Sara Uhnoo

Lärare har blivit allt mer medvetna om rummets pedagogiska betydelse och många svenska lärosäten har byggt salar som ger goda förutsättningar för studentaktivitet. Använd rummet är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar. När lärare använder studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i salarna får det positiva effekter på studenters aktivitetsgrad och prestationer. Använd rummet tar upp typiska metoder som kan användas och ger illustrativa och konkreta exempel på läraktiviteter med fokus på vad studenterna gör och varför. Boken presenterar också pedagogiska lärdomar om aktiva lärosalars betydelse för lärare, studenter och lärande, med en stor bredd av lärarerfarenheter från olika lärosäten, undervisningsnivåer och ämnen. Boken ger inspiration och tips till universitetslärare som är nyfikna på att börja använda aktiva lärosalar och till erfarna pedagoger som vill utveckla sin rumsliga kompetens.

I denna bok presenteras feministiska teorier och begrepp tillsammans med fördjupande exempel på hur de kan tillämpas i forskning. Boken kan användas i diskussioner om kön, genus och feministiska perspektiv, men också som redskap då dessa frågor och perspektiv ska integreras med andra frågeställningar. I bokens första del beskrivs feminismens idéhistoriska och teoretiska utveckling. Här diskuteras begrepp som kön, genus och jämställdhet, vilken betydelse det materiella ges i olika teorier och varför kvinnliga teoretiker fått så lite plats i den sociologiska historieskrivningen. I bokens andra del läggs tyngdpunkten på tillämpning och empirisk forskning. Här ges exempel på hur begrepp och teorier har använts inom olika forskningsfält: sociala rörelser, kriminologi, arbetsliv, kropp och hälsa, familj, teknik- och vetenskapsstudier, emotioner samt migration. Feministiskt tänkande och sociologi ges här ut i en reviderad upplaga med nya exempel och hänvisningar till aktuell forskning och teori. Nya kapitel om kriminologi och våldtäkt samt sociala rörelser har också tillkommit. Boken vänder sig i första hand till studenter i sociologi och andra samhälls­vetenskapliga ämnen, men också till dem som vill sätta sig in i hur genusperspektiv och feministisk teori kan förstås och tillämpas.

Available open access digitally under CC-BY-NC-ND licence. This book presents the first ethnographic study into a new consent-based rape law in Sweden and shows how the implementation of this legislation challenges outdated legal frameworks and requires a shift in legal practice. Focusing on the Swedish context, it provides insights that are globally applicable, offering lessons for other countries where consent-based rape laws are in place. By examining the limitations of the conventional legal enactment of autonomy, rationality and objectivity, the authors argue for an evolved approach to ensure fairness and effectiveness. Integrating feminist legal theory with the sociology of emotions, the book reveals how emotional and contextual factors shape legal reasoning. Aiming to make legal processes for sexual violence more transparent, predictable and democratic worldwide, this is an urgent call for enhanced professional training in emotional reflexivity and empathy.

Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 57

FRIVILLIGAS INSATSER VID KRISER OCH KATASTROFER OCH MYNDIGHETERS FÖRMÅGA ATT TA TILLVARA DESSA RESURSER ÄR ETT HÖGAKTUELLT ÄMNE. DENNA RAPPORT BIDRAR MED KUNSKAP OM SAMVERKAN MELLAN PROFESSIONELLA ORGANISATIONER OCH FRIVILLIGA AKTÖRER VID HANTERING AV KRIS- OCH KATASTROFSITUATIONER GENOM ATT PRESENTERA RESULTATEN FRÅN ETT FORSKNINGSPROJEKT OM HUR RÄDDNINGSTJÄNST OCH FRIVILLIGA SAMVERKADE UNDER DEN OMFATTANDE, UTDRAGNA OCH KOMPLICERADE RÄDDNINGSINSATS SOM UTSPELADE SIG I DE VÄSTMANLÄNDSKA SKOGARNA SOMMAREN 2014. ANALYSEN BASERAS PÅ KVALITATIVA INTERVJUER MED PROFESSIONELLA INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN, CENTRALA TJÄNSTEMÄN OCH OLIKA TYPER AV FRIVILLIGA SOM VAR INVOLVERADE I RÄDDNINGSINSATSERNA VID SKOGSBRANDEN. DÄRTILL HAR CENTRALA STYRDOKUMENT OCH UTVÄRDERINGAR SAMT DATA FRÅN SOCIALA MEDIER ANALYSERATS. FRIVILLIGAS INSATSER FRAMSTÅR SOM VÄRDEFULLA, MEN VI VISAR OCH DISKUTERAR ÄVEN EN RAD UTMANINGAR VID INTERAKTIONER MELLAN PROFESSIONELLA OCH FRIVILLIGA. KAPITLEN BELYSER PROFESSIONELLAS DISKRETIONELLA ÖVERVÄGANDEN, INTERPERSONELLT EMOTIONSARBETE I RELATION TILL SPONTANFRIVILLIGA, UTMANINGAR VID PRIVAT-OFFENTLIG KATASTROFSAMVERKAN, SAMT HYBRIDA POSITIONER OCH PRAKTIKER VID DELTIDSBRANDMÄNS OCH FRIVILLIGA RESURSGRUPPERS INSATSER VID SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND. SAMMANTAGET FRAMTRÄDER EN BILD AV PROFESSIONELLAS KOMPLEXA ARBETE OCH DE SVÅRA UTMANINGAR, DILEMMAN OCH BESLUT SOM DE STÄLLDES INFÖR VID EN SÅ OMFATTANDE KATASTROF SOM SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND 2014. RAPPORTENS RESULTAT KAN VARA AV PRAKTISKT VÄRDE FÖR PROFESSIONELLA SOM ÄR INTRESSERADE AV ATT INTEGRERA FRIVILLIGA PÅ KONSTRUKTIVA SÄTT I OFFENTLIGA RÄDDNINGSINSATSER VID KOMMANDE KRISER OCH KATASTROFER, OCH SOM VILL FÖRBEREDA SIG INFÖR OCH UNDVIKA POTENTIELLT PROBLEMATISKA SITUATIONER. RESULTATEN KAN OCKSÅ VARA AV VÄRDE FÖR FRIVILLIGA AV OLIKA SLAG SOM ÄR INRIKTADE PÅ ATT SAMVERKA MED PROFESSIONELLA VID FRAMTIDA KRISER OCH KATASTROFER.

Bostad först utvecklades i New York i början av 1990-talet som ett innovativt sätt att lösa bostadsproblemet för långvarigt hemlösa med omfattande stödbehov. Modellen innebär bl.a. att en permanent bostad betraktas som en mänsklig rättighet och en startpunkt för fortsatta insatser, inte ett slutmål. Däri skiljer den sig från den traditionella boendetrappan, där bostaden snarare används som en belöning. Bostad först visade sig snart vara mycket framgångsrik. En stor majoritet av dem som fick flytta in i egna lägenheter fungerade bra som hyresgäster och blev socialt integrerade i samhället. Modellen har därefter börjat tillämpas i många europeiska länder. I Sverige introducerades Bostad först i liten skala omkring 2010. En kommun som var tidigt ute var Göteborgs stad som 2011 började planera för en metodtrogen Bostad först-verksamhet, som inleddes två år senare. Sociologen Sara Uhnoo har nära följt Bostad först Göteborg. Hennes utvärdering utgår från hyresgästernas perspektiv men innefattar också kostnadseffektivitet och metodtrogenhet i förhållande till den amerikanska förlagan. Studien bygger på ett omfattande empiriskt material i form av bl.a. dokument, observationer och intervjuer. Sara Uhnoo, docent i sociologi, är sedan många år verksam som forskare och lärare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon disputerade 2011 med doktorsavhandlingen Våldets regler: ungdomars tal om våld och bråk.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet. I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya. Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.