Sofia Pulls

Skrivandet är en självklar del av skolans alla ämnen, kanske till och med så självklar att vi inte riktigt tänker på den mängd av färdigheter som ingår. Så vad är då viktigt att ha kunskap om för att kunna stötta elevers skrivutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? I den här boken tar författarna avstamp i skrivdidaktisk forskning. I tydliga resonemang lyfter de fram en rad viktiga aspekter på skrivande och skrivundervisning, men också hur vi kan förstå dem i samspel och som en helhet. I kapitlen ryms bland mycket annat interaktionen mellan läsande och skrivande, multimodalt skrivande, skrivande genom dataspelande och lek, svårigheter i skrivande och skrivande i flerspråkiga klassrum. Målet är att ge lärare redskap för att tänka bredare och djupare om sin skriv­undervisning och därmed kunna utveckla den. Boken riktar sig till såväl lärarstudenter som lärare i grundskolan. Samtliga kapitel visar forskningens potential att göra skillnad för elevers skrivutveckling och ger många konkreta undervisnings­exempel från grundskolans alla stadier.

Tomas Tranströmer räknas som en av Sveriges mest betydande poeter genom tiderna. Samtidigt hör det till berättelsen om Tranströmer att han utsattes för hård kritik under 1960- och 70-talen för att hans poesi ansågs vara politiskt oengagerad. Hur kan man såhär femtio år senare förstå den kritiken? Stämmer det över huvud taget att Tranströmer hade kritikerkåren emot sig? Hur är det möjligt att från vår sida av millennieskiftet se på politiska dimensioner i Tranströmers poesi? I antologin Tranströmer och det politiska undersöker åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Texterna tar avstamp i aspekter som diktjaget, parrelationen, tilliten till språket, civilisationskritiken, jämlikhets­tanken eller helt enkelt i den egna, känslomässigt grundade, upplevelsen av att läsa Tranströmers dikter. Antologin visar dels att det finns skäl att revidera litteraturhistorieskrivningen om Tranströmer, dels att det är möjligt att betrakta hans poesi som just politisk – även om den inte ­behandlar vad man i vardagligt tal kallar för politik.