Staffan Kumlin

For over three decades, mature European welfare states have been on their way into an austerity phase marked by greater needs and more insecure revenues. A number of reform pressures-including population ageing, unemployment, economic globalization, and increased migration-call into question the economic sustainability and normative underpinnings of transfer systems and public services. And while welfare states long seemed resilient to growing challenges, it now seems clear that they are changing. Election Campaigns and Welfare State Change examines how political leaders and the public respond to reform pressures at a pivotal moment in a mass democracy: the election campaign. Do campaigns facilitate debate and attention to welfare state challenges? Do political parties present citizens with distinct choices as to how challenges might be met? Do leaders prepare citizens for the idea that some solutions may be painful? Do their messages have adaptive consequences for how the public perceives the need for reform? Do citizens adjust their normative support for welfare policies in the process? The answers to these questions affect how we understand welfare state change and representative democracy in an era of mounting challenges.

Spelar det någon roll vem som sitter i riksdagen? Är nyheter om politik vinklade? Är det journalister som sätter den politiska dagordningen? Hur och när påverkar opinionen vilken politik som faktiskt förs? Kan det också vara den förda politiken som påverkar opinionen? Frågor som dessa är centrala för att förstå samspelet mellan medborgare, medier och politiker i en representativ demokrati. Frågorna belyser hur olika aktörer är beroende av varandra. Titeln på denna bok – Det politiska spelet – signalerar att medborgare, medier och politiker ingår i ett nätverk av skeenden och att det finns en spelplan som påverkar dessa skeenden och aktörernas handlingar. Boken tar sin utgångspunkt i en diskussion om centrala demokratiteoretiska värden som politisk jämlikhet, upplyst förståelse och folkviljans förverkligande. Varje kapitel inleds med en högaktuell fråga. Därefter presenteras omfattande resultat från såväl svensk som internationell samhällsvetenskaplig forskning. I varje kapitel diskuteras kopplingen mellan demokratiteoretiska värden och empiriska resultat: Lever verkligheten upp till olika demokratideal? Hur borde demokratin fungera och varför? Samtidigt utvärderas forskningen – ställer forskningen ”rätt” frågor och vad är viktiga frågor för framtida forskning att försöka besvara? Syftet med boken är att väcka entusiasm för viktiga demokrati­frågor men också för den forskning som bedrivs. Boken ger välgrundade svar till den som vill veta mer om hur medborgare, medier och politiker förhåller sig till varandra i dagens moderna samhällen.