Simon Sorgenfrei

På några decennier har Sverige gått från att vara etniskt och religiöst relativt homogent till att bli ett av Europas mest mångreligiösa länder. Religion, migration och polisiärt arbete beskriver några av de utmaningar och möjligheter polisen kan ställas inför i ett pluralistiskt samhälle. I boken varvas teoretiska perspektiv med konkreta exempel på polisiärt arbete relaterat till religion och migration. Bokens kapitel är skrivna av forskare och praktiker verksamma inom olika områden, och behandlar en lång rad ämnen: religions­frihetslagstiftning, segregation, hatbrott, globala konflikter med lokala konsekvenser, klanstrukturer, hedersvåld, våldsbejakande extremism, bemötandestrategier, arbete med fördomar inom poliskåren samt utmaningar som konspirationsteorier och miljö­relaterade hot som kan beröra polisens arbete. Denna andra upplaga av Religion, migration och polisiärt arbete är reviderad och aktualiserad och innehåller fyra nyskrivna kapitel.

"Öppna era hjärtan" är en lågmäld men kunskapsglad bok – omöjlig att göra rättvisa åt här – som inte kan komma lägligare." Åsa Linderborg, Aftonbladet "Sorgenfrei lyssnar med öppet sinne, borrar i hur stora världshändelser får efterverkningar i lokalsamhällena, svingar sig vigt mellan nivåerna. Dessutom är han en fin stilist. Boken är en fröjd att läsa." Malin Krutmeijer, Sydsvenskan "Hans kloka och lyhörda bok hjälper oss att komma ihåg och bättre förstå vad vi har varit med om. Och låter – tack vare levande möten med människor i landet – en aning av hopp spira." Maria Schottenius, DN ”Öppna era hjärtan” är en varm och välskriven bok, präglad av en ömsint förståelse för såväl sverigedemokrater som muslimska invandrare." Ricki Neuman, SvD I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten? Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk. Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på. Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land. "Öppna era hjärtan" är en bok för alla som intresserar sig för samhällsförändring i stort och för just dagens religiösa mångfald. Ulf Lindgren, BTJ nr 7, 2026

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten? Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk. Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på. Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv. I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Vi lever i en motsägelsefull tid. Den språkliga och kulturella mångfalden ökar lokalt men minskar globalt. Språk dör ut i snabb takt och en miljon arter riskeras att utrotas inom några årtionden. Kamoufleras denna faktiska utarmning bakom en reorik om växande mångfald? Orkar vi möta det annorlunda utan att vilja förändra det? Och vilket är sambandet mellan kulturell likformighet och en minskande biologisk artrikedom? I detta nummer av Tidens tecken utforskar författarna spänningen mellan heterogenitet och homogenitet i en mångtydig och snabb föränderlig värld.

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen. I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

Erik Johan Stagnelius är för Sverige vad Shelley och Keats är för England, vad Hölderlin och Novalis är för Tyskland. Han är den svenska romantikens mörka stjärna. I Näktergalen tecknar Simon Sorgenfrei en biografi över Stagnelius, från barndomen på Öland till döden i ett uthyrningsrum i Stockholm. Stagnelius blev 29 år gammal. Han var ensam, ingen närvarade vid begravningen, men snart hyllades han som ett geni. I dag räknas Stagnelius som en av det svenska språkets främsta poeter. Men Näktergalen är främst en introduktion till några de tankevärldar som influerade Stagnelius och en personlig läsning av hans författarskap.

Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. Han kom till Sverige som ung fattig äventyrare men blev med tiden en framgångsrik affärsman med våning på Östermalm och butik på Birger Jarlsgatan. 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor, Sveriges första muslimer, som står i centrum i den här boken. Men här finns också en större berättelse om det svenska 1900-talet. När Ebrahim Umerkajeff kom till Stockholm hade landet drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och från att ha uppfattats som något fjärran och exotiskt är islam Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land." De kommer att vara annorlunda svenskar" sade Olof Palme i ett ofta citerat jultal. "De kommer alltid att vara präglade av vad de lämnat bakom sig på vägen till Sverige. De kommer både att värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen." Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på den berättelsen, berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland.

Begreppet religion är komplext och rymmer många tolkningar. Hur skiljer sig akademiska definitioner av begreppet religion från de definitioner som används inom religiösa traditioner? Vad kan kognitionsvetare och evolutionsforskare lära oss om religion och på vilka sätt kan en religionsvetenskaplig förståelse av begreppet hjälpa oss att bättre förstå samhälleliga processer i historia och nutid? Dessa frågor är några av bokens centrala teman. Boken vänder sig främst till studenter som läser religionsvetenskap på högskola och universitet, men kan med fördel användas som en allmän orientering för den nyfikne. BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt. Sagt om boken"Författarna ger oss en initierad och intressant introduktion till ämnet – som kan fungera som en utmärkt ingång till ytterligare förkovrande studier. Boken kan därmed rekommenderas till studerande i religionsvetenskap på högskola och universitet, men även till allmänt intresserade i ämnet." Publiceras i BTJ-häftet nr 2, 2020. Lektör Henric AhlgrenOm författarnaGöran Larsson är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Simon Sorgenfrei är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

Ivan Aguéli är en av den moderna svenska konstens mest fascinerande gestalter, både ­genom sina suggestiva målningar och sitt märkliga levnadsöde. Aguéli föddes 1869 och dog redan 1917, överkörd av ett tåg ut­anför Barcelona. Han studerade i Paris och blev anarkist, målade senare under långa perioder i Egypten där han konverterade till islam och inträdde i en sufisk orden. I Simon Sorgenfreis studie av Aguélis måleri och religiösa tänkande är det särskilt hans förhållande till den svenske 1700-­tals­mystikern Emanuel Swedenborg som lyfts fram. Boken bygger på arkivmaterial, brev, dagböcker och manuskript, och visar hur Aguélis landskapsmåleri kan förstås som ett uttryck för hans religiösa sökande.