiet, Anna Götlind - Såsom i en spegel. Den tidiga barn- och ungdomslitteraturen och dess reflexer, Boel Westin

Hur har sexualundervisningen i den svenska skolan utvecklats från det tidiga 1900-talet och fram till idag? I Samhällets sak att sköta tar författarna avstamp i en stor mängd arkivmaterial och läromedel för att fånga hur den statliga politiken agerat på ett avgörande sätt för hur området utvecklats och villkorats. Sexualundervisningen har ofta debatterats – både i och utanför skolans värld. Författarna följer vilka argument för och emot sexualundervisning som förts fram liksom hur olika synsätt på de ungas sexualitet framkommit. Även inom skolan har åsikterna gått isär. Författarna har samlat röster från lärare, elever och vårdnadshavare för att ge en bred förståelse av diskussionerna. Berättel­serna vittnar om motstridiga åsikter och uppfattningar om undervisningen – dess utformning, omfattning och existens i klassrummet. Över åren har dock konsensus vuxit fram om att det ska vara skolans ansvar att ge barn och unga kunskaper om sexualitet och relationer – det har blivit samhällets sak att sköta.

Kvinnoriketär det efterlängtade verk som sätter all den myllrande kvinnohistoriska forskningen i dess stora sammanhang: Här skildras vad det inneburit att vara kvinna i Sverige under de senaste tusen åren. Givetvis har kvinnorna format Sverige lika mycket som männen – bara det att deras insatser varit sådana att de sällan platsade i historieböckerna. Men vänder vi på det, som i denna bok, och ser till alla de områden där kvinnor verkat – klostren, skolorna, föreningarna, butikerna, industrierna, salongerna, sjukhusen, gårdarna och kontoren, för att inte nämna hemmen – förstår vi att vi levt mitt uppe i ett verkligt Kvinnorike. Som framgår av de otaliga historiska nedslagen i Kvinnoriket har allt inte präglats av förändring – somligt har länge varit sig likt – liksom förändring inte alltid inneburit förbättring. Här framgår också att männen varit såväl kompanjoner som förtryckare genom århundradena. Slutsatsen är likafullt tydlig: kvinnornas historia under de senaste tusen åren är värd sin egen skildring.

Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de? I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet. Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok. Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt. Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen. Sagt om boken:”Boken är mycket lättillgänglig och ger intressanta inblickar i lärartillvaron och villkoren förr i tiden med läraröden mycket olika dagens. Den riktar sig till en bred krets av såväl lärare som andra historiskt intresserade.” Anders Weidung, BTJ-häftet nr 20, 2024