Stefan de Vylder

Varifrån kommer den starka livsglädje som bryter igenom i så många möten mellan människor? I en personlig bok om femton år i Afrika, med döden som ständig följeslagare, berättar Anders Jeppsson om vaccinationsprogram, om bekämpande av pandemier och om kampen mot korruption. Men också om stark livsglädje hos människor som lever under svåra förhållanden. Anders Jeppsson arbetade som rådgivare till hälsoministerier i östra och södra Afrika. För att förstå vad som hände i den verkliga världen färdades han tiotusentals mil till de mest avlägsna platser. Hans berättelse handlar om kulturmöten som krävde fingertoppskänsla. Rasism kan smyga sig in också hos biståndsgivare, som lätt hamnar i gamla koloniala tankemönster. Denna bok handlar om ambivalensen kring detta och om att försöka göra livet drägligare, inte minst för kvinnor och barn, om att bli människa med omdömesförmåga under svåra förhållanden. Döden har ingen kalender tecknar en kavalkad av människor som på olika sätt och på olika nivåer kämpar för bättre livsmöjligheter. Författaren argumenterar för att vi måste fokusera på hälsan för allt levande och hela planeten. Anders Jeppsson är läkare, medicine doktor och antropolog. Under femton år arbetade han på uppdrag av WHO, Världsbanken, Sida och Danida på regeringsnivå med att utveckla sjukvården i Zambia, Etiopien, Uganda och Tanzania. Han medverkar regelbundet i Läkartidningen. Förord av Stefan de Vylder.

Den 11 september 1973. Presidentpalatset bombas. Salvador Allende, Chiles folkvalde president, begår självmord. En despot, Augusto Pinochet, och några generaler tar över makten i en blodig statskupp som ger eko över hela världen. I Sverige utlöser krossandet av demokratin i Chile en våg av avsky. Statsminister Olof Palme, och samtliga partiledare, fördömer militärkuppen. Sveriges ambassadör i Chile, Harald Edelstam, blir något av en folkhjälte när han räddar hundratals politiska fångar undan diktaturens klor. I den mäktiga solidaritetsrörelse som växte fram efter kuppen kom Chilekommittén att spela en dominerande roll. Under loppet av några månader bildades nära 100 lokala Chilekommittéer runtom i landet. Boken är en berättelse om Chilekommittén och om en tidsanda som på 1970-talet ännu präglades av internationell solidaritet och optimism. Ett 40-tal gamla Chileaktivister har bidragit med minnen från demonstrationer, försäljning av Chilebulletinen och bössinsamlingar till stöd åt motståndskampen. Många av bidragen lyfter särskilt fram kulturens roll i solidaritetsarbetet. Boken handlar också om det chilenska folkets sjutton år långa kamp mot diktaturen.

Behovet av radikal samhällsanalys och ideologikritik har sällan varit större än nu, drygt femtio år efter att tidskriften Häften för kritiska studier först såg dagens ljus. I boken diskuteras, i tidskriftens anda, aktuella trender i vår tids kapitalism. Är USA-imperialismen nere för räkning? Innebär den digitala plattformsekonomin en fjärde industriell revolution? Varför kan traditionell nationalekonomi inte förklara samhällsekonomins omvandling? Hur ska man analysera nyliberaliseringen av europeisk socialdemokrati? Och hur har feminismen utvecklats? Elva författare i tio kritiska studier söker svar och ger sin syn på utvecklingen: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Jan Otto Andersson, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder. Fyra av dessa är även redaktörer till boken: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg. Som redaktör medverkar också Lars Ekdahl.

Boken handlar om Ljusdalsbränderna sommaren 2018. Framför allt om branden på Nötberget vid byn Kårböle där författaren sedan 1981 äger ett fritidshus. Kårböle blev inklämt mellan tre stora brandhärdar. För att besegra bränderna fordrades de största släckningsinsaser landet någonsin mobiliserat. Det mest imponerande var civilsamhällets engagemang. Tack vare insatserna från det lokala brandvärnet och alla frivilliga kunde Kårböle räddas. Boken handlar också om landsbygdens sårbarhet. Om hur nedläggningen av grundläggande samhällsservice påskyndat landsbygdens avfolkning. Om hur vår brandberedskap har rustats ned decennium efter decennium.

Som titeln antyder är boken delvis baserad på författarens egna erfarenheter. De berättelser som inleder är hämtade från biståndsvärlden. Ibland har författaren råkat illa ut, värst var det i militärdiktaturens Etiopien i slutet av 70-talet. Ett kapitel handlar om hur det var att hoppa av plugget i början av det optimistiska 60-talet. Ett annat "Sex och politik" bygger på hans erfarenheter från sex års styrelserbete, fram till 2015, för RFSU.

Den europeiska valutaunionen EMU har utvecklats till ett dyrbart experiment, och historiens dom kommer att bli hård. Länge såg det ut att gå bra, och EMU fick nya medlemmar. Men bakom en fasad av hygglig tillväxt växte underskott, obalanser och bubblor. När den stora finanskrisen bröt ut hösten 2008 kom spänningarna mellan och inom EMU:s medlemsländer upp till ytan. Eurokrisen är en skakande skildring av vad som har gått snett med det politiska prestigeprojektet EMU. Tonvikten i boken ligger på en analys av orsakerna till valutaunionens kris och på den bedrövliga krishanteringen. De ekonomiska effekterna ser vi redan i form av en stor och växande arbetslöshet inom nästan hela Europa. Krisländer med massarbetslöshet anklagas för att »leva över sina tillgångar« när det är uppenbart att de idag lever långt under sina tillgångar. I krisens spår urholkas demokratin. Åtstramningsprogram skrivs ut av de verkliga makthavarna: finansmarknaderna, EU-kommissionen och Internationella Valutafonden. I krisländerna börjar valet stå mellan medlemskap i EMU och bevarat folkstyre. Stefan de Vylder stod på nej-sidan i den svenska folkomröstningen om euron år 2003. Men det är inte skadeglädje som präglar Eurokrisen utan en blandning av ilska och sorg över att Europas ledare har fört oss mot denna avgrund.

The evolution of events in Chile during the presidency of the late Salvador Allende attracted attention all over the world. The experiment was unique in that no other Marxist president had been put in power by the democratic process of the ballot box. Political and economic developments under the government of the Unidad Popular undoubtedly had significance beyond the Chilean borders. The 'Chilean road to socialism' was a blind alley, leading not to socialism by peaceful means but to a military dictatorship by exceedingly violent means. Allende and the Unidad Popular were defeated and Chilean democracy was overthrown. But why it was overthrown remains an important question. This study analyzes the economic aspects of Allende's failure.