Sara Högdin

Det finns i dag ett stort intresse för att ställa om arbetet med barn och unga utifrån ett förebyggande perspektiv. Tanken är att identifiera dem som behöver stöd i ett tidigt skede, innan problemen vuxit sig stora och svårbemästrade. Genom att tillvarata barns och ungas vardagsmiljöer, i familj, förskola, skola och under fritiden, och erbjuda insatser utan att särskilja och peka ut vissa barn som problem, finns förhoppningar om att stärka såväl de inkluderande krafterna i vardagliga sammanhang som barnets förmåga att fungera i dessa. Intresset för förebyggande arbete är inget nytt, vare sig i Sverige eller internationellt. Det nya är kraften i dess uttryck, dess omfattning och att det sker en grundläggande omställning inom och mellan flera områden samtidigt. Det innebär formandet av ett slags professionellt fält inom vilket specialiserade funktioner skapas och kompetens håller på att byggas upp. I detta arbete har uppbyggnaden av den teoretiska grunden för arbetet halkat efter. Med denna antologi vill författarna möta intresset för och presentera en systematiskt sammanställd kunskapsbas om preventivt arbete med barn och unga i Sverige i dag. Prevention med barn och unga vänder sig till studenter och praktiskt verksamma i socialt och pedagogiskt arbete samt andra närliggande ämnen. Boken är också av intresse för politiker och myndigheter där samtal förs och beslut fattas om förebyggande arbete.

Frågor kring sexualitet och migration har i allt större utsträckning aktualiserats i den svenska samhällsdebatten under de senaste åren. Det är främst problemställningar om exempelvis sexuella normkonflikter och migranters sexualbrottslighet, men även deras sexuella riskutsatthet i migrationsprocessen som har kommit i fokus. Denna antologi tar ett brett grepp om temat sexualitet och migration och lyfter frågor som exempelvis att lära sig förstå ”sexuella script” i det nya landet, hedersrelaterat våld och förtryck, människohandel, sexualundervisning riktad till migranter, normkonflikter kopplade till sexualitet och samlevnad, migrationslagstiftning, hbtq-migranters upplevelser av sin livssituation. Antologins författare kommer från olika akademiska discipliner och ambitionen är att presentera nyanserad och ny kunskap om ett komplext och mångfacetterat fält. Sexualitet och migration i välfärdsarbete vänder sig till studenter och professionella inom välfärdsarbeten såsom exempelvis socialtjänst, skola och kriminalvård.

Ålder, precis som andra kategoriseringar som genus, klass och kön, påverkar det sociala arbetets organisation, åtgärder och insatser. Därför bör även ålder vara föremål för problematisering och reflexivitet, både i vetenskapliga sammanhang och i praktiskt socialt arbete. En sådan analys blir möjlig med ett kritiskt åldersperspektiv. Boken diskuterar: • Vad karaktäriserar ett kritiskt åldersperspektiv? • Vad innebär det att ålder är en organiserande princip och vilka konkreta konsekvenser får det för socialt arbete? I de olika empiriska kapitlen illustreras vad ett kritiskt åldersperspektiv kan synliggöra vad gäller det sociala arbetet som fält och praktik. Ålder i det sociala arbetets praktiker vänder sig till yrkesverksamma och studerande inom socialt arbete, men även till forskare inom fältet.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta i politiska diskussioner på kommunal, nationell och mellanstatlig nivå. Men vad innebär det? Och ur vems perspektiv? Den här boken beskriver hur social hållbarhet används inom olika vetenskapliga discipliner. Författarna avstår medvetet från att definiera begreppet men har som utgångspunkt att det i en diskussion om social hållbarhet måste finnas en vision om en bättre framtid. Ett kritiskt perspektiv på social hållbarhet innebär en strävan efter social rättvisa och inkludering. Boken består av tre delar. Den första delen tar upp social hållbarhet som teoretiskt begrepp och vision och den andra delen handlar om begreppet i förhållande till inkludering och exkludering. Den avslutande delen tar upp konkreta exempel på hur social hållbarhet kan se ut i praktiken i exempelvis skola, arbetsliv och socialt arbete. Social hållbarhet vänder sig till studerande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen, såsom socialt arbete, sociologi, utbildningsvetenskap, psykologi och statsvetenskap.

Många unga har upplevt sexuellt våld eller varit utsatta för olika risker under och efter migrationen till Sverige. Det kan exempelvis handla om barnäktenskap, att sälja sex för sin överlevnad, om människo­handel, hedersrelaterat våld eller våldtäkt. I Att möta sexuell utsatthet beskriver författarna professionellas möten med nyanlända barn och unga som har erfarenhet av sexuellt våld. Hur bör professionella i Sverige bemöta och hantera de ungas berättelser? Hur ska de agera när de möter barn som är gifta? På vilket sätt kan skolan vara ett stöd? Hur bör samverkan ske mellan olika professionella grupper? Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, omvårdnad och folkhälsa men kan också läsas av professionella som möter unga nyanlända inom olika verksamheter.

Boken diskuterar aktuella frågor om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån aktuell kunskap, ny lagstiftning och utmaningar i praktiskt socialt arbete. Boken behandlar hedersrelaterat våld och förtryck ur olika perspektiv. Bland annat diskuteras förklaringar till våldet, lagstiftningen på området samt koppling till religion utifrån ett professionsperspektiv i socialt arbete. Boken ger ett brett kunskapsstöd för arbetet med att förstå och hantera förtryck och våld i hederns namn. Denna bok är den första i sitt slag som går bortom de ideologiska spänningar som präglat frågan om hedersrelaterat våld och förtryck, och presenterar i stället en bred och nyanserad kunskap riktad till dem med uppdrag att utreda och hantera våldet i sin yrkespraktik. Under 2020-talet har lagstiftningen skärpts, med bland annat nya brottskategoriseringar som hedersmotiv och särskilt hedersbrott. Vad innebär detta för praktiker inom socialt arbete? Antologin erbjuder ny kunskap som är baserad på den senaste forskningen inom området, en kunskap som länge varit efterfrågad från fältet. Boken erbjuder en grundlig genomgång av bakgrunden och förklaringar till förtrycket och våldet, den socioekonomiska segregationens och religionens betydelse för hedersproblematiken. Vidare lyfts socialtjänstens och skolans uppdrag att identifiera och utreda våldet och förtrycket. Boken behandlar också implikationer av den nya lagstiftningen gällande hedersbrott samt metoder för hur professionella kan identifiera och arbeta förebyggande med hedersrelaterat våld och förtryck. Boken:belyser hedersrelaterat våld och förtryck med utgångspunkt från ett människorättsperspektiv, med aktuell rättslig reglering och rättspraxis i fokus.presenterar det hedersrelaterade våldets uttrycksformer och deras betydelse för mötet med personer som är våldsutsatta.vilar på teoretiska grunder som är tillämpbara i klientarbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Den här boken riktar sig till dem som i sin nuvarande eller kommande profession möter människor som är utsatta för våld eller förtryck inom ramen för en hederskontext. Boken fokuserar på socialt arbete men är också relevant för personal inom hälso- och sjukvård samt skola. Sagt om boken”Denna bok är ett efterlängtat bidrag till både studenter och professionella som arbetar med frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är varken en debattbok eller en manual för arbetet, utan snarare ett fördjupat kunskapsunderlag som problematiserar och nyanserar en komplex fråga i socialt arbete.” (Pernilla Ouis)Om författarnaPernilla Ouis och Sara Högdin är huvudredaktörer för boken. Pernilla Ouis är professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor vid Malmö universitet. Sara Högdin är socionom och docent i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad. Bokens övriga författare är Janike Andersson, Aje Carlbom, Hanna Cinthio, Sara Helmersson, Helén Olsson, Johan Rosquist, Lotti Ryberg-Welander och Annika Staaf.

Skolans uppdrag är brett. Förutom att förmedla kunskap ska utbildning bygga på beprövad vetenskap, förmedla en värdegrund och fostra samhällsmedborgare. Som lärarstudent och som framtida lärare är detta viktigt att förhålla sig till. Boken anlägger ett etnografiskt och forskningsanalytiskt perspektiv på skolans, förskolans och fritidshemmets verksamheter, med fokus på tre centrala aspekter:• Demokratiuppdraget• Interkulturalitet• HållbarhetDet komplexa uppdraget utgår från det konkreta, vardagliga arbetet och introducerar de kulturanalytiska verktygen perspektivering, kontrastering och dramatisering i relation till skolkontexten. På så sätt bidrar boken till att bredda blivande och verksamma lärares förståelse för skolpraktiken. Dessutom erbjuder den läsaren redskap för att se, reflektera över och utveckla det egna handlandet, något som i förlängningen kan bidra till förändring av praktiken.

Socionomer arbetar med välfärdsstatens mest svårlösta problem. De arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksvården och äldre- och omsorgsverksamheten. Socionomer finns inom kommunerna, i statliga verk, inom kyrkliga och ideella organisationer. För att utföra sitt samhällsmandat behöver de blivande socionomerna utbildning, kunskaper och senare också fortbildning. De måste hantera grundläggande etiska principer, bevaka frågor om alla människors lika värde, slå vakt om ett kritiskt tänkande och ha förmåga att hantera komplexa problem. I antologin ges en helhetsbild av den historiska bakgrunden och den moderna utvecklingen av landets socionomutbildningar. Den första högskoleanknutna utbildningen startades av Centralförbundet för Socialt Arbete år 1921. Under efterkrigstiden tillkom flera nya utbildningar och de har ytterligare expanderat under 2000-talet. Bokens författare guidar läsarna genom en dramatisk historia och riktar blickarna mot framtidens utmaningar. Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden vänder sig till studenter och lärare vid socionomutbildningarna, till yrkesverksamma, politiker och förtroendemän och en socialt intresserad allmänhet.