Stefan Sjöblom

Vilka politiska, administrativa och rättsliga kvaliteter präglar Ålands 100-årsjubilerande självstyre? Vad är det som kännetecknar en välfungerande autonomi? Jan Sundberg och Stefan Sjöblom studerar ett antal kvalitetsaspekter som är särskilt betydelsefulla på Åland såsom val- och partisystemets utformning, parlamentarismens utveckling, administrationens professionalisering och behov av flexibilitet samt lagstiftningsbehörigheten och grundlagskontrollen. Också betydelsen av ålänningarnas tilltro till det komplexa självstyret och nationsbygget behandlas. Frågan om hur autonomier styrs är ständigt aktuell, särskilt på ett internationellt plan, men det finns förvånansvärt lite forskning som behandlar styrets kvaliteter. Boken är författad av Jan Sundberg professor emeritus i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, och Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Vilka politiska, administrativa och rättsliga kvaliteter präglar Ålands 100-årsjubilerande självstyre? Vad är det som kännetecknar en välfungerande autonomi? I boken studeras ett antal kvalitetsaspekter som är särskilt betydelsefulla på Åland såsom val- och partisystemets utformning, parlamentarismens utveckling, administrationens professionalisering och behov av flexibilitet samt lagstiftningsbehörigheten och grundlagskontrollen. Också betydelsen av ålänningarnas tilltro till det komplexa självstyret och nationsbygget behandlas. Frågan om hur autonomier styrs är ständigt aktuell, särskilt på ett internationellt plan, men det finns förvånansvärt lite forskning som behandlar styrets kvaliteter.

There has been a profound change within the sphere of government and societal regulation in recent years. Traditional hierarchical government has been challenged by new governance instruments relying on negotiations instead of command and control. Alongside this development there has been a change in the time-framing of politics and steering. Traditional politics implicitly has been based on stability and permanence while new forms of governance explicitly are based on just-in-time actions such as projects and issue-based collaborations in networks and programs. This book analyses the implications of this shortening of time frames, focusing particularly on spatial policy interventions. Spatial policies have a special relevance when it comes to governance and new forms of societal steering. On the one hand, the local (geographical) level in politics is the principal battleground for the struggle between top down and bottom up approaches and aspirations. On the other hand, many of the most burning issues of our time require a global, strategic approach, for example, climate change, resource depletion, population growth are anchored in space and the physical world. Whether and how short-term spatial approaches can achieve sustainable development outcomes is thus a critical question, and forms the focus of this volume. The book examines the characteristics of temporary policy measures across a range of rural, urban and regional contexts, in four continents: Europe, North America, Oceania and Africa. The outcomes and effects of these policies and interventions are analysed, particularly focusing on the tension between short-term interventions and long-term effects.

There has been a profound change within the sphere of government and societal regulation in recent years. Traditional hierarchical government has been challenged by new governance instruments relying on negotiations instead of command and control. Alongside this development there has been a change in the time-framing of politics and steering. Traditional politics implicitly has been based on stability and permanence while new forms of governance explicitly are based on just-in-time actions such as projects and issue-based collaborations in networks and programs. This book analyses the implications of this shortening of time frames, focusing particularly on spatial policy interventions. Spatial policies have a special relevance when it comes to governance and new forms of societal steering. On the one hand, the local (geographical) level in politics is the principal battleground for the struggle between top down and bottom up approaches and aspirations. On the other hand, many of the most burning issues of our time require a global, strategic approach, for example, climate change, resource depletion, population growth are anchored in space and the physical world. Whether and how short-term spatial approaches can achieve sustainable development outcomes is thus a critical question, and forms the focus of this volume. The book examines the characteristics of temporary policy measures across a range of rural, urban and regional contexts, in four continents: Europe, North America, Oceania and Africa. The outcomes and effects of these policies and interventions are analysed, particularly focusing on the tension between short-term interventions and long-term effects.

Det goda folkhemmet är ett välkänt begrepp, men vad var det egentligen och hur uppstod det? Denna bok ger en sammanhängande bild och förklarar politiken som fördes och visar hur den genomfördes under nio decennier. Den visar också kopplingen mellan det nationella och det kommunala, där folkhemmet realiserades, vilket i regel har förbisetts i tidigare forskning. När demokratin var ung var det direkt-demokratiska inslaget stort men utbudet av kommunala tjänster litet. I takt med att folkhemmet genomfördes via kommunernas verksamhet blev de direkta, lokala politiska aktiviteterna allt färre. Kommuner slogs samman och nationella partier tog över kontrollen. Protesterna var dock fåtaliga när utbudet av kommunala tjänster, och därmed välfärden, hela tiden ökade. Idag pågår nedmonteringen av folkhemmet. Väljarnas partilojalitet sviktar, politiken professionaliseras och förvaltningarna tvingas att effektivisera. Nya modeller där tjänsteproduktionen överlåts till vinstdrivande aktörer har inte övertygat kommuninvånarna. Osäkerheten om vägval och det politiskt möjliga har tagit över och alltfler känner sig förvandlade från väljare, med en demokratisk möjlighet att påverka, till konsumenter. Var det verkligen det som var meningen? Jan Sundberg är professor i allmän statslära vid Institutionen för politik och ekonomi, Helsingfors universitet. Stefan Sjöblom är professor i kommunalförvaltning inom ämnet statskunskap med förvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet. Ingemar Wörlund är professor i statsvetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.