Sara Carlbaum

Utvecklingen av förskolan till en central samhällsinstitution har gått mycket fort sedan 1970-talets omfattande utbyggnad. Förskolan har idag en självklar plats i det svenska välfärdssamhället och utgör en betydande del av skolsystemet – men den är också en del av det marknadsanpassade skolsystemet med privata aktörer, koncept och profiler för vårdnads­havare att välja mellan. Dessa två aspekter präglar den svenska förskolan idag. Med utgångspunkt i aktuell forskning beskriver och analyserar förfat­tarna denna utveckling och situation. Perspektiven är omväxlande historiska, sociologiska och pedagogiska. Fokus riktas även mot vilka konsekvenser utvecklingen haft för förskolans organisering och hur detta påverkar både barn och föräldrar i ett alltmer socialt skiktat utbildningssystem. Förskolans expansion och marknadisering vänder sig till såväl förskollärar­studenter som yrkesverksamma förskollärare och skolledare genom att belysa förskolans betydelse för samhället från olika perspektiv.

Det har gått drygt 50 år sedan mobbning började uppmärksammas som problem i skolan. I dag har vi skarpare lagstiftning än någonsin tidigare med skyldigheter för all personal att rapportera och utreda alla kränkningar. Samtidigt visar nationella undersökningar att elever upplever sig vara mer kränkta nu än för bara några år sedan. Den anmälningskultur som har växt fram kan både skapa en rädsla hos skolpersonalen för att ingripa, och öka dokumentationsbördan. Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar? Det enkla svaret är kanske att det är ett krig som inte låter sig vinnas. Att barns och ungas utsatthet i skolan uppmärksammas och tas på allvar är av godo – men mycket tyder på att den samtida kampen mot kränkningar också får betydande negativa konsekvenser. I denna bok undersöks juridifieringen av skolans arbete mot kränkande behandling genom en kritisk granskning av de regelverk, institutioner, praktiker och handlingar som syftar till att förhindra att barn far illa och osynliggörs i skolan. Boken dokumenterar och belyser konsekvenser av nya former av arbete mot kränkningar i skolan för huvudmän, skolpersonal, elever och föräldrar och den uppmärksammar särskilt socialisationseffekter av denna förändring. Skolans arbete mot kränkningar bygger på resultat från ett forskningsprojekt och omfattande empiriska studier i två kommuner. I boken utvecklar författarna idéer från skolpersonal om hur man kan stötta elever och hjälpa dem att själva lösa och hantera utmaningar i skolan och i framtiden. Detta görs genom att lyfta fram begreppet resiliens som handlar om att stärka förmågan att hantera förändring, motstånd eller svårigheter. På en mer övergripande nivå skulle resiliens som styrning kunna innebära ett flexiblare system som fokuserar mer på utveckling än på kontroll. Joakim Lindgren är docent i pedagogik och vetenskapsjournalist. Han är verksam som lektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Sara Carlbaum är docent i statsvetenskap och verksam som forskare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Agneta Hult är docent i pedagogik vid Umeå universitet. Christina Segerholm är professor i pedagogik. Hon undervisar i pedagogik inom lärarutbildningarna och inom grund- och forskarutbildningen vid Umeå universitet.