Kirjojen hintavertailu – 12 859 828 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Sofia Häggman
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 8 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2002–2025, suosituimpiin kuuluu Dolce far niente in Arabia. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
In the 1840s the Finnish Orientalist Georg August Wallin travelled in the Middle East, where he collected material on Arabic dialects. In order to make contact with the local inhabitants he assumed a Muslim identity and disguised himself as the physician 'Abd al-Wali from Central Asia. As an observer he was both inquisitive and sharp-eyed, and therefore well able to document daily life among the urban dwellers of Cairo and the Bedouin of the northern Arabian Peninsula. His unique material is preserved in diaries and letters which he wrote in his native language, Swedish -- sometimes, however, with Arabic script to evade detection. By his contemporaries he was considered an eminent scholar, but he died shortly after his seven-year journey, and was therefore able to publish only a fraction of his material, which was subsequently obscured from the international research community by the language barrier. Wallin's life and travels in Egypt, the Arabian Peninsula and Persia are described here by four scholars of Middle Eastern culture and history. They also highlight Wallin's importance as an ethnographic observer and linguistic researcher.
"Det är märkvärdigt nog att jag, en insulaner, född och fostrad vid hafvet och alltid tillgifven detta element med förkärlek, här i Orienten aldrig känt längtan eller kärlek därtill. Det är liksom öknen här ersatte hafvet," skrev den Ålandsbördige Georg August Wallin. Här presenteras Wallins liv och hans forskningsresor i Egypten, på Arabiska halvön och i Persien i fyra artiklar. Samtidigt belyses hans betydelse som etnografisk iakttagare och språkforskare. Boken utges också på engelska i samarbete med Museum Tusculanum Press.
I Konungarnas dal – faraonernas legendariska begravningsplats – fanns inte bara död. Där fanns också liv. Intill dalen låg byn Deir el-Medina, och där bodde alla stenhuggare, målare, skrivare och övriga yrkespersoner som behövdes för att bygga de makalösa gravarna. Här får vi möta dem och deras familjer, tre tusen år senare, fast i sådan närbild att avståndet lätt glöms bort. Ökensanden har nämligen bevarat inte bara deras hus, kapell och egna gravar utan häpnadsväckande mycket av deras räkenskaper, protokoll, brev och privatanteckningar. Tack vare dokumenten kan Sofia Häggman återskapa bybornas tillvaro – under festdagar, inför rätta, i köket eller djupt nere i gravkamrarna – och därigenom ge många intressanta upplysningar om liv och död i forntidens Egypten.
Egyptens mumier har alltid fascinerat och väckt frågor. Här är boken som i text och bild berättar hela deras historia – från den avlägsna tid då egyptierna började experimentera med att förvandla förgängliga kroppar till något beständigt och gudomligt, till mumiernas ofrivilliga färd från hemlandet och ut i världen. Boken utgår från den senaste forskningen men visar också vad mumierna inspirerat till i populärkulturen. Under medeltiden blev mald mumie en efterfrågad ingrediens i mediciner. Alltsedan 1600-talet togs mumier som krigsbyten och visades upp vid hov och museer, för underhållning eller forskning. Fascinationen för de döda kropparna kulminerade i den uppsjö av filmer och böcker som vi alla känner till och som befäst Egyptens mumier som det kanske mest allmänt kända historiska fenomenet i världen." Äntligen en ordentlig bok om mumier! Detta är en lättläst och ändå djuplodande bok med härliga foton om allt man bör veta om mumier." BTJ"Om verklighetens mumier, deras betydelse och funktion i det fornegyptiska samhället, och om populärkulturens ragglande skräckgestalt med utsträckta armar, har Sofia Häggman skrivit en detaljrik, spännande och intressant bok som väcker nytt liv i Egyptens döda." Bo Eriksson, Populär Arkeologi
Sofia Häggmans biografi över Hilma Granqvist (1890-1972) handlar om Finlands första kvinnliga filosofie doktor i sociologi. Granqvist gjorde ett banbrytande kulturantropologiskt fältarbete i Palestina åren 1925-1931, där hon idag hyllas som en hjältinna, eftersom hennes dokumentation räddade väsentliga delar av palestinsk kulturhistoria från förstörelse och glömska. Att Hilma Granqvist idag är nästan totalt bortglömd i sitt hemland är därför nästan ofattbart, men får delvis sin förklaring av hur medvetet hon motarbetades av sina manliga kolleger i sin akademiska karriär. Häggman är den första som systematiskt gått igenom Hilma Granqvists omfattande arkiv, som av olika orsaker består av femtio lådor i Åbo och nittiofem lådor i London - osorterade högar av brev, utkast till brev, artikelmanus, fältanteckningar, dagböcker, fotografier och diverse lösa anteckningar - ofta så att dagboksanteckningar från samma månad återfinns i båda städerna. I boken kan läsaren glädjas, grämas, oroas och sörja tillsammans med Granqvist, genom varje framgång, överraskning och bakslag, som hon levande och detaljerat noterade i sina brev och dagböcker.
Mia Gröndahl; Samia Bakry; Angie Balata; Katja Bexar; Hanan Elbadawi; Nafisa Elsabagh; Bitte Hammargren; Amira Howeidy; Helena Hägglund; Sofia Häggman; Karima Kamal; Dalia Sedrak; Hanna Sistek; Cecilia Uddén; Hanna Younes
Inget är bara för män handlar om kvinnorna, de som var minst lika många som männen under de där första dagarna, men som sen marginaliserades allt mer. Kapitlen skildrar engagerat det dagliga livet av kamp och oro med stort inkännande. För arbetet med boken engagerade Silc förlag Kairo-baserade journalisten Mia Gröndahl som sedan kontaktade sju egyptiska och sju svenska journalister för att bäst kunna ge en egyptisk berättelse till en svensk publik. Många av skribenterna är kända och erkända för sin skicklighet, antingen i Sverige, i Egypten eller både och. Några är yngre förmågor. Tillsammans har de hämtat berättelser ifrån det egyptiska samhällets alla hörn. Här finns berättelser om kristna kopter, om muslimer, om mödrar, om döttrar. Det är aktivister, advokater och helt vanliga människor som försöker bygga en bättre framtid i ett land som snabbt kastas ifrån det ena maktcentrets grepp till det andra. Ifrån baksidan:Egypten brukar kallas för Världens Moder. Här lever närmare 50 miljoner kvinnor som bär samhället på sina axlar. Tacken för allt kvinnoslit är diskriminering, förtryck och mer arbete. När den arabiska våren nådde Egypten kämpade kvinnorna sida vid sida med männen, många blev skadade och flera dog. Tahrir hatta Tahrir! Tahrir ända till befrielsen! Ropade kvinnorna i demonstrationerna som fram till Mubaraks fall. Två efter revolutionen är friheten fortfarande en dröm. Likaså kraven på social rättvisa och bröd. Men tiden går inte att vrida tillbaka och kvinnorna är på väg. Kairobosatta journalisten Mia Gröndahl har bjudit in egyptiska och svenska författare till boken Inget är bara för män. Tillsammans ger de oss unika berättelser från Tahrirtorget, slummen i Kairo, Nilens bördiga fält, öknens oaser och de obarmhärtiga stenbrotten i mellanegypten. Vi möter kämpar ifrån revolutionen, Tahrirtorgets aktivister och fältläkare. Här finns kvinnogruppen vid Nilen som vägrar könsstympa sina döttrar. Och de många vardagshjältarna, som i sitt dagliga liv slår in den ena kilen efter den andra i förtryckets mur. Eller helt enkelt bara klarar av den svåra konsten att överleva i Um al-Dounia, Världens Moder.
Georg August Wallin (1811-1852) var en av Finlands främsta vetenskapsmän under mitten av 1800-talet, uppskattad och prisbelönt runtom i Europa för sin forskning om arabiska dialekter och beduinpoesi, men på grund av sin allt för tidiga död vid 41 års ålder kom både han och hans forskargärning att falla i glömska under en lång tid. Nu, 200 år efter Wallins födelse, har historikern och egyptologen Sofia Häggman skrivit en bok om Wallins resor i Egypten 1843-45, där hon följer den rastlöse filologen och upptäcktsresanden Wallin i fotspåren upp och ned för Nilen, till caféerna, moskéerna och torgen. I sin bok ger Häggman liv åt Wallins dagbokstexter och brev, och visar att dagens Egypten inte ser så annorlunda ut jämfört med det Egypten Wallin upplevde för över 150 år sedan. Wallin reste tillsammans med målaren Hubert Sattler från Österrike, och där Wallin noggrant beskrev omgivningen i sina brev till modern och systern, och i sina dagböcker, skissade och målade Sattler samma miljöer och landskap. Boken innehåller ett unikt bildmaterial, där Sattlers skisser publiceras för första gången och Sofia Häggmans fotografier från dagens Egypten binder samman miljöer, människor och föremål över 150 år. Sofia Häggmans bok är samtidigt en god inkörsport till utgåvan Georg August Wallins skrifter (utgivare Kaj Öhrnberg och Patricia Berg) där Wallins brev och dagböcker ges ut i sin helhet i sex delar. De två första delarna, Studieåren och Resan till Alexandria respektive Det första året i Egypten 1843-1844 har utkommit.