Ståle Holgersen

If crisis defines our era, we need a coherent socialist policy in response. Ståle Holgersen delves into today's economic and ecological crises to demonstrate that they are not exceptions to an otherwise functioning system but integral to its operation. It is naive to see these upheavals as opportunities for reform or revolution. They are the bedrock of the status quo. Fortunately, the vicious circle sustaining capitalism is not founded on an iron law. Our historical mission in the face of the climate crisis is to create a historical exception to the rule. It is time for ecosocialism against crisis.

Under de senaste decennierna har fastighetsägare, byggbolag, banker och riskkapitalister tjänat enorma summor på bostäder, medan andra förlorat sina hem eller sett sina bostads­kostnader öka kraftigt. Den sociala bostadspolitiken har övergivits, hemlösheten har ökat och bostadsstandarden har försämrats. Samtidigt har det finansiella systemet blivit centrerat kring en bolånespiral som har gjort hushållen och den svenska ekonomin otroligt sårbara. Sverige behöver ett nytt, socialt och klimatanpassat bostads­system, men ett sådant kan bara åstadkommas genom radikala förändringar. Utifrån en gedigen genomgång av över hundra års svensk bostadshistoria analyserar "Kris i bostadsfrågan" orsakerna till och konsekvenserna av att bostadens bruksvärde helt har kommit att överskuggas av dess bytesvärde, och föreslår hur den pågående krisen – med radikala förändringar i politik, finans och byggande – skulle kunna demonteras och utgöra grunden för ett nytt bostadssystem, där alla människors behov av ett hem står i centrum. Forskarkollektivet Fundament består av Dominika V. Polanska (Södertörns högskola), Åse Richard (Uppsala universitet), Ståle Holgersen (Örebro universitet), Timothy Blackwell (Uppsala universitet), Maria Wallstam (Upp­sala universitet), Hannes Rolf (Stockholms universitet).

Ska vi förstå kapitalismen måste vi förstå dess kriser. Kriser under kapitalismen är inte exceptionella händelser som kommer ur tomma intet. De visar heller inte på svagheter i kapitalismen. De är istället centrala delar av systemet. Kriserna försvårar alltså inte för kapitalismen, de bidrar tvärtom till att den överlever. I "Krisernas tid" undersöker Ståle Holgersen ekonomiska och ekologiska kriser, och sambandet mellan dem. De ekonomiska kriserna – från den stora depressionen 1929 och stagflationskrisen 1973 till kriserna 2008 och 2020 – har alla varit djupt rotade i kapitalismens funktions- och reproduktionssätt. Men detta gäller också ekologiska kriser, som den globala uppvärmningen, degraderingen av ekosystemen och det ohållbara resursutnyttjandet. I båda fallen finns även en gemensam klassaspekt: kriserna drabbar huvudsakligen en annan klass än den som bär ansvaret för dem. Stater möter alltid kriserna genom att hålla liv i vårt ekonomiska system, och rasism, fascism och krig är andra viktiga komponenter när kriserna bidrar till att kapitalismen reproduceras. Boken visar även på olikheter mellan kriserna. Ekonomiska kriser medför en kreativ förstörelse som bidrar till krisernas lösning – och den härskande klassen brukar dessutom vilja komma ur krisen så fort som möjligt. Vad gäller de ekologiska kriserna ser det annorlunda ut. Varken mekanismerna i systemet eller en härskande klass kommer rädda oss från en klimatkatastrof, det kan bara vi själva.

Städer förändras av kriser och vi lever i en krisernas tid. Ekonomisk och social turbulens i stor skala och globala miljö och klimatproblem kommer att påverka städernas manöverutrymme på både kort och långt sikt. I Malmö fortsätter man emellertid bygga som om också framtiden kommer att handla om shopping, turism, kongresser och oupphörligt stigande bostadspriser. Den nyliberala agendan ligger kort sagt fast. Tanken är att man genom att attrahera entrepenörer och kapital ska få pengar att sippra ner genom inkomstskikten och gynna alla stadens invånare. Men i själva verket har arbetslöshet och fattigdom bara fortsatt växa i skuggan av skrytbyggena Turning Torso och Malmö Live. Ståle Holgersens "Staden och kapitalet" stiger ned i Malmös sociala och ekonomiska historia sedan mitten på artonhundratalet och närgranskar fenomen som tillväxt, segregation, polarisering och nyliberal politik i ett marxistiskt perspektiv. Vilken verklighet döljer sig under dessa? Och hur ekologiskt hållbar är egentligen staden trots alla vackra ord om hållbarhet? Boken gör ekonomisk teori lättillgänglig och tankeväckande och stadshistoria politiskt relevant. Men den pekar också framåt i det stora och det lilla och ställer den viktiga frågan hur våra städer bäst ska kunna hantera nuvarande och kommande kriser.