Helgon är något helt annat än hjältar konstaterar Gunnel Vallquist. Men vad är skillnaden? Vad är ett helgon? Har den katolska kyrkan ett helighetsideal? Vad kan det i så fall betyda i den praktiserande katolikens vardagsliv? Helgonens svar utkom första gången 1963. När den nu i en tredje upplaga, varsamt reviderad av Carl Otto Werkelid, presenterar några centralgestalter i kyrkans andliga historia, är det som ett svar på många troende och sökande människors frågor och behov av orientering och vägledning i vår tid. Gunnel Vallquist finner »hos helgonen de förebilder som arbetade med sin egen längtan efter fullkomlighet utan att döma andra«, skriver moder Katarina Rask OSB, priorinna i Heliga Hjärtas Kloster i ett nytt förord: »De helgon Gunnel Vallquist valt att presentera är präglade av en djup erfarenhet av mötet med Gud och de äger ett sunt människoförstånd.« Gunnel Vallquist (1918–2016) var författare, översättare och ledamot av Svenska Akademien. Hennes författarskap, bestående av ett tjugotal böcker, präglades av teologiska, religiösa, kyrkliga angelägenheter. Kunnigt, klarsynt, sakligt, med pregnant stil och avväpnande skärpa var hon, också som kulturskribent och debattör, en viktig länk mellan katolskt tänkande och svenskt samhälle, en oförtröttad röst i kampen mot okunnighet och florerande fördomar.