Sébastien Tutenges

Denna grundbok presenterar olika teorier inom området kriminologi, både innehållsmässigt och i tillämpad form, där vi får möta olika per­­s­pektiv och tankesätt. Boken behandlar först vad en teori egentligen är, därefter presenteras några av dem: teorin om rationella val, kontroll­teori, resiliensteori kopplat till risk- och skyddsfaktorer, en över­­sikt över kritisk kriminologi och, på samma tema, Chambliss konfliktteori om strukturella motsättningar samt om kulturkriminologi i Durkheims anda. Ett kapitel resonerar även kring vad litterärt och bildmässigt berättande kan säga kriminologisk forskning. Sist men inte minst presenteras ett intersektionalitetsperspektiv i kriminologin, ett pers­pektiv som bland annat används i ett kapitel för att analysera Christies teori om ideala offer. Det finns naturligtvis fler teorier och fler sätt att använda teori. Med hjälp av den här boken kan du få syn på många olika infallsvinklar för att få idéer att sätta igång själv. Olika kapitel, teorier och idéer visar olika sätt att ta sig an att försöka förstå verkligheten. Använd dessa för att stimulera dina egna tankar och din egen förmåga att teoretisera. Boken vänder sig till dig som ska skriva uppsats eller andra arbeten och funderar över teorins roll i arbetet. Framför allt vänder den sig till kriminologistudenter, men även du som studerar till socionom eller polis kan finna inspiration i boken.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

For two decades, Sébastien Tutenges has conducted research in bars, nightclubs, festivals, drug dens, nightlife resorts, and underground dance parties in a quest to answer a fundamental question: Why do people across cultures gather regularly to intoxicate themselves? Vivid and at times deeply personal, this book offers new insights into a wide variety of intoxicating experiences, from the intimate feeling of connection among concertgoers to the adrenaline-fueled rush of a fight, to the thrill of jumping off a balcony into a swimming pool. Tutenges shows what it means and feels to move beyond the ordinary into altered states in which the transgressive, spectacular, and unexpected take place. He argues that the primary aim of group intoxication is the religious experience that Émile Durkheim calls collective effervescence, the essence of which is a sense of connecting with other people and being part of a larger whole. This experience is empowering and emboldening and may lead to crime and deviance, but it is at the same time vital to our humanity because it strengthens social bonds and solidarity. The book fills important gaps in Durkheim’s social theory and contributes to current debates in micro-sociology as well as cultural criminology and cultural sociology. Here, for the first time, readers will discover a detailed account of collective effervescence in contemporary society that includes: an explanation of what collective effervescence is; a description of the conditions that generate collective effervescence; a typology of the varieties of collective effervescence; a discussion of how collective effervescence manifests in the realm of nightlife, politics, sports, and religion; and an analysis of how commercial forces amplify and capitalize on the universal human need for intoxication. Download the open access ebook here.

For two decades, Sébastien Tutenges has conducted research in bars, nightclubs, festivals, drug dens, nightlife resorts, and underground dance parties in a quest to answer a fundamental question: Why do people across cultures gather regularly to intoxicate themselves? Vivid and at times deeply personal, this book offers new insights into a wide variety of intoxicating experiences, from the intimate feeling of connection among concertgoers to the adrenaline-fueled rush of a fight, to the thrill of jumping off a balcony into a swimming pool. Tutenges shows what it means and feels to move beyond the ordinary into altered states in which the transgressive, spectacular, and unexpected take place. He argues that the primary aim of group intoxication is the religious experience that Émile Durkheim calls collective effervescence, the essence of which is a sense of connecting with other people and being part of a larger whole. This experience is empowering and emboldening and may lead to crime and deviance, but it is at the same time vital to our humanity because it strengthens social bonds and solidarity. The book fills important gaps in Durkheim’s social theory and contributes to current debates in micro-sociology as well as cultural criminology and cultural sociology. Here, for the first time, readers will discover a detailed account of collective effervescence in contemporary society that includes: an explanation of what collective effervescence is; a description of the conditions that generate collective effervescence; a typology of the varieties of collective effervescence; a discussion of how collective effervescence manifests in the realm of nightlife, politics, sports, and religion; and an analysis of how commercial forces amplify and capitalize on the universal human need for intoxication. Download the open access ebook here.

De som kommer til orde i denne boka er den moderate majoriteten av unge norske muslimer. De reflekterer om deres personlige tro, religiøse praksis, gruppetilhørigheter og særlig om synet de har på ekstreme bevegelser. Slik får vi en rikere forståelse av den motstanden mot jihadisme som er vanlig blant norske muslimer - omfanget, styrken, grunnene og engasjementet. Boka tar samtidig for seg at det er store forskjeller blant «vanlige» muslimer når det gjelder fortolkninger av islam, og at det er kamp mellom moderate og mer ekstreme strømninger om definisjonene av grunnleggende begreper og fortellinger. En rød tråd i boka er at det ikke nødvendigvis er politiet, kommunene eller andre offentlige instanser som er frontlinjen for bekjempelse av ekstremisme. Voldelig jihadisme bekjempes daglig i muslimske miljøer, og en viktig del av dette er kampen mellom forskjellige fortolkninger av islam. «Denne viktige boken kan dermed korrigere både høyreekstremistenes svartmaling av muslimer og islamsk tro, og venstresidens generelle skepsis til religion.» Eskil Skjeldal, Vårt Land