Staffan Bergsten

Detta är en historia om litteraturer från hela världen. Den handlar om litterära texter som varit värdefulla i sin egen tid, som bevarats och traderats till nya generationer. Den handlar om litteratur som kommunicerar över tids- och kulturgränser ? litteratur som skrivits ned på palmblad, pergament eller papper, varit muntlig eller digital. Boken är indelad i fem makroepoker. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

Litteraturvetenskap är ett ämne där perspektivförskjutningarna varit märkbara under de gångna decennierna, vilket avspeglades i första upplagan av denna bok (1998). Sedan dess har utvecklingen gått vidare så att det nu är dags för en ny, reviderad upplaga, utökad med två nyskrivna kapitel om retorik och narratologi. Övriga områden och frågeställningar som tas upp är utvecklingen från litteraturhistoria till litteraturvetenskap, vad en litterär text är, litteratur och idéer, intertextualitet, komparation och reception, biografisk litteraturforskning, litteratursociologi, marxistisk litteraturteori, feministisk litteraturkritik, barnlitteraturforskning, dekonstruktion och nyhistoricism, texttolkning och att skriva om litteratur. Boken, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, ger en grundläggande orientering om de viktigaste riktningarna i dagens litteraturforskning. Andra upplagan

Klassisk poesiantologi i efterlängtad nyutgåvaDet sena 1700-talet och inledningen av 1800-talet har kallats »den svenska poesins guldålder« en brytningstid då inte bara samhället förändrades i snabb takt, utan också litteraturen: sträng klassicism och kvävande formkrav gick över i »förmågan att ge ord åt det inre livets alla skiftningar från mörkaste svårmod och längtan bort ur den jordiska jämmerdalen till jublande lycka och extatiskt skådande av den himmelska skönhetens evighetsrike«, som Staffan Bergsten skriver i förordet till denna antologi. Här presenteras poesi från perioden som tillsammans kan sägas definiera detta omvälvande skede. Bergsten skriver: »Med Kellgren kom klarheten, med Franzén mjukheten, med Wallin malmklangen, med Tegnér bildkraften, med Geijer den intima tonen, med Atterbom det prunkande bildspråket, med Stagnelius den översvinnliga lidelsen, med Runeberg den vårblonda sensualismen och med Rydberg det borrande grubbleriet.« Svensk romantisk poesi, redigerad av Staffan Bergsten, rymmer ett rikt urval av den svenska romantiska poesins viktigaste och mest kända dikter. STAFFAN BERGSTEN [1932-2022] var författare och litteraturhistoriker. Han har porträtterat diktare som Gustaf Fröding, T. S. Eliot, Tomas Tranströmer, Birgitta Lillpers, Erik Axel Karlfeldt, Katarina Frostenson, Erik Johan Stagnelius och Ann Jäderlund.

Det stora översiktsverket om svensk poesi i ny presentutgåvaStaffan Bergstens Den svenska poesins historia är det första översiktsverket över den svenskspråkiga poesin, en engagerande introduktion till de berömda höjdpunkterna lika väl som till underjordiska förbindelser och avlägsna ekon. Med lätthet och vittfamnande kunskap tecknar Bergsten vägen från besvärjelser och ballader, över herkuliska stordåd, suckars mysterier och svartalfer, sköldmör, bokstävlar och vita mäns slavar till den nyare poesin från tiden före 2007, när boken utkom för första gången. Ett rikt och personligt urval av de avgörande dikterna från förr och nu presenteras, analyseras infallsrikt och sätts in i sitt litterära och historiska sammanhang. Här finns även en utförlig uppslagsdel med biografiska notiser över de viktigaste poeterna samt en lättfattlig genomgång av verslärans grunder. STAFFAN BERGSTEN, född 1932, blev 1961 docent i litteraturvetenskap och poetik vid Uppsala universitet. Han har skrivit en rad vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker om Erik Johan Stagnelius, Gustaf Fröding, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund med flera.

»Staffan Bergsten fyller ett girigt tomrum i bokhandeln och på biblioteken. En alldeles utmärkt introduktion till Frödings liv och verk. « | AFTONBLADET »Staffan Bergstens insiktsfulla porträtt av Gustaf Fröding, ordmusikanten , lämnar ingen oberörd.« | DAGEN Alla häpnar vid en första läsning av »En ghasel« eller »Vallarelåt« av Gustaf Fröding [1860 -1911]. Värmlänningen med rykte som krank och förvirrad var en diktare i världsklass. Staffan Bergsten lyfter fram de klassiska gåtorna: Hur stod det egentligen till med Frödings »sinnessjukdom«? Och med hans svåra förhållande till kärleken? Men det huvudsakliga intresset är den Fröding som rymmer alla andra: den språkets magiker han var ända från debuten Guitarr och dragharmonika [1891] till de sällsamma småstycken om gråsten och sniglar han författade på Uppsala hospital. STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Utöver Gustaf Fröding har han skrivit om diktare som T. S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.

»Staffan Bergsten fyller ett girigt tomrum i bokhandeln och på biblioteken. En alldeles utmärkt introduktion till Frödings liv och verk. « | AFTONBLADET »Staffan Bergstens insiktsfulla porträtt av Gustaf Fröding, ordmusikanten , lämnar ingen oberörd.« | DAGEN Alla häpnar vid en första läsning av »En ghasel« eller »Vallarelåt« av Gustaf Fröding [1860 -1911]. Värmlänningen med rykte som krank och förvirrad var en diktare i världsklass. Staffan Bergsten lyfter fram de klassiska gåtorna: Hur stod det egentligen till med Frödings »sinnessjukdom«? Och med hans svåra förhållande till kärleken? Men det huvudsakliga intresset är den Fröding som rymmer alla andra: den språkets magiker han var ända från debuten Guitarr och dragharmonika [1891] till de sällsamma småstycken om gråsten och sniglar han författade på Uppsala hospital. STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Utöver Gustaf Fröding har han skrivit om diktare som T. S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.

Litteraturvetaren Staffan Bergsten har följt Tomas Tranströmer sedan debuten 1954 och ägnat delar av sin forskning åt författarskapet. Nu utkommer han med en omfattande biografi över poeten: Tomas Tranströmer. Ett diktarporträtt. I Tomas Tranströmers tidiga diktning saknas till stora delar orden "jag" och "mig" och hans böcker bär titlar som Hemligheter på vägen och Den stora gåtan. Hur skriver man egentligen en biografi över en så utpräglat privat person? frågar sig Staffan Bergsten i förordet till sin bok. Och hur viktigt är det med kunskaper om författarens liv för förståelsen av dennes verk? "Man behöver inte veta någonting om en författare för att läsa honom", säger Tranströmer själv. "Om somliga författare, t ex Strindberg, vet man för mycket. Om andra, t ex Shakespeare, nästan ingenting. Shakespeare blir inte sämre för det." Ändå ger sig Staffan Bergsten i kast med sitt uppdrag utan att tveka. Han tecknar en yttre bild av poetens levnadsförlopp, berättar om uppväxt, skolgång och yrkesbana som psykolog, om naturintresset, musiken och resorna. Men framför allt riktar han in sig på diktarens inre värld såsom den framträder i hans poesi. I Tomas Tranströmer. Ett diktarporträtt utnyttjar Staffan Bergsten sin väldokumenterade förmåga till närläsning och blir på så vis läsarens ciceron in i ett poetiskt universum med musikaliska förtecken. Drag efter drag läggs till ett diktarporträtt som efterhand framträder allt tydligare.

Ordning och reda, systematik och klassificering utgör all vetenskaps början. Som varje vetenskapsgren har litteraturhistorien sitt särskilda sätt att ordna stoffet och sitt eget förråd av termer och begrepp. Period, genre, nationallitteratur, troké, barock och tragedi – vad menas egentligen med sådana ord? Hur används de och hundratals liknande? Samtidigt som Litteraturhistoriens grundbegrepp lämnar svar på dessa frågor visar den på det varierande och ibland motsägelsefulla i olika perioders och forskares terminologi och sätt att närma sig diktkonsten. Mycket har hänt sedan Staffan Bergsten gav ut den första upplagan av denna bok. För revisionen i föreliggande upplaga svarar en yngre forskare, Lars Elleström, som kompletterar med dagens sätt att se på gamla frågor, som t.ex. den litteraturhistoriska kanon. Han har också sörjt för att nyare skönlitterära texter förts in som belysande exempel. Framställningssättet är genomgående resonerande och analyserande, men tack vare ett utförligt register kan boken också tjäna som uppslagsbok. Boken är avsedd för studenter i litteraturvetenskap vid universitet och högskolor. Andra upplagan

Symposier, mer eller mindre torrlagda, hålls numera lite varstans i alla möjliga ämnen. Ordet är grekiska och betyder gästabud, och det som givit namn åt alla senare samman-komster kring olika teman ägde rum hos en förmögen borgare i Athen på 400-talet f. Kr. Medan vinbägaren vandrade runt bordet höll gästerna i tur och ordning ett lovtal till Kärleken. Gästabudets hedersgäst är filosofen Sokrates. Det är också han som i Försvarstalet lägger fram sin sak inför den domstol som år 399 dömde honom till döden, och om hans sista dag på jorden handlar dialogen Faidon: sedan han samtalat med några vänner om själens odödlighet tömmer han lugnt giftbägaren. De tre skrifternas författare är Sokrates lärjunge Platon,idélärans skapare och en av västerlandetsstörsta tänkare och diktare. Spännvidden mellan vardaglig samtalston och sublim poesi i Platons prosa har utmanat Jan Stolpe till denna nyöversättning, som inleds med att Staffan Bergsten diskuterar gåtan Sokrates och Platons dialogkonst.