Sofia Gustafsson

Kuulumisia kaukaa kotoa. Hakoisten kartanosta löytyneet kirjeet vievät 1700- ja 1800-lukujen vaihteeseen ja erään perheen elämään Suomen sodan varjossa. Mustialan puustellissa ja Hakoisten kartanossa asuneet Leijonhufvudit jättivät jälkeensä nipun kirjeitä, jotka avaavat erityisen näkymän menneisyyteen. Suomen sodan syttyminen vuonna 1808 ravisutti koko perhettä, ja perheen poika, armeijan upseeri Axel Leijonhufvud kirjoitti usein rintamalta kotiin. Sota-ajalta on säilynyt myös matkapäiväkirja, jossa perheen Hedda-tyttären tuleva puoliso Gustaf Boije af Gennäs kuvaa kokemuksiaan sotavankina Venäjällä. Myöhemmin kirjeet alkoivat taas kulkea eestaas, kun perheen tytär Margaret Leijonhufvud lähetettiin lääkärinhoitoon Tukholmaan. Siellä aatelisneidolle avautui aivan uusi maailma. Kirjeiden, kuvien ja muiden dokumenttien lisäksi teosta täydentävät R. M. Rosenbergin ja Sofia Gustafssonin historialliset johdannot, jotka kertovat aatelisten elinpiiristä Hämeessä ja Tukholmassa sekä Suomen sodasta ja sen jälkeisestä muutoksen ajasta. Riikka-Maria Rosenberg (s. 1977) tunnetaan historiallisesta Hakoisten naiset -romaanisarjastaan sekä tietokirjoista, joissa hän on perehtynyt muun muassa barokin ajan pariisittariin. Sofia Gustafsson (s. 1975) on syventynyt tutkimustyössään Suomen 1700-luvun talous- ja sosiaalihistoriaan sekä Helsingin kaupungin ja Viaporin linnoituksen vaiheisiin.

Fästningsstaden skildrar Helsingfors utveckling från småstad till hörnsten inom det svenska försvaret. Skildringen inleds i det ödelagda Helsingfors 1721 och avslutas med den slutgiltiga ryska erövringen 1808. Under stora nordiska kriget och stora ofreden brändes Helsingfors ner och intogs av ryssarna. Men Helsingfors byggdes upp på nytt. Den ekonomiska stagnationen avbröts av en oväntad lyckospark: Sverige inledde det största fästningsbygget i sin historia, en gardering mot den expanderande stormakten Ryssland. Även ur europeiskt perspektiv sett tillhörde Sveaborg sin tids mest betydande byggnadsprojekt. Därmed uppstod dubbelstaden Helsingfors-Sveaborg. Samtidigt växte Helsingfors och blev en av svenska rikets viktigaste krigs- och sjöfartsstäder på 1700-talet. Detta mångsidiga verk behandlar Helsingfors som en del av den spända stormaktspolitiken, de europeiska krigen, den internationella handeln och tidens kulturströmningar - utan att förglömma de färgstarka detaljerna. Fästningsstaden är fortsättningen på de tidigare utgivna verken om Helsingfors historia Krigsstaden: Helsingfors Gammelstads historia 1550-1639 (2013) och Kronostaden: Estnässkatans Helsingfors 1640-1721 (2016).

Kirja kertoo Helsingin tarinan pikkukaupungista Ruotsin puolustuksen tärkeäksi osaksi. Kertomus alkaa raunioituneesta Helsingistä 1722 ja päättyy lopulliseen venäläisvalloitukseen 1807. Suuren Pohjan sodan ja isonvihan jälkeen Helsinki on poltettu ja venäläisten vallassa. Taloudellisen kitumisen katkaisee odottamaton onnenpotku: Ruotsi aloittaa historiansa suurimman linnoitushankkeen, varautumisen idän kasvavaan uhkaan. Rakennetaan Viapori, Suomenlinna, joka on myös eurooppalaisittain aikansa mittavin rakennushanke. Samalla Helsingistä kasvaa yksi merkittävimmistä sota- ja merenkulkukaupungeista Ruotsin valtakunnassa 1700-luvulla. Teos käsittelee Helsinkiä osana suurvaltapolitiikkaa, Euroopan sotia, kansainvälistä kauppaa ja kulttuurivirtauksia. Linnoituskaupunki jatkaa aiemmin julkaistuja Helsingin historioita Sotakaupunki: Helsingin Vanhankaupungin historia 1550-1639 (2012) ja Kruununkaupunki: Vironniemen Helsinki 1640-1721 (2015).

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter ofta uppfattades de som så kallade järtecken som varslade om kommande olyckor. I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen. I Järtecken analyserar historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?

En vanlig bild av de svenska städerna under medeltiden är att de var starkt tyskinfluerade. En stor tysk invandring bidrog till städernas uppkomst och blomstring från 1200-talet och tyska köpmän dominerade de svenska stadsstyrelserna. De svenska städerna organiserades efter mönster hämtade från den högtstående tyska kulturens städer. Svenskarna betraktade inkräktarna med misstänksamhet och lagar infördes för att begränsa tyskarnas makt. Stämmer den här bilden? I Sofia Gustafssons doktorsavhandling ifrågasätts och omprövas den vedertagna beskrivningen av relationen mellan utländska och svenska städer under medeltiden. Här studeras hur städer var organiserade, vilka normer som fanns kring hur en stad borde styras och hur den politiska interaktionen inom staden såg ut. Genom att jämföra medeltidens svenska städer med syd- och nordtyska, engelska och danska städer analyserar författaren hur spridning av olika element har gått till och vad som har orsakat likheter och skillnader. Det blir en historia om centrum och periferi, europeisering, integration och inflytande på medeltiden.