Sara Stridsberg

I Kærlighedens Antarktis får den døde kvinde en stemme. Romanen handler om den unge narkoluder, Inni, og begynder med det bestialske mord på hende. I fortættede erindringsfragmenter fortæller Inni sin historie, der er fuld af smerte, men også rummer lysende momenter af kærlighed og ømhed. Hun fortæller om opvæksten med forældre, der lukkede sig om deres egen rus. Om tabet af sin højtelskede lillebror, der druknede i åen. Om det første skud heroin, der føltes som at blive voldtaget af en engel. Og om kærligheden til Shane og de to børn, Valle og Solveig, der blev anbragt i familiepleje. Kærlighedens Antarktis er en roman om udsathed, ensomhed og moderkærlighed, skrevet med stor ømhed for sine personer. "Fremragende anti-krimi." Politiken, 6 hjerter"Mesterlig. Uafrystelig." Berlingske, 6 stjerner"En lysende smuk, mytologisk og sprogligt syngende roman." Kr. Dagblad, 6 stjerner"Grufuld og smuk." Børsen, 5 stjerner"En uafrystelig roman, som viser, hvor forbløffende langt en forfatter kan gå, når idé, sprog og handling passer som fingrene i en håndsyet handske." Weekendavisen"Tragisk, tankevækkende og fuld af kærlighed." Information

Happy Sally är en fantasi om Sally Bauer, kanalsimmerska och simmardrottning. Sally Bauer var besatt av att simma. Alldeles före krigsutbrottet 1939 blev hon den första skandinaven att krossa Engelska kanalen. Tiden: 15:22. Långt senare försöker en annan simmerska, Ellen, göra om bedriften. Hennes längtan efter att simma bestämmer allt omkring henne. Hon har ingått ett vad med sin man, Viktor: om hon lyckas ska hon få ägna sig åt simning för all framtid; om hon misslyckas måste hon och barnen följa med Viktor på hans drömseglats över Atlanten. När dottern återvänder till Dover för att minnas kanalsommaren kommer Ellens utopi och nederlag att speglas i historien om Sally Bauer och hennes triumf. I kanalens tidvatten möts två övertygade och egensinniga simmerskor. Happy Sally är bitvis lyriskt och fragmentariskt skriven, men till skillnad från många debutromaner har den en mycket stark och enkel grundhistoria, och till skillnad från de flesta romaner är det här kvinnor och mödrar som hänsynslöst följer sin dröm, som försummar familj och barn, som drivs av en obetvinglig frihetslängtan: "En dag ska jag krossa Kanalen. Det brinner i mig av högfärd."

Lo och hennes far gör nattliga utflykter i en gammal Jaguar genom de brinnande skogarna i en okänd europeisk stad. Lo är en dröm och en spegel där också andra öden skymtas. Dolores Haze som färdas ur Nabokovs roman mot barnsängsdödens Alaska. En tillfångatagen aphona i Jardin des Plantes i Paris som tränas av en vetenskapsman att börja teckna. En okänd mor som kör omkring i de upplysta motorvägarnas cirklar utanför städerna. Darling River är en storslagen och melankolisk roman om barnet utan barndom och kvinnan utan framtid.

DRÖMFAKULTETENEtt hotellrum i Tenderloin District, torskdistriktet i San Francisco. Det är april 1988 och Valerie Solanas ligger och dör i lunginflammation på en smutsig madrass och nedkissade lakan. Utanför fönstret blinkar rosa neonskyltar, porrmusiken arbetar dag och natt. Den 30 april hittas hennes kropp av hotellpersonalen. I polisrapporten står det att den döda knäar vid sängkanten (har hon försökt ta sig upp i sängen? har hon gråtit?), att hennes kropp är täckt av maskar och att döden troligen har inträffat någon gång kring den 25 april. Några veckor tidigare har någon i hotellpersonalen sett henne sitta och skriva vid fönstret. Jag tänker mig högar av papper på skrivbordet, silverkappan på en galge vid fönstret och lukten av saltvatten från Stilla Havet, jag tänker mig Valerie febrig i sängen där hon försöker röka cigaretter och göra anteckningar. Jag tänker mig utkast och manuskript överallt i rummet? Sol kanske? Vita moln? En ökens ensamhet? Jag tänker mig att jag är där hos Valerie. Drömfakulteten är en litterär fantasi om amerikanskan Valerie Solanas. Den utsågs i en omröstning bland kritiker, författare med flera, gjord av Sydsvenskan och Dagens Nyheter, till 00-talets bästa roman.

Nainen joka ampui Andy WarholiaStridsbergin kuumeinen, runollinen romaani on feministisestä SCUM-manifestista tunnetun Valerie Solanasin elämäntarina. Sara Stridsbergin romaani Unelmien tiedekunta on rankka ja rohkea teos, joka näyttää päähenkilönsä Valerie Solanasin vuoroin kuolinvuoteella halvassa hotellissa, laiminlyötynä pikkutyttönä Georgian syrjäkylillä, mielisairaalan potilaana, lahjakkaana yliopisto-opiskelijana, feminismin esitaistelijana ja taidepiirien lemmikkinä 1960-luvun psykedeelisessä New Yorkissa. Tällä teoksella Ruotsin akatemiaan nykyisin kuuluva Stridsberg otti vuonna 2006 ryminällä paikkansa pohjoismaisen kirjallisuuden kärkijoukoissa." Unelmien tiedekunta on ansiokas, monisyinen ja jännittävä romaani. Palava kuin rakkauskirje, mutta sisimmässään kylmäävä." - Svenska DagbladetSara Stridsberg (s. 1972) kuuluu Ruotsin merkittävimpiin nykykirjailijoihin. Romaanista Unelmien tiedekunta hän sai vuonna 2006 Pohjoismaiden neuvoston kirjallisuuspalkinnon. Hän on ollut August-palkintoehdokkaana neljä kertaa.

En dotter kommer till mentalsjukhuset Beckomberga för att besöka sin pappa, den livshungrige och dödslängtande Jimmie Darling. Beckomberga ska snart stänga för gott, men för en tid blir denna isolerade värld hennes andra hem och flera av de intagna hennes vänner. Mor och dotter, Edith Ewing Bouvier Beale och Edith Bouvier Beale, lever i ett förfallet hus bland de rika i East Hampton, vid Atlantkusten norr om New York. Tvättbjörnar och katter rör sig i huset, havsfåglar flyger in och ut genom krossade fönster. Inga nya besökare kommer längre, bara människor och drömmar från förr. Det här är moderns och dotters rike, här är de fria och suveräna, stjärnor i sina egna liv. I en övergiven skyskrapa någonstans i Detroit befinner sig Carter och Vladimir. Vladimir vill att Carter ska hjälpa honom att dö. I en annan del av staden finns Vladimirs tvillingbror Jack, som Carter tidigare levt med. Tillsammans har de ett barn som hon inte längre träffar. Utanför förvandlas världen, blir långsamt till ruiner. I tre pjäser som nyligen spelats på scener i Stockholm ger Sara Stridsberg röst åt fångna och suveräna, besegrade och odödliga.

Når Jimmie Darling kommer til Beckomberga mentalsykehus, begynner datteren Jackie å tilbringe stadig mer tid der. Og når moren reiser til Svartehavet, blir sykehuset hele hennes verden. Der er legen Edvard Winterson som hver natt tar med seg Jim og noen utvalgte pasienter til sine store fester ved Lill-Jansplan, der er Inger Vogel som beveger seg på grensen mellom orden og ødeleggelse, og Sabina med sine perler og sin sorg. Der er også Paul og kjærligheten, den virkelige galskapen. Fra anmelderne: «Beckomberga er en roman som biter seg fast langsomt, uten at man begriper helt hvordan, eller hvorfor. Å lese den er som å se dagslyset i lys av et annet, som å gå på kino midt på dagen.» SINDRE ANDERSEN, KLASSEKAMPEN «I sin nye roman dikter Sara Stridsberg en bråvakker kjærlighetshistorie rundt et forgangent dårehus.» CARINA ELISABETH BEDDARI, MORGENBLADET «Det er ekstremt vakkert og veldig rørende. Stridsberg er en fantastisk forfatter.» FINN SKÅRDERUD, UNIVERSITAS MAGASIN «... viser hvilken storslått romanforfatter Stridsberg er.» «Med innlevelse, intensitet og en nøktern tone mellom barn og foreldre i bunnen, blir Beckomberga en roman som gir uttrykk og retning til indre stormer, men også tilbyr leseren ly.» SUSANNE HEDEMANN HIORTH, DAGENS NÆRINGSLIV «I Monica Aasprongs oversettelse klinger teksten drømmeaktig og vanvittig, men samtidig klar, nesten mild. Full av stemninger skildrer den, fra ulike perspektiver og tidsplan, en verden uten stabile størrelser og kategorier, en verden der galskap og normalitet glir over i hverandre. (...) Med Beckomberga viser Stridsberg nok en gang at hun må regnes blant Skandinavias mest interessante samtidsforfattere.» ANNE MERETHE K. PRINOS, AFTENPOSTEN «Personane drøymer og teksten drøymer med. Lesaren blir sugd inn i eit heilt særprega univers som både er vakkert og skremmande. Heller enn moralsk indignasjon vekkjer romanen medkjensle og medliding. Det er ikkje det verste ein roman kan oppnå.» MARTA NORHEIM, NRK «Poetisk språk kombinert med et dramatisk innhold gir en kraftfull litterær mikstur. En nytelse å lese. (...) Sara Stridsbergs poetiske språk løfter romanen, og gir glans og liv til de mange personene som fyller den. Styrken hennes ligger i en unik evne til å skape stemning og atmosfære.» THURID LARSEN, DAGSAVISEN «Stridsberg er unik i Norden. Skal eg samanlikne henne med nokon, må det bli Marguerite Duras.» MERETE RØSVIK GRANLUND, DAG OG TID

I efterhand tänker jag att jag gick i sömnen den där hösten. Var det för att de var tvillingar som jag kunde tillåta mig att bryta mot alla lagar? För att det redan fanns någonting spöklikt i situationen, en defekt, en dubblering, ett naturens misstag som kunde ursäkta mig? En själ i två kroppar. Eller var det för att allting annat i världen var på väg att gå under?

For første gang utgis et teaterstykker av Sara Stridsberg på norsk i bokform. Også i sine drama bekrefter Sara Stridsberg at hun tilhører toppskiktet blant nordiske samtidsforfattere. Sara Stridsbergs skuespill "Medealand" tar utgangspunkt i Euripedes' drama om Medea (oppført i 431). Medea, prinsessen fra et fjernt barbarland hjelper Jason med å erobre det gylne skinnet og redder ham fra en sikker død. Hun følger ham tilbake til Hellas og blir hans hustru. De får to sønner, men Jason ønsker å gifte seg med Kreusa, datter til kongen i byen. Medea er fra seg av sjalusi, fortvilelse, hevntørst og hat. "Medealand" er en sterk historie om kjærlighet, svik og morskap og eksil. Boken har etterord av Steve Sem-Sandberg. " ... skildringa av Medeas sinnstilstand (er) like menneskeleg som den er fråstøytande - og slik blir Stridsbergs ubehagelege gransking av kjærleikens skuggeside både naudsynt og uunnverleg." Margunn Vikingstad, Morgenbladet "De lange uforutsigbare linjene som preger romanene er kortet ned her, i skuespillet, men vendinger og detaljer er like fullt Stridsbergerske, ville, nifse og glitrende. Som Medea." Thea Marie Dolva, Fædrelandsvennen (terningkast 6)

Lo og hennes far gjør nattlige utflukter i en gammel Jaguar gjennom de brennende skogene i en ukjent europeisk by. Lo er en drøm og et speil der også andre skjebner kan skimtes. Dolores Haze er på ferd ut av Vladimir Nabokovs Lolita-roman mot barselsengens død i Alaska. I Jardin des Plantes i Paris vil en vitenskapsmann lære en fanget hunnape å tegne. En ukjent mor kjører omkring på de opplyste motorveienes sirkler utenfor byene. "Darling River" er en roman om barnet uten barndom og kvinnen uten framtid. Melankolsk, men også fandenivoldsk, skildres ødelagte kvinneliv og -skjebner. "Dette kan uten særlige forbehold kalles en storslått roman. (...) en mørk og melankolsk roman, men den har et stilistisk og poetisk spenn som gir den overbevisningskraft og byr på stor leseglede." Turid Larsen, Dagsavisen "Sterkere og vakrere prosa kan man knapt lese i Norden, enn Sara Stridsbergs 'Darling River' ". Guri Hjeltnes, VG "På en særegen, svevende og dypt ubehagelig måte, har teksten en skjønnhet i seg som driver leseren videre ..." Liv Riiser, Vårt Land "Stridsbergs evne til å beskrive ensomhet, smerte og sanseinntrykk gir boken litterære kvaliteter som trekker den ut av den gjørma karakterene befinner seg i, mer eller mindre bokstavelig." Erle Marie Sørheim, Dagbladet "Sara Stridsberg løfter ikke en lillefinger til publikumsfrieri, men oppretter et frimodig og på sitt vis svært tillitsfullt forhold til leseren, det er ingen tabuer mellom forfatter og leser, ingen hyggelig høflighet. Dette er ubeskyttet tekst fra en naturkraft." Lasse Midttun, Morgenbladet "Det går an å lese både samfunnskritikk og skildring av menneskelege grunnvilkår ut av denne teksten. Men først og fremst er Sara Stridsberg ein forfattar som har skapt seg sin heilt eigen plass der ho diktar mangetydige og urovekkjande bilde. 'Darling River' er ei av desse bøkene som ikkje slepper deg når du er ferdig med siste side." Marta Norheim, NRK P2 "Den underlige overflaten i «Darling River», og følelsen av at alt som står i den er nødvendig for helheten, kombinert med de sterke, poetiske stemningene, som kan være bisarre, men som alltid er klare og likevel mangetydige, gir denne romanen snev av mesterverkfølelse. Ingen som ønsker å følge med på den svenske samtidslitteraturen, kan tillate seg å hoppe bukk over Sara Stridsberg. Hun er rett og slett sentral." Jon Øystein Flink, Klassekampen "... en merkelig vakker skildring av forfall, sykdom og død. (...) Originalt og brutalt skriver Stridsberg frem bilder og scener ladet med smerte. Det skal godt gjøres å unngå å la seg berøre." Anne Merethe K. Prinos, Aftenposten " 'Darling River' er en nydelig og rik roman som gir mer enn den krever." Cato Fossum, Bergens Tidende

MEDEA: Jag kände inte till kärlekens kronologi. Början. Mitten. Slutet. Det obönhörliga. Hans blick som inte längre ser på mig. Jag kan inte leva utan den. Det är en sjukdom. Jag känner mig dödssjuk. Jag kommer att dö av det här tillståndet. Jag går ingenstans. Flyktingen Medea. Drottningen Kristina Alexandra. Den hemlösa Valerie Solanas. Alla försöker de röra vid himlen och stjärnorna. De rasar och överges och vägrar att böja sig, de fortsätter att älska trots att kärleken verkar omöjlig. Sara Stridsbergs tre pjäser Medealand, Dissekering av ett snöfall och Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika är inte bara stor dramatik utan också stora läsupplevelser.” Kärleken är den pol som allt hos Stridsberg strävar mot även om vi inte ser det. Kärleken: lika oundgänglig som nåden är för den kristne; lika omöjlig att undfå med bara makt och vilja; och precis lika oumbärlig om vi vill förstå oss själva som levande människor.” Ur Steve Sem-Sandbergs efterord

På en bar i Quillebeuf, där floden Seine rinner ut i Engelska kanalen, sitter ett par och dricker bourbon och svart Pilsen. Hon har barnsandaler på sig och verkar nästan sova, han är betydligt yngre och har all sin uppmärksamhet riktad mot henne. Vid ett annat bord sitter berättaren och hennes älskare. Utifrån vad de betraktar och ett fåtal uppsnappade fraser börjar de dikta ihop det mystiska, engelsktalande parets historia kaptenens och hustruns en dunkel och främmande saga om beroende och förlust, skrivande och död. Med förord av Sara Stridsberg. MARGUERITE DURAS [1914 1996] föddes i Indokina av franska föräldrar. Hennes författarskap präglades starkt av uppväxttiden, liksom av hennes engagemang i motståndsrörelsen under andra världskriget. Av hennes sammanlagt över femtio verk, hör romanen Emily L till de allra mest hyllade. »Världens vackraste bok.« JENNY TUNEDAL, AFTONBLADET »Hela tiden kan, och måste, texten läsas mellan raderna. Pratar de om det sällsamma paret, eller om sitt eget förhållande? Säkert är i alla fall att de pratar om kärleken, om kärlekens ofantliga möda, som Duras uttrycker det, och om vad vi tror att kärleken är.« HANNA BÄCKSTRÖM, TIDNINGEN KULTUREN »Det var snart tjugo år sen jag läste Emily L första gången och jag visste inte hur mycket jag hade saknat den. Det är också en fröjd att läsa Britt Arenanders översättning.« MARIE NORIN, GÖTEBORGS-POSTEN

"Drømmefakultetet" er en roman, en litterær fantasi, og et rått, eksplosivt portrett av den amerikanske ekstremfeministen Valeria Solana. Hun var et ikon, berømt og beryktet kjent for to ting: Sitt manifest Scum (Society for Cutting Up Men) og for å ha prøvd å drepe Andy Warhol. Fortellingen om den evige, kompromissløse outsideren er skrevet i et nærmest hypnotisk språk det slår gnister av. Sara Stridsbergs suverene stilistiske lekenhet gjør denne romanen til uforglemmelig lesning. Forfatteren fikk i 2007 Nordisk Råds Litteraturpris for denne romanen, og den er kåret til 2000-tallets beste svenske roman i Dagens Nyheter. "Sara Stridsberg har skutt gullfuglen; helt klart en av årets store leseopplevelser!" Stein Roll, Adresseavisen " ... en ung, frisk og nyskapende stemme. For med sin suverene stilistiske lekenhet er 'Drømmefakultetet' slående lesning." Cathrine Krøger, Dagbladet " ... et frenetisk, ekspresjonistisk og eksplosivt språk. Denne historien kunne vanskelig ha vært skrevet mer effektivt." Terje Stemland, Aftenposten "Når jeg leser 'Drømmefakultetet' for andre gang, får jeg lyst til å sitere hele boken ordrett, så bra er den." Anneli Axen, Morgenbladet