Sari Nauman

Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker, antikvetare och arkeologer kring bild som historiskt vittnesbörd om kvinnligt och manligt. Forskarna betraktar återgivningen av "urkvinnan" Lucy, familjeporträtt på antika gravreliefer, kroppsnormer i tidiga vikingaföremål, bildskapande i isländska sagor, skiftande könsfokusering i 1500-talets klädmode, genusaspekter på kröningsceremonier under 1700-talet, kungliga snedsprång under frihetstiden, nakna stenålderskvinnor i dansk 1940-talsfilm och en såväl tillbaka- som framåtblickande utställning om människans evolution. Genom alla dessa olika bilder kan vi få kunskap om historien. Dels klargör bilderna sidor av det förflutnas samhällsliv som inte lika väl låter sig fångas i bevarade texter, dels utgör de tidsdokument i sig själva. Från vissa epoker och samhällen saknas skrifter helt, och då är det just genom bevarade lämningar och bilder som vi alls kan närma oss det förflutna. Den naturliga startpunkten är vår tids uttolkning av de fynd som visar hur länge mänskligt liv varit en realitet. Bokens tidsspann är således hisnande långt: 3,2 miljoner år! Vad som betraktats som kvinnligt respektive manligt varierar i tid och rum. Vad som däremot inte förändrats är en överallt och i alla tider återkommande vilja att göra åtskillnad mellan könen.

This open access book introduces the concept of Internally Displaced Persons (IDPs) into early modern migration history, arguing that the current characterisation of early modern refugee movements is oversimplified. During this period, hundreds of thousands of people fled Europe’s religious wars, seeking asylum in neighbouring states or across the seas. The efforts and trials of these refugees have been chartered and analysed by many prominent scholars, who have demonstrated the movements’ entanglement with the state formation process and the rise of humanitarianism. As a result, early modern refugees are frequently grouped together under the umbrella term ‘religious refugees’, contrasting them with present-day refugees, which are identified in terms of national or ethnic belonging. However, as this book demonstrates, there were considerable differences among the forced migrants, and one of the most significant was that whereas some of them fled outside of established political relationships, many of them moved within such bonds and borders. As today, early modern forced migration was multifaceted and encompassed diverse groups with diverse needs and motives. To address that complexity, the author highlights the necessity of differentiating between these various groups of migrants and determining what factors influenced reception and rejection practices, both locally and centrally, while acknowledging that many factors often coincided.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok. Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

Utväxlandet av eder mellan regent och under­såtar är en central politisk institution i histo­rien, såväl i Sverige som i andra länder. Eden har ofta antagits utgöra ett kontrakt i vilket regenten utlovade beskydd i utbyte mot lydnad och skatteintäkter, men i Ordens kraft ifråga­sätter historikern Sari Nauman en sådan uppfattning. Istället argu­men­terar hon för att eden syftade till att skapa tillit mellan parterna i en politisk relation. Den tillit som skapades kunde dock ifrågasättas, och element av ovisshet kvarstod ständigt. Genom att analysera hur eder användes och hur ovissheten hanterades vid kröningar, krig, uppror och riksdagar undersöker Nauman varför och hur edsanvändningen förändrades 1520–1718. Resultaten pekar på att etablerandet av en skriftlig kultur förändrade för­utsätt­ningarna för den politiska relationen i grunden. Eder svors muntligt och var beroende av ett personligt möte för att åstadkomma tillit. Ett skriftligt dokument möjliggjorde däremot en ökad kontroll över undersåtar på avstånd, och erbjöd en längre tidshorisont för den politiska relationen. Allteftersom kontrollfunktionerna utvecklades minskade användandet av muntliga eder – kontroll konkurrerade ut tillit.