Sofia Murhem

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

I denna bok berättas för första gången historien om den svenska auktionshandelns historia och utveckling. Under 1700- och 1800-talet omvandlades Sverige i grunden. Välståndet ökade i samhället och både rika och fattiga fick det bättre ställt. Efterfrågan på såväl basvaror som lyxprodukter steg kontinuerligt och tillgodosågs bland annat genom en växande import, reformerat jordbruk och vidgad industriproduktion. En viktig, men vanligen helt förbisedd, del av handelsutbytet ägde rum på en andrahandsmarknad, på auktioner. Adelsmän, borgare, präster, bönder, drängar och pigor handlade regelbundet på auktioner, och för många var det länge det enda alternativet. Författarna är forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Les petites entreprises, souvent voqu es, sont pourtant mal connues et en particulier les relations sociales en leur sein. Comment d finir les petites entreprises ? Leur petite taille est-elle une caract ristique suffisante pour les assimiler les unes aux autres ? Si elles se diff rencient, sous quelle influence le font-elles ? La distinction entre elles et les autres entreprises - les grandes - est-elle pertinente ? De quelle mani re s'organise la vie dans de telles unit s, o employeur et salari s se c toient de pr s ? Pour r pondre ces questions, les auteurs de cet ouvrage novateur ont proc d ensemble des enqu tes en France, en Su de et en Allemagne. Ils ont rencontr des employeurs, des salari s, des syndicalistes, des sp cialistes des relations professionnelles. La mise en relation et la comparaison de ces trois cas nationaux montrent que les petites entreprises poss dent bien des caract ristiques communes, qui transcendent les fronti res. Elles conservent cependant des caract ristiques nationales. Elles m ritent donc d' tre analys es et comprises autrement qu'en creux, en n gatif. Ainsi, il appara t que les petites entreprises ne sont pas si loin de ressembler aux grandes...