Spencer Bastani

Konsumtionsskatter svarar i Sverige för cirka 28 procent av de totala skatteintäkterna och utgör därmed en betydande skattebas. Trots detta förs ingen särskilt djuplodande ekonomisk-politisk diskussion om dessa skatter. Det vill skatteforskaren Spencer Bastani ändra på genom sin rapport Hur bör konsumtion beskattas? Med utgångspunkt i teori och praktik tar han ett helhetsgrepp på beskattningen av varor och tjänster och studerar den viktigaste konsumtionsskatten, momsen. Han analyserar hur en konsumtionsbeskattning som på bästa möjliga sätt uppfyller skattepolitikens målsättningar bör se ut och beskriver och värderar såväl fördelar som nackdelar med differentierade skatter. Konsumtionsskatternas roll i skattesystemet i bredare bemärkelse analyseras också med ett särskilt fokus på konsekvenser av att ändra balansen mellan skatter på arbete och konsumtion i skattesystemet. Spencer Bastani är docent i nationalekonomi, verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dag på flera olika sätt. Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället. SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter. Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas. SNS Konjunkturråd 2018 består av Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.

Vad bestämmer egentligen vilka skatter vi har? De senaste 25 åren har skatterna i Sverige fallit från 51,5 procent till 44,5 procent av BNP. Är detta ett uttryck för politiska val? Eller är det framtvingat av internationell skattekonkurrens? Rapporten "Makten över skatten — optimal beskattning med ett globalt perspektiv", skriven av forskaren Spencer Bastani, analyserar vilken roll olika skatter spelar i ett effektivt och rättvist skattesystem och hur dessa påverkas av skattekonkurrens.