Sebastian Selvén

Erik Axel Karlfeldt var en av de mest lästa författarna i Sverige under början av förra seklet. Hans diktsamlingar såldes i stora upplagor, gavs ut på nytt och på nytt. Han var ständig sekreterare i Svenska Akademien onekligen en maktställning i offentligheten. Karlfeldt fick också Nobelpriset 1931 (postumt) och behöll sitt grepp om den läsande allmänheten långt fram under 1900-talet. Huruvida Karlfeldt var en troende person eller åtminstone återvände till sin barndoms tro i slutet av sitt liv är och har varit föremål för mycket diskussion. Själv var han mycket förtegen om sin religiösa inställning (eller om andra ståndpunkter vad gäller livsåskådningar). Hur mycket det går att utläsa av hans skönlitterära författarskap i frågan är verkligen öppet för diskussion. Att hans texter är fyllda av bibelallusioner och att han var väl förtrogen med bibliska myter och begrepp har många uppmärksammat. Men är det en bekännelse till en kristen tro eller är det ett sätt att utnyttja litterära stilmedel? I oktober 2023 arrangerade Karlfeldtsamfundet ett symposium på Sigtunastiftelsen med högt kvalificerade litteraturvetare, teologer och Karlfeldt-experter för att diskutera Karlfeldts förhållande till tron. Deras bidrag under symposiet presenteras här.

Leksands kyrka är en av landets största landsortskyrkor och här ryms såväl gammalt som nytt. Den medeltida kyrkan omdanades under 1700-talet och har sedan dess förändrats ytterst lite. Ändå byggdes dess yngsta del så sent som 2009. Hela Kyrkudden, där kyrkan står, utgör en ovanligt välbevarad äldre kyrklig miljö. Vägen fram mot Leksands kyrka idag erbjuder en vy som många generationer sett och om och om igen gjort till sin. I den här boken presenteras Leksands kyrka - byggnaden i sig, dess inventarier och dess miljö - av en grupp forskare. Leksands församlings historia och dess unika kyrkliga seder belyses liksom byggnadens tillkomst och utveckling. Kyrkans rika inventarier - textilier, ljusredskap och kyrksilver - beskrivs och även orglarna och deras historia redogörs för. Denna bok är den hittills grundligaste genomgången av kyrkan och innehåller flera nya fynd om byggnaden och föremålen som hör till den.

What happens to the Bible when it is used in worship? What does music, choreography, the stringing together of texts, and the architectural setting itself, do to our sense of what the Bible means—and how does that influence our reading of it outside of worship? In Liturgy and Biblical Interpretation, Sebastian Selvén answers questions concerning how the Hebrew Bible is used in Jewish and Christian liturgical traditions and the impact this then has on biblical studies. This work addresses the neglect of liturgy and ritual in reception studies and makes the case that liturgy is one of the major influential forms of biblical reception. The case text is Isaiah 6:3 and its journey through the history of worship. By looking at the Qedushah liturgies in Ashkenazi Judaism and the Sanctus in three church traditions—(pre-1969) Roman Catholicism, Anglicanism (the Church of England), and Lutheranism (Martin Luther, and the Church of Sweden)—influential lines of reception are followed through history. Because the focus is on lived liturgy, not only are worship manuals and prayer books investigated but also architecture, music, and choreography. With an eye to modern-day uses, Selvén traces the historical developments of liturgical traditions. To do this, he has used methodological frameworks from the realm of anthropology. Liturgy, this study argues, plays a significant role in how scholars, clergy, and lay people receive the Bible, and how we understand the way it is to be read and sometimes even edited. Liturgy and Biblical Interpretation will interest scholars of the Bible, liturgy, and church history, as well as Jewish and Christian clergy.