Sonja Åkesson

När Sonja Åkesson (1926-1977) slog igenom på 1960-talet innebar det en revolution i den svenska poesin. Aldrig tidigare hade någon skrivit så på en gång tillgängliga och starka dikter. Sonja Åkesson drar in sina läsare i livets allra vardagligaste vanligheter med snor, åderbråck och övergivna barn. Hon skriver om det som är svårt med att leva, med ett absolut gehör, språklig fulländning och svart humor. Hennes samhällskritiska och formsäkra poesi är fortfarande i högsta grad levande, och spår av den går att hitta både hos äldre poeter som Kristina Lugn och yngre som Ali Alonzo. Den nittonde april 2026 är det 100 år sedan hon föddes och Norstedts ger ut en efterlängtad volym med hennes samlade dikter. Förord av Frida Hyvönen.

"En avgörande viktig kvalitet hos Husfrid är att diktsamlingen utan vidare för in det reproducerande arbetet i poesin genom att sturskt förlägga texterna till de platser från vilka det förnimmande, kvinnliga subjektet faktiskt erfar världen: köket, soffan, frisörsalongen, barnkammaren. Den livsvärld som normalt är osynlig och som Husfrid inte endast synliggör, utan mättar med intensitet och närvaro." (Ur Elisabeth Friis förord.)Sonja Åkesson föddes på Gotland 1926 och avled 1977. Hon gick sju år i skola och hade flera olika arbeten innan hon efter ett kort äktenskap flyttade till Stockholm och gav ut sin första diktsamling. Det stora genombrottet kom med Husfrid (1963), som nu utkommer i N/L:s poesibibliotek med förord av den danska kritikern och litteraturvetaren Elisabeth Friis. N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Tiotalet böcker om året planeras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Att vara morsa till en liten jänta, att ta hand om sin döda syrras dotter. Att parera sin mans svartsjukenycker och att vårda sina åldrande föräldrar. Att ändå veta att det inte skulle bli bättre om man skiljde sig - bara ett ekonomiskt helvete. Med humor och värme beskriver Sonja Åkesson här kvinnans vardagsliv och utsatthet, på det nyenkla språk som har blivit hennes främsta kännetecken. Jag kan som sagt inte förklara varför jag håller på på det här sättet. För att jag är så utle och trött på alltihop och för att jag har så jäkla dåligt samvete att jag inte kan vara och känna och orka som jag skulle vilja. Nä, i så fall skulle man väl försöka göra det hela bättre och inte sätta igång med ett sånt här vansinnigt pådrag? Uschja, det har verkligen varit en helvetes vinter.

Sonja Åkesson (1926-1977) var en svensk digter, prosaist, dramatiker og kunstner. Hun var den første til at indføre kvinders hverdagsliv i den svenske lyrik. Hun skrev om de hjemmegående og de arbejdende, mødrene og døtrene, de gifte og de enlige, og var i sin levetid en af de mest læste digtere i Sverige. Jag bor i Sverige udkom i 1966 med en grammofonskive & er det første af Sonja Åkessons værker der udkommer på dansk.

När Sonja Åkesson (1926-1977) slog igenom på 1960-talet innebar det en revolution i den svenska poesin. Aldrig tidigare hade någon skrivit så på en gång tillgängliga och starka dikter. Sonja Åkesson drar in sina läsare i livets allra vardagligaste vanligheter med snor, åderbråck och övergivna barn. Hon skriver om livets elände med ett absolut gehör och en språklig fulländning. En samhällskritisk poesi, vars udd främst riktades mot den falska idyllisering av kvinnliga villkor. Poeten Jenny Tunedal har gjort urvalet av Sonja Åkessons dikter och bidrar med ett förord och kommentarer.

En cd med utvalda historiska författarröstinspelningar och andra litterärt intressanta audiogram. Jack Kerouac som kort efter sitt stora genombrott med romanen On the Road förklarar vad the beat generation står för. Ernest Hemingway intervjuas i samband med att han tilldelats Nobelpriset i litteratur. Han beklagar att han av hälsoskäl inte kan komma till ceremonin i Stockholm. "In my childhood life was very difficult and it kept being difficult all my life. Now I am 55 and life is still difficult." Evert Taube intervjuas mitt under skapelseakten av sången Pierina. Ungefär halva är klar och han avväger nyanser. "Det kommer att bli min bästa visa" förklarar han för intervjuaren. Och mycket annat... Cd i s k digifile med texthäfte.

Sonja Åkesson (1926–1977) kalles ofte «folkhemspoeten». Forfatterskapet er befriende tomt for sentrallyriske klisjeer, og gir heller stor og privilegert plass til det harde, det lave, det hjerteskjærende i hverdagslivet. Dikt som «Äktenskapsfrågan» og «Självbiografi» er moderne svenske klassikere. Samtidig er Åkesson en svært radikal forfatter – både formmessig (diktsamlingen Pris fra 1968 er et av de første eksemplene på kollasjpoesi i Skandinavia) og politisk (nevnte «Äktenskapsfrågan» innledes med linja «vara vit mans slav»). Det foreliggende utvalget rommer ikke nødvendigvis de mest kjente tekstene til Åkesson, men slående smådikt som «Sildekveld» og «Einsam» presenteres her side om side med den lange diktmonologen «Korleis ser din farge raudt ut?», som Jenny Tunedal i sitt etterord karakteriserer som «det beste kjærleiksdiktet som er skrive på svensk». Gjendiktet av Gunnhild Øyehaug.