Selma Lagerlöf

Sankta Annas kloster är ett drama som utspelar sig omkring år 1400, i ett kloster tillägnat Sankta Anna, Marias mor. Klostret har drabbats av en rad olyckor och fallit i allmänhetens glömska. Alla klostrets nunnor, utom Eskelin, är ålderstigna. Mystiken tätnar kring Eskelin, som några år tidigare, till synes halvgalen, sökt sin tillflykt i klostret. Frågor väcks även kring Kej, en riddare som förklädd till nunna, tagit sig in i ett intilliggande kloster. Han blir avslöjad och häktad, men försvinner gåtfullt, samtidigt som en nunna ses släpa en man genom staden. Av central betydelse för handlingen är även ett blodsbröllop som ägt rum och ett tydligt tema är begärets makt över människan. Dramat uppfördes, men utgavs aldrig under Lagerlöfs levnad... Möjligen insåg hon själv att tiden ännu inte var mogen för ett verk med ett så makabert och relativt erotiskt tema, i strid med religiösa och samhälleliga normer.

Unver nderter Nachdruck der Originalausgabe von 1935.

Unver nderter Nachdruck der Originalausgabe von 1935.

M rbacka has been regarded as significant work throughout human history, and in order to ensure that this work is never lost, we have taken steps to ensure its preservation by republishing this book in a contemporary format for both current and future generations. This entire book has been retyped, redesigned, and reformatted. Since these books are not made from scanned copies, the text is readable and clear.

"Udivitelnoe puteshestvie Nilsa Kholgerssona s dikimi gusjami po Shvetsii" - samyj volshebnyj uchebnik na svete. Pisatelnitsa i uchitelnitsa Selma Lagerljof sobiralas sozdat uvlekatelnoe posobie dlja shkolnikov o geografii i kulture Shvetsii, ejo proshlom i nastojaschem. No istorija malchika, kotoryj prevratilsja v gnoma i obletel tseluju stranu na spine gusja, stala ljubimoj skazkoj millionov detej vsego mira. Polnyj perevod etoj skazki, sdelannyj Fainoj Kharitonovnoj Zolotarevskoj, ne pereizdavalsja bolee soroka let, ego otlichajut tochnost i berezhnoe otnoshenie k originalu, chuvstvo stilja i mery. Dukhu knigi Lagerljof udivitelno sootvetstvujut illjustratsii Natalii Kondratovoj, oni chudesny i tochny odnovremenno. Izdanie snabzheno podrobnymi i ponjatnymi kommentarijami, kotorye pomogut razobratsja v zhizni, obychajakh i poverjakh Shvetsii nachala proshlogo veka, a takzhe posleslovijami ob istorii sozdanija skazki pro Nilsa, ejo znachenii dlja literatury i ob istorii perevodov etoj knigi na russkij jazyk. Polnyj perevod Fainy Kharitonovny Zolotarevskoj, kotoryj mnogie skandinavisty schitajut luchshim v istorii. Vydajuschiesja illjustratsii Natalii Kondratovoj. Chetyre posleslovija ob istorii sozdanija knigi, znachenii dlja mirovoj kultury, perevode F. Kh. Zolotarevskoj. Kommentarij skandinavistki Eleny Dorofeevoj. Tkanevyj koreshok, ljasse, plotnaja bumaga, verstka, udobnaja i dlja semejnogo, i dlja samostojatelnogo chtenija. Dlja detej srednego i starshego shkolnogo vozrasta. Perevodchik: Zolotarevskaja FainaKhudozhnik: Kondratova Natalija

Selma Ottilija Lovisa Lagerljof (1858-1940) - shvedskaja pisatelnitsa, avtor "Udivitelnogo puteshestvija Nilsa Kholgerssona s dikimi gusjami" i "Sagi o Ijoste Berlinge", pervaja zhenschina, poluchivshaja Nobelevskuju premiju po literature i izbrannaja chlenom Shvedskoj akademii. Selma Lagerljof rodilas i vyrosla v Vermlande, v starinnoj usadbe Morbakka, v odnom iz samykh zhivopisnykh ugolkov Shvetsii. Zdes ona provela nemalo schastlivykh i gorestnykh dnej: samo po sebe detstvo v okruzhenii ljubimykh i ljubjaschikh rodnykh - bezmjatezhnaja pora, odnako neskolko let junaja Selma byla prikovana k posteli, a potom khromala. Imenno zdes v semiletnem vozraste ona reshila, chto objazatelno stanet pisatelnitsej. Pozzhe umer ee otets, usadba byla prodana za dolgi, no Selma na vsju zhizn ostalas predana rodnomu domu i kraju. Poluchiv Nobelevskuju premiju, ona vykupila Morbakku, gde prodolzhala zhit i rabotat - do samoj smerti." Zapiski rebjonka" (1930) i "Dnevnik Selmy Ottilii Lovisy Lagerljof" (1932), voshedshie v etu knigu, - dve chasti memuarnoj trilogii, kotoraja byla nachata povestju "Morbakka" (1922). V svoikh vospominanijakh Lagerljof vossozdaet atmosferu detstva i osobyj mir Morbakki, kotoryj vsegda byl ej tak dorog. Starinnye predanija vnosjat nepovtorimyj kolorit v povestvovanie, kotoroe sotkano iz dobrykh, trogatelnykh i veselykh istorij, posvjaschennykh malenkim-bolshim sobytijam v zhizni umnoj devochki 10-14 let. V etikh tonkikh nabljudenijakh kroetsja udivitelnaja sila dukha i redkoe svojstvo zamechat khoroshee i interesnoe v samykh neznachitelnykh sobytijakh, ostavatsja zhizneljubivoj i svobodnoj. Morbakka - istok literaturnogo dara Lagerljof, ee lichnyj "zolotoj vek". Perevodchik: Fedorova N. N.

Persten Levensheldov"Saga o Jjoste Berlinge" - odna iz znamenitejshikh knig shvedskoj literatury. Neobyknovennoe sochetanie folklora i dejstvitelnosti, narodnykh legend i predanij s klassicheskimi sjuzhetnymi peripetijami realisticheskoj dramy sozdajut neobyknovennuju atmosferu i stavjat etot roman v rjad naibolee originalnykh i uvlekatelnykh proizvedenij devjatnadtsatogo veka. Vprochem, eti zhe slova primenimy ko vsem proizvedenijam shvedskoj pisatelnitsy Selmy Lagerljof. Trilogija o seme Ljovenshjoldov - velikolepnaja saga, okhvatyvajuschaja istoriju pjati pokolenij, polnaja tainstvennykh svjazej, rokovykh predznamenovanij, neverojatnykh prikljuchenij, i vse eto na fone realnykh istoricheskikh sobytij.