Sigbritt Backman

Det här är Estby - det här är berättelsen om en gammal jordbruksbygd, om gårdarna och människorna som levat och bott där. I skildringen står släkten Öfverström med gårdarna Kärras och Fräsars i centrum. Men också granngårdarna Oppibacka, Nikus, Hommas och Kattholm är en del av berättelsen, som börjar på medeltiden och fortsätter ända till våra dagar. Vardagslivet i det gamla Estby skildras i glädje och sorg, illustrerat av många bilder och kartor från äldre tider. Jordbruket formar fortfarande rätt långt livet och landskapet. De gamla hemmanen finns kvar, men många förändringar har skett under årens lopp. Hösten 1944 drabbades den välmående jordbruksbygden av ett dråpslag. Porkalaområdet måste överlämnas till Sovjetunionen och alla som bodde på Estbyslätten tvungna att lämna sina hem, samla ihop bohag och kreatur, skörda sina grödor i största hast och ge sig i väg mot en osäker framtid på annan ort. På det område som tömdes följde ett helt annat sätt att leva. Jordbruket upphörde helt och i Estby stationerades soldater, som körde pansarvagnar där man tidigare odlat spannmål. I Friggesby byggdes ett flygfält och en artilleriväg, den nuvarande Kabanovsvägen, söder om Kärras. Många nya byggnader uppfördes för soldaterna, medan flera av byns ursprungliga byggnader fick förfalla. Porkalaområdet återlämnades ändå långt innan arrendeavtalet skulle ha löpt ut. Men glädjen övergick i bestörtning för många estbybor. Att bygga upp och röja allt det som hade förstörts innebar ett enormt arbete för dem som återvände och fortsatte som jordbrukare. När en ny generation tog över spelade jordbruket fortfarande en viktig roll, men det gällde också att hitta utveckla gårdsbruket och hitta lämpliga binäringar. Där har Gårdsboden, som sedan starten 1993 satsar på rena livsmedel och närproducerade varor, blivit en viktig träffpunkt i Estby.

Då Evy Björkman (1876-1960) gick i pension vid 80 års ålder år 1956, hade hon arbetat för ungdomsrörelsen och det fria bildningsarbetet i nästan 50 år. Sigbritt Backman beskriver ingående hur Björkman arbetade för flera olika aktörer inom det fria bildningsarbetet, utgående från hur Björkmans roll som folkbildare och kvinna tog form genom olika engagemang och personliga kontakter. Evy Björkman skapade ett kontaktnät som i geografisk bemärkelse omfattade hela Svenskfinland, och även kretsar inom det fria bildningsarbetet i Sverige. Hon hade kontakter inom ungdomsrörelsen, det fria bildningsarbetet och den akademiska världen, och stod ständigt i kontakt med folk inom föreningarna, med föreläsare, med studiecirkelfolk och med åhörare på olika sammankomster. Målsättningen var alltid den samma: att genom föreläsningar, kurser och studiecirklar sprida bildning och kunskap till den svenskspråkiga befolkningen i Finland, speciellt till ungdomen.

Hertonäs gård har en lång och fin historia. Från att på medeltiden ha bestått av flera mindre frälsesäterier, förenades säterierna senare till en stor gård. Bland Hertonäs gårds ägare har det under 1700- och 1800-talen funnits många bemärkta ägare, som alla varit framstående personer inom finsk historia, till exemper Augustin Ehrensvärd, kapten Bengt von Spången, handelsman Johan Sederholm och viceamiral Carl Olof Cronstedt.

Herttoniemen kartanon historia on pitkä ja mielenkiintoinen. Tämä teos kertoo Herttoniemen kartanon vaiheista keskiajalta nykypäivään. Historijoitsija ja sukututkija Sigbritt Backman kirjoittaa, miten yksityisomistuksessa pitkään ollut tila vuonna 1919 lahjoitettiin Svenska Odlingens Vänner i Helsinge -yhdistykselle John Bergbomin perijöiden toimesta. Päärakennuksessa toimii nykyisin kulttuurihistoriallinen kartanomuseo. Kirjan tiedot perustuvat pääosin Herttoniemen kartanon oman arkiston lähteisiin. Kuvitukseen on käytetty runsaasti ainutlaatuisia, ennen julkaisemattomia kuvia ja karttoja.

Kirkkonummelaisen Sundsbergin kartanon tunnettu historia ulottuu Kustaa Vaasan aikaan. Kartano on kokenut sekä loistokausia että pulavuosia. Konsuli Albert Vilenin aikainen viimeisin kukoistuskausi sai äkillisen lopun, kun Porkkalan alue syksyllä 1944 vuokrattiin Neuvostoliitolle laivastotukikohdaksi. Yksitoista vuotta pitkä vuokra-aika muutti alueen perinpohjin ja löi leimansa sekä rakennuskantaan että kulttuurimaisemaan. Sundsberg on nyt 2000-luvun alussa taas heräämässä asuinalueena ja uusien sundsbergiläisten kotiseutuna. Kirjan tekijä Sigbritt Backman, itsekin kirkkonummelainen, toivoo kirjan tuovan nykyihmiselle pilkahduksia menneestä ja herättävän mielenkiinnon historiaan ja ympäröivään kulttuurimaisemaan.