Sara Kärrholm

Natur- och miljöskildringen har blivit ett signum för kriminalromanerna i de senaste årens deckarboom. Mitt i den svenska idyllen blir våldet än mörkare i kontrast till det natursköna och välbekanta. Idag har också allt fler mindre orter och lantliga miljöer fått sin "egen" deckarförfattare och sina egna hjältar. I Deckarnas svenska landskap delar svenska deckarexperter med sig av både läsupplevelser och landskapsminnen. På resan från Skåne i söder till Lappland i norr får läsaren lära känna några av de mest lästa och älskade svenska litterära naturskildrarna: våra svenska deckarförfattare. Kerstin Bergman som sammanställt boken är litteraturvetare, deckarrecensent och medlem av Svenska deckarakademin. På www.crimegarden.se finns ­hennes populära deckarblogg. Hennes senaste bok är Swedish Crime Fiction: The Making of Nordic Noir (2014).

Under det kalla kriget skapades nya berättelser om vad som var gott och ont. I Sverige var USA hjälte och Sovjetunionen skurk. I det ljuset har kalla krigets politiska föreställningar utforskats och diskuterats grundligt. Vi vet däremot mindre om de meningsskapande berättelser som vanliga människor mötte under denna tid. I Hotad idyll förenas litteraturvetenskapens intresse för texter med historievetenskapens intresse för bredare sammanhang för att nå en större förståelse av historiska skeenden. I fokus står de föreställningar som präglade den vardagliga idyllen i 1950- och 1960-talens Sverige. Författarna diskuterar hur berättelserna tog form i det nya tv-mediet, i den populära svenska kriminalromanen, i dagspressen, veckopressen, reseskildringarna, i de nya romanerna och lyriken samt i de politiska diskussionerna.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

2010-talet går mot sitt slut. Så gör även det första decenniet som storinstitution för Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Det får oss att vilja stanna upp och reflektera över hur perioden kan förstås. Finns det något specifikt, en ”kultur X”, för oss kulturvetare att avtäcka och sammanfatta? I den här antologin har forskare från några av institutionens olika ämnen – etnologer, konstvetare, musikvetare, intermedialister, idéhistoriker och modevetare – fått definiera vad de ser som kulturvetenskapligt intressant med 2010-talet, deras kultur X. Några av skribenterna behandlar vad pengar betyder i det kontantlösa samhället, vilka utopier som är möjliga i en post-politisk tid, varför Sverige blivit ledande i att uppmuntra medborgarna till att operera in chip under huden, och varför alla blev så arga när museernas verksamheter blev politik. Andra ställer frågor som: Vilka nya världar öppnar sig för den som lär sig cykla i vuxen ålder? Hur många liv och skepnader har egentligen Sherlock Holmes? Varför är inte människor mer rädda för falska läkemedel? Hur transparanta är de digitala jättarnas verksamheter egentligen? På samma sätt som institutionens ämnen representerar en stor bredd och komplexitet i ämnen och forskningsfält, representerar bidragen till den här antologin en spännvidd av olika forskningsfrågor och empiriska fält. Samtidigt synliggör helheten av bidrag några av de processer som satts i rörelse redan tidigare, men vars betydelse och aktualitet bara ökat under 2010-talet. Det handlar om den kulturella vändningens konsekvenser, såväl för individen som för akademin – en kulturell logik präglad av ökad globalisering, konsumtion, identitetspolitik, historielöshet och estetisk pastisch. Som fördjupning till detta argumenteras för humanioras viktiga roll i vetenskaplig samverkan, och för betydelsen av väntan och eftertanke i den tid som pågår nu. Med den här antologin firar vi vårt 10-årsjubileum.