Stefan Mähl

Främmande inflytande på svenska språket Konferensen Svenska språkets historia hölls för sextonde gången i Lund i november 2021. Det var tredje gången konferensen avhölls i Lund. Konferensen hade p.g.a. pandemin blivit uppskjuten inte mindre än två gånger, men när den äntligen hölls var den välbesökt av många konferenshungriga språkhistoriker. Tema för konferensen var Främmande inflytande på talad och skriven svenska, och för detta syfte hade vi tre plenarföredragshållare: Roger Andersson, Charlotta af Hällström-Reijonen samt Stefan Mähl. Dessa talade om latinskt inflytande, språkmöten i Finland respektive lågtyska och lågtyskt inflytande på svenskan. Dessa tre föredrag inleder denna konferensvolym. Konferensen var emellertid öppen även för föredrag utanför temat, och sammanlagt hölls ett fyrtital sektionsföredrag. Som vanligt har flera av föredragshållarna valt att inte skicka in ett artikelbidrag, eller i något fall dra tillbaka inskickade bidrag. Kanske är denna andel större denna gång p.g.a. att konferensen fick skjutas upp 1 ½ år. I denna volym presenteras utöver plenarföredragen 15 av sektionsföredrag, och de står i bokstavsordning efter plenarföredragen. Konferensen bekostades till största delen av Birgit Rausing Language Programme, och denna donation har också bekostat merparten av utgivningen av denna bok. När konferensen fick skjutas upp bistod Svenska Akademien beredvilligt med ett bidrag till fördyringarna av konferensen. Boken har genomgått bedömning av bidragen, och redigeringen har ombesörjts av Lars-Olof Delsing och Bo-A. Wendt i Lund.

In der vorliegenden Studie werden auf der Grundlage eines umfangreichen Textkorpus zu regionalen mittelniederdeutschen Schreibsprachen einige zentrale Aspekte der mittelniederdeutschen Verbalsyntax untersucht. Im Zentrum der Untersuchung stehen die zwei- und dreigliedrigen Verbalkomplexe in mittelniederdeutschen Haupt- und Nebensatzen und deren interne Positionssyntax. Von grundlegender Bedeutung ist die Fragestellung, welche inner- und aussersprachlichen Faktoren die Reihenfolge der Glieder im Verbalkomplex beeinflussen konnen.

Die beiden Aspekte Wortbildung und Variation einzelner Lexeme stehen im Zentrum dieser Studie zu dem mittelniederdeutschen Adverb. Zunachst untersucht der Autor die raumliche und zeitliche Distribution sowie die Semantik mittelniederdeutscher Adverbialsuffixe wie z. B. -e, -like oder -linges. Im zweiten Teil wird die raumliche und zeitliche Variation einer Reihe von Adverbien mit den Bedeutungen oft, immer/stets, immerfort, nie, niemals, nimmermehr, jetzt/ nun und heute dargestellt. Mit dieser linguistischen Untersuchung werden die bisherigen Kenntnisse der Wortbildung und der regionalen Variabilitat des Mittelniederdeutschen vertieft. Der Studie liegt ein umfangreiches Quellenmaterial zugrunde, bestehend aus amtlichen und literarischen Texten, Bibelubersetzungen sowie Worterbuchern.