Staffan Ingmanson

Organisationer bör verka för ett rättvist och jämlikt arbetsliv. Men vad innebär det i praktiken? Och vilken roll spelar maktstrukturer respektive individers handlande i arbetet för lika villkor? Att arbeta för lika villkor erbjuder en introduktion till det ämnesområde som ringas in utifrån begreppen makt, genus, organisation och jämställdhet. Innehållet är organiserat i tre delar:1. Lagar och metoder, vilket inkluderar rättsliga perspektiv på diskriminering, rekrytering samt arbetsvärdering och lönekartläggning.2. Strukturella perspektiv på makt och ojämlika villkor: här diskuteras könade, rasifierade och heteronormativa maktordningar i relation till organisationsrelevanta teman såsom förändring, motstånd, teknik, konflikt och arbetsmiljö.3. Processer, där aktörers handlande i relation till strukturer undersöks. Det handlar om hur chefer och medarbetare återskapar, normaliserar och utmanar ojämlikhet i möten, inom ramen för lika villkorsarbete och i gränsområdet mellan arbete och privatliv. Boken argumenterar för vikten av ett strategiskt jämlikhetsarbete och vägleder läsaren i en fördjupande analys av makt som fenomen. Den riktar sig till personalvetarprogram, men även till andra universitetsutbildningar som anlägger ett makt- och genusteoretiskt perspektiv på organisationer.

I denna åttonde upplaga (2023) har revideringar gjorts, bland annat med hänsyn till 2022 års viktiga förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS). Syftet med den här boken är att ge läsaren grundläggande kunskaper i arbetsrätt och den svenska modellen. I fokus för framställningen står den arbetsrättsliga lagstiftningens framväxt, arbetsmarknadens parter, medbestämmande, anställningsskydd, arbetsmiljö och skydd mot diskriminering. Andra områden som behandlas är arbetstidsregleringen och ledighetslagstiftningen. Vidare behandlas EU-arbetsrättens inverkan på den svenska lagstiftningen. Arbetsrätt passar som lärobok vid högskolans juridiska introduktionskurser och i andra kurser som behandlar grundläggande arbetsrätt. Ett annat användningsområde är facklig utbildning och personalutbildning för anställda som behöver grundläggande kunskaper i arbetsrätt. Instuderingsfrågor på de olika delarna underlättar inlärning och diskussion i grupper. Sagt om bokenAktuella lagregler och rättstolkningar finns återgivna i texten. Framställningen är fylld av exempel ur verkligheten, vilket underlättar tolkning och förståelse av faktaredogörelsen utan att gå ner sig i juridiska krumbukter. Innehållsregistret och sakförteckningen är föredömligt fylliga. Varje avsnitt avslutas med tentamens- och diskussionsfrågor. Boken riktar sig till studerande på högskolenivå samt företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarhandläggare. Tidigare upplagor bör därför bytas ut. Helhetsbetyg 4 av 5. Anderz Andersson, BTJ nr 2, 2024. Författarna Anderz Andersson, Örjan Edström och Staffan Ingmanson är lärare och forskare vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet.

Arbetsrätt, upplaga 7 (2021). Syftet med den här boken är att ge läsaren grundläggande kunskaper i arbetsrätt och den svenska modellen. I fokus för framställningen står den arbetsrättsliga lagstiftningens framväxt, arbetsmarknadens parter, medbestämmande, anställningsskydd, arbetsmiljö och skydd mot diskriminering. Andra områden som behandlas är arbetstidsregleringen och ledighetslagstiftningen. Vidare behandlas EU-arbetsrättens inverkan på den svenska lagstiftningen. Arbetsrätt passar som lärobok vid högskolans juridiska introduktionskurser och i andra kurser som behandlar grundläggande arbetsrätt. Ett annat användningsområde är facklig utbildning och personalutbildning för anställda som behöver grundläggande kunskaper i arbetsrätt. Instuderingsfrågor på de olika delarna underlättar inlärning och diskussion i grupper. I den sjunde upplagan har författarna reviderat och uppdaterat samtliga kapitel. Om författarnaAnderz Andersson, Örjan Edström och Staffan Ingmanson är lärare och forskare vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet.

Grundläggande EU-rätt är en introduktionsbok till EU-rätten och förklarar EU:s rättsordning ur tre perspektiv: konstitutionellt, institutionellt och materielrättsligt. På ett tydligt och pedagogiskt sätt beskrivs EU-rättens innehåll, logik och systematik. Såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler behandlas. I den andra upplagan har författarna reviderat och uppdaterat samtliga kapitel. Boken är uppdelad i tre delar: Den första delen beskriver EU och EU-rätten, vad som kännetecknar EU:s rättsordning och hur unionsrätten förhåller sig till nationell rätt. Den andra delen förklarar målen för EU:s verksamhet och hur de ska uppnås. Den tredje delen behandlar EU-rätten från skrift till verklighet, det vill säga de rättsliga mekanismer och processer som garanterar EU-rättens genomslag. Boken är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EU-rätten på universitets- och högskoleutbildningar. Den vänder sig också till personer som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. Om författarnaMattias Derlén, Staffan Ingmanson och Johan Lindholm är forskare i Europarätt vid Umeå universitet.

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?