Sofia Lundberg

Stockholm, sent på 1800-talletFem kvinner treffes hver fredag til åndelige møter. En av dem er Hilma av Klint, en pioner innenfor abstrakt malerkunst. Sammen påkaller de «høye mestere» fra en annen dimensjon og lar åndenes budskap veilede dem i skapelsen av store, ekspressive kunstverk. Men bildene blir stuet bort, og Hilmas navn blir glemt. Over hundre år senere arbeider kuratoren Eben med en utstilling av Hilmas bilder. Dette leder ham inn på en vinglete vei bakover i tid, som vekker spennende spørsmål rundt kunsten og kvinnene. Hvem var disse fem? Og hva gjorde de egentlig på disse fredagsmøtene? I 2018 ble Hilma av Klints malerier stilt ut på Guggenheimmuseet i New York. Utstillingen ble den mest besøkte i museets historie. Inspirert av denne utstillingen bestemte forfatterne Sofia Lundberg, Alyson Richman og M. J. Rose seg for å gi kvinnene liv i den kollektivt skrevne romanen Fredagsmøtene.

Stockholm, sent 1800-talFem kvinnor träffas varje fredag för andliga möten. En är Hilma af Klint, pionjär inom det abstrakta måleriet. De talar om allt som är viktigt i livet, och de målar. Tillsammans åkallar de ”höga mästare” från en annan dimension och låter andarnas budskap vägleda dem i skapandet av stora, expressiva konstverk. Men tavlorna göms undan och Hilmas namn faller i glömska. Över hundra år senare arbetar kuratorn Eben med en utställning av Hilmas tavlor. Den leder honom in på en vindlande väg bakåt i tiden som väcker spännande frågor kring konsten, och kvinnorna. Vilka var de fem? Och vad gjorde de egentligen på sina möten?2018 ställs Hilma af Klints tavlor ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen blir den mest besökta i museets historia. Inspirerade av utställningen bestämde sig författarna Sofia Lundberg, Alyson Richman och M. J. Rose för att ge kvinnorna liv i den kollektivt skrivna romanen Fredagsklubben.

Kohtalo, intohimo ja taide, jotka yhdistävät viisi naista toisiinsaKolmen suositun kirjailijan yhdessä kirjoittama Perjantai-illan klubi on historiaan pohjautuva lukuromaani taidemaalari Hilma af Klintista ja hänen kollegoistaan. Hilma af Klint oli 1900-luvun alun Tukholman taidemaailmassa voimakkaasti vaikuttanut taidemaalari, jonka tuotanto on jättänyt pysyvästi jälkensä toisen maailmansodan päätyttyä tehtyyn taiteeseen. Henkisistä asioista kiinnostunut ja mystikkona tunnettu af Klint oli myös perustamassa De Fem -taidekollektiivia, johon kuuluivat hänen lisäkseen Anna Cassel, Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman ja Mathilda Nilsson. Viiden naisen joukko kohtasi miesten hallitsemassa taidemaailmassa suuria haasteita ja vastoinkäymisiä, mutta päättäväisen ja intohimoisen viisikon liekkiä pitivät yllä ryhmän viikottaiset istunnot, joissa nämä ammensivat toisistaan luovuutta, ystävyyttä, rakkautta ja yhteenkuuluvuutta. Sofia Lundberg, Alyson Richman ja M. J. Rose kertovat Perjantai-illan klubi -romaanissa, millaista oli elää, unelmoida, rakastaa ja luoda taidetta yli sadan vuoden takaisessa Tukholmassa. Romaani kuvaa kunkin De Fem -ryhmän jäsenen näkökulmasta, millaista ponnistelua ja voimaa on vaatinut luoda uutta naisina, ystävinä, kollegoina ja taidemaalareina. Historiallisiin tapahtumiin ja uraauurtaviin taideteoksiin pohjautuva kirja on samaan aikaan herkkä ja voimakas tarina siitä, millaisen roihun taide voi sytyttää sieluun. Sofia Lundberg on ruotsalainen kirjailija ja toimittaja, jonka esikoisteos Punainen osoitekirja nousi suureen suosioon lukijoiden keskuudessa. Lundbergin tarinankerronta on tuonut hänet skandinaavisen fiktion eturiviin. Alyson Richman on seitsemän kirjaa julkaissut yhdysvaltalainen bestseller-kirjailija, jonka teoksia on julkaistu kolmessakymmenessä maassa ja yli kahdellakymmenellä kielellä. M. J. Rose on New Yorkista kotoisin oleva, yli kaksikymmentä kirjaa julkaissut kirjailija, jonka romaaneja on julkaistu yli kolmessakymmenessä maassa.

An International Bestseller While men have long been credited with producing the first abstract paintings, the true creator was actually a woman - Swedish artist Hilma af Klint, who was inspired by her mystic visions. Acclaimed authors Sofia Lundberg, Alyson Richman, and M. J. Rose bring her story to life in this groundbreaking novel. Early 1900s: The world belongs to men, and the art world in Stockholm, Sweden, is no different, until Hilma af Klint brings together a mysterious group of female painters and writers--Anna, Cornelia, Sigrid, and Mathilda--to form their own emotional and artistic support system. The members of the Friday Night Club find themselves thrust into uncharted territory when Hilma and her best friend, Anna, begin dabbling in the occult, believing that through s ances they can channel unseen spirits to help them achieve their potential as artists. "The Five," as Hilma referred to them, was a group of immensely talented, fascinating women whose lives and work were cast into obscurity...until now. The Present: Over a century later, an associate curator at the Guggenheim Museum, Eben Elliot, brings the Hilma af Klint show to New York where he uncovers questions about the Five and how the modern day art world is funded, which puts him in a precarious position both emotionally and professionally, as he witnesses how history can be manipulated. The Friday Night Club is an illuminating historical novel that explores destiny, passion, and the threads that connect five women as they challenge artistic and societal traditions.

Stockholm, sent på 1800-talletFem kvinner treffes hver fredag til åndelige møter. En av dem er Hilma av Klint, en pioner innenfor abstrakt malerkunst. Sammen påkaller de «høye mestere» fra en annen dimensjon og lar åndenes budskap veilede dem i skapelsen av store, ekspressive kunstverk. Men bildene blir stuet bort, og Hilmas navn blir glemt. Over hundre år senere arbeider kuratoren Eben med en utstilling av Hilmas bilder. Dette leder ham inn på en vinglete vei bakover i tid, som vekker spennende spørsmål rundt kunsten og kvinnene. Hvem var disse fem? Og hva gjorde de egentlig på disse fredagsmøtene? I 2018 ble Hilma av Klints malerier stilt ut på Guggenheimmuseet i New York. Utstillingen ble den mest besøkte i museets historie. Inspirert av denne utstillingen bestemte forfatterne Sofia Lundberg, Alyson Richman og M. J. Rose seg for å gi kvinnene liv i den kollektivt skrevne romanen Fredagsmøtene.

Stockholm, sent 1800-talFem kvinnor träffas varje fredag för andliga möten. En är Hilma af Klint, pionjär inom det abstrakta måleriet. De talar om allt som är viktigt i livet, och de målar. Tillsammans åkallar de ”höga mästare” från en annan dimension och låter andarnas budskap vägleda dem i skapandet av stora, expressiva konstverk. Men tavlorna göms undan och Hilmas namn faller i glömska. Över hundra år senare arbetar kuratorn Eben med en utställning av Hilmas tavlor. Den leder honom in på en vindlande väg bakåt i tiden som väcker spännande frågor kring konsten, och kvinnorna. Vilka var de fem? Och vad gjorde de egentligen på sina möten?2018 ställs Hilma af Klints tavlor ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen blir den mest besökta i museets historia. Inspirerade av utställningen bestämde sig författarna Sofia Lundberg, Alyson Richman och M. J. Rose för att ge kvinnorna liv i den kollektivt skrivna romanen Fredagsklubben.

Historian tapahtumiin pohjaava romaani kertoo taidemaalari Hilma af Klintin, Anna Casselin, Cornelia Cederbergin, Sigrid Hedmanin ja Mathilda Nilssonin elämästä sekä heidän perustamastaan De Fem -taidekollektiivista. Perjantai-illan klubi on koskettava oodi taiteen merkitykselle. Kohtalo, intohimo ja taide, jotka yhdistävät viisi naista toisiinsaKolmen suositun kirjailijan yhdessä kirjoittama Perjantai-illan klubi on historiaan pohjautuva lukuromaani taidemaalari Hilma af Klintista ja hänen kollegoistaan. Hilma af Klint oli 1900-luvun alun Tukholman taidemaailmassa voimakkaasti vaikuttanut taidemaalari, jonka tuotanto on jättänyt pysyvästi jälkensä toisen maailmansodan päätyttyä tehtyyn taiteeseen. Henkisistä asioista kiinnostunut ja mystikkona tunnettu af Klint oli myös perustamassa De Fem -taidekollektiivia, johon kuuluivat hänen lisäkseen Anna Cassel, Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman ja Mathilda Nilsson. Viiden naisen joukko kohtasi miesten hallitsemassa taidemaailmassa suuria haasteita ja vastoinkäymisiä, mutta päättäväisen ja intohimoisen viisikon liekkiä pitivät yllä ryhmän viikottaiset istunnot, joissa nämä ammensivat toisistaan luovuutta, ystävyyttä, rakkautta ja yhteenkuuluvuutta. Sofia Lundberg, Alyson Richman ja M. J. Rose kertovat Perjantai-illan klubi -romaanissa, millaista oli elää, unelmoida, rakastaa ja luoda taidetta yli sadan vuoden takaisessa Tukholmassa. Romaani kuvaa kunkin De Fem -ryhmän jäsenen näkökulmasta, millaista ponnistelua ja voimaa on vaatinut luoda uutta naisina, ystävinä, kollegoina ja taidemaalareina. Historiallisiin tapahtumiin ja uraauurtaviin taideteoksiin pohjautuva kirja on samaan aikaan herkkä ja voimakas tarina siitä, millaisen roihun taide voi sytyttää sieluun.

En episk berättelse som sträcker sig över ett helt sekel, flera livsöden och en hel värld. Det har gått tio år sedan Jenny tog avsked av sin gammelmoster Doris och läste om hennes dramatiska liv. Nu återvänder hon till lägenheten i Stockholm. Hon vill trots press från sin man inte sälja den. Vill inte släppa taget om sina minnen av Doris. Av en händelse upptäcker hon ett lönnrum i lägenheten, fyllt av målningar skapade av Doris vän, konstnären Gösta Adrian-Nilsson. Det som skulle ha blivit ett avslut blir nu i stället början på en ny berättelse. I rummet finns nämligen även en blå anteckningsbok, där Gösta har skrivit ner historien bakom varje tavla. Där finns också ledtrådar som för Jenny tillbaka till barndomen och nya bekantskaper. Långsamt går det upp för Jenny att det hon söker efter kanske inte bara är svar om det som hänt – utan även en ny riktning för framtiden. Den blå anteckningsboken är en historisk relationsroman och livsödesberättelse av Sofia Lundberg, en av Sveriges mest översatta romanförfattare. Romanen rör sig mellan Sverige, USA och Frankrike och växlar mellan nutid och historiska skeenden som sträcker sig över stora delar av 1900-talet. Berättelsen utforskar teman som minnen, familjehistoria, identitet, vänskap, konst och sökandet efter mening. Den blå anteckningsboken är en fristående uppföljare till Den röda adressboken och tar vid där förra boken slutade. Det är en roman för dig som älskar gripande livsöden och relationsskildringar.

Reviderad nyutgåva av gripande relationsroman som spänner över ett helt liv och tar med läsaren på en resa till svunna tiders Paris, New York och Stockholm. Huvudpersonen Doris, 98 år, lever alldeles ensam i en lägenhet på Bastugatan i Stockholm och hennes enda kontakt med omvärlden, förutom hemhjälpen, är systerdotterdottern Jenny som bor i USA. Doris har haft samma adressbok sedan 1928. I den finns alla de människor hon mött genom livet. De flesta av namnen är överstrukna, döda, men en dag börjar Doris skriva ner sina minnen till Jenny. Det blir en fascinerande berättelse om vänskap och äventyr, lycka och sorg, och om den stora kärleken som man aldrig glömmer. Den röda adressboken är en historisk relationsroman och livsödesberättelse av Sofia Lundberg, en av Sveriges mest översatta kvinnliga romanförfattare. Romanen utspelar sig i Stockholm, Paris och New York och växlar mellan nutid och historiska skeenden som sträcker sig över stora delar av 1900-talet. Berättelsen utforskar teman som minnen, åldrande, kärlek, vänskap, förlust, familjerelationer, ensamhet och identitet. Den röda adressboken är en roman för dig som vill läsa en karaktärsdriven berättelser med starka historiska miljöer och fokus på relationer mellan generationer.

I norra Sverige pågår omfattande industrisatsningar med stor betydelse för svensk och europeisk klimatpolitik, innovations- och konkurrenskraft. Satsningarna benämns ofta den gröna omställningen och investeringarna är några av de hitintills största i Sveriges historia. De förväntas skapa tusentals arbetstillfällen och leda till betydande befolkningsökningar. Denna gröna omställning omfattar främst malm- och stålindustrin, batteritillverkning och vätgasproduktion för fossilfri tillverkning. Med fokus på dessa områden undersöks i rapporten de möjligheter och risker som följer med investeringarna. Rapportförfattaren Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, redogör för vilka de stora satsningarna är, varifrån de fått offentligt stöd och hur tidsplanerna ser ut. Rapporten undersöker också hur riskerna mellan olika styrnivåer har fördelats och ger en bild av samhället där investeringarna görs för ökad förståelse för investeringarnas lokala kontext. Dessutom presenteras intervjuer med företrädare för några av de kommuner som behandlats i rapporten. Rapporten avslutas med policyrekommendationer för bättre riskdelning och ansvarsfördelning. Sofia Lundberg är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

En varm och innerlig berättelse om en åldrande far och en dotter mitt i livet, om att vårda och försonas, om att minnas det som ett helt liv rymmer. Och om hur lite närstående vet om varandra. Vad är det egentligen som försiggår i arbetsrummet på universitetet, den mörka höstnatten? En äldre man vankar av och an, skriver siffror på väggarna. Det är Jack. Han är professor emeritus i matematik och arbetar fortfarande trots att han närmar sig åttio. Men minnet sviker alltmer, någonting är fel och han försöker desperat konservera sina minnen. Han kommer inte att klara sig själv länge till, han inser det. Och det finns bara en person som kan hjälpa honom, dottern Malin, som han knappt har någon kontakt med. Han måste ringa henne och berätta.

En gripende roman om kunstens og kjærlighetens kraft. Sofia Lundberg viser nok en gang sin unike evne til å vekke følelser og tanker som forblir lenge hos leseren. Når den verdensberømte kunstneren Hanna Stiltje kommer hjem til Sverige for å avduke sitt nyeste verk på Moderna Museet i Stockholm, går det et sus av skuffelse gjennom publikum. I stedet for de vakre maleriene og skulpturene hun er kjent for, viser hun nå fram en enkel kommode som ser ut til være snekret sammen av gammelt skrot. Men det er ikke et hvilket som helst skrot. Bit for bit avdekkes en gripende historie om vanskelige oppvekstvilkår, om foreldres svik mot sine barn og myndighetenes blindhet for hva som er best. Men enda mer handler det om å åpne øynene for all elendigheten, om kjærlighetens bånd som iblant er sterkere enn blodsbånd, og at det er mulig å utgjøre en forskjell i andre menneskers liv.«Det siste kunstverket er en gripende og viktig fortelling om kjærlighet, familiebånd og barns sårbarhet. Romanen inneholder bekmørke scener og setter lys på viktige samfunnstemaer, likevel er boken lettlest og en ekte page-turner.» BTJ, Sverige«Boken gir et sterkt tilbakeblikk på hovedpersonens liv, og på kunstens og kjærlighetens kraft.» Femina, Sverige

Vavahduttava, koskettava romaani rakkauden voimasta, joka on verisidettä vahvempi. Kun maailmankuulu taiteilija Hanna Stiltje paljastaa uusimman teoksensa Tukholman modernin taiteen museossa, epäuskoinen pettymys valtaa yleisön. Hänet tunnetuksi tehneiden öljymaalausten ja pronssipatsaiden sijaan näytillä on sekalaisesta romusta koottu lipasto. Hannalle itselleen tämä teos, "Viimeinen taideteos", on kuitenkin hänen tuotantonsa merkittävin - ja se saa myös päättää hänen uransa. Pala palalta paljastuu tarina vanhempiensa heitteille jättämästä lapsesta ja rohkeudesta ojentaa käsi sen sijaan, että kääntäisi katseen pois kurjuudesta. Mikä on kauneinta, mitä meistä lopulta jäljelle jää?