Kirjojen hintavertailu – 12 859 818 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Stefan Svallfors
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 16 kirjaa, julkaisuja vuosilta 1989–2025, suosituimpiin kuuluu Makt utan mandat : de policyprofessionella i svensk politik. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
»när du beskriver byn så beskriver du världen«Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka. Genom möten med dem som stannade kvar berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Det är en berättelse om vad som händer i en människa som återvänder, om klass och rotlöshet, och om det välfärdsland som också övergavs när flyttlassen gick från Överkalix.
The Inner World of Research is a book about the joys and miseries of life as a researcher. Dealing with essential but rarely mentioned topics in the everyday life of a researcher, it focuses, in particular, on the role of emotions and social relations in research. It stretches from the individual researcher, to the ‘micro-cosmos’ of the research team and to the broader policy environment in which research takes place. Though based on autobiographical material from Stefan Svallfors’ long career as a leading social scientist, the book also derives from extended interviews with researchers from a variety of disciplines, and with authors, artists and musicians. It delves into the mysteries of creativity; the joys and frustrations of collaboration; and the role of fear, anger and boredom in the life of a researcher.
This ground-breaking book investigates the work of policy professionals. They consist of political actors who, although not elected to office, are nonetheless employed to affect policy and politics on a partisan basis. Through an analysis of the influence and power they wield, this book sheds light on how the growth of this group represents a major transformation of the organization of politics and policy making in advanced democracies. Taking a comparative, longitudinal perspective, Stefan Svallfors examines a combination of rich qualitative and quantitative data from countries such as Sweden, the Netherlands, Ireland and Latvia in order to explore what skills policy professionals deploy, the motivations that drive them, and the demand and use for their skills in various organizations. He links his analysis to fundamental questions about the current state and future of democracy, demonstrating that the work of policy professionals is key to understanding how contemporary political influence and democratic accountability function. Politics for Hire will be a stimulating read for scholars and advanced students in political science, public administration, public policy and sociology. It will also provide useful insights for those working in politics and governance seeking to understand the impact and influence of policy professionals.
The Inner World of Research is a book about the joys and miseries of life as a researcher. Dealing with essential but rarely mentioned topics in the everyday life of a researcher, it focuses, in particular, on the role of emotions and social relations in research. It stretches from the individual researcher, to the ‘micro-cosmos’ of the research team and to the broader policy environment in which research takes place. Though based on autobiographical material from Stefan Svallfors’ long career as a leading social scientist, the book also derives from extended interviews with researchers from a variety of disciplines, and with authors, artists and musicians. It delves into the mysteries of creativity; the joys and frustrations of collaboration; and the role of fear, anger and boredom in the life of a researcher.
Den kände sociologen Stefan Svallfors diskuterar i denna bok forskningens villkor och förutsättningar. Han betonar forskningens djupt emotionella och sociala drag och visar i hur liten utsträckning man tar hänsyn till detta när forskning organiseras och finansieras. Boken är därför både en kritisk vidräkning med forskningspolitiken i Sverige och ett personligt hållet försök att beskriva det mänskliga fundament som kreativitet och kunskap vilar på.
Kunskapens människa: Om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken (2012) handlade om kroppens, emotionernas och de sociala relationernas betydelse för kunskapsproduktionen. Särskilt fokus fästes på teamet som den centrala nivån för att skapa ny kunskap och vikten av de känslomässiga relationerna inom detta team. Den andra delen Kreativitetens människa: Om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender (2015) kretsade framförallt kring frågan om marginalitet att stå i kanten eller hörnet av sociala och intellektuella sammanhang och i boken diskuterades denna marginalitets betydelse för att kunna få syn på det oväntade och skapa det nya. Denna bok riktar istället in sig på de mörkare delarna av forskning, kunskapsproduktion och skrivande. Författaren påstår att det vi oftast tänker på som negativa känslor, som vi bör bearbeta eller undvika, är inte bara ofrånkomliga utan helt nödvändiga inom forskningen och i ett skrivande liv. Utan spårämnen eller till och med rejäla doser av svarta känslor som rädsla, ilska, ångest, leda, självförakt saknas den mörka bakgrund mot vilken texten ska lysa klart. Men om rädslan, ilskan, ångesten, ledan, självföraktet tar över krossas man. På denna knivsegg av emotioner balanserar forskningen och det intellektuella livet. Vi behöver all hjälp vi kan få om vi ska klara oss. Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Han är medlem av Kungliga vetenskapsakademien.
Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det sociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.
Denna bok handlar om att befinna sig i kanten av sociala och intellektuella sammanhang och om de förutsättningar detta ger för kreativitet. Med exempel från sin egen uppväxt och forskargärning visar sociologen Stefan Svallfors hur man både kan födas till marginalitet och lära sig att odla den. Genom sitt sätt att organisera arbetet, genom sina geografiska och sociala resor, genom att vägra låta sig uppslukas av makten eller vännerna kan den intellektuellt verksamma skapa och behålla en position i utkanten. Där man kan se klarare och skapa något genuint nytt. Från skogsarbetarbyn i Norrbotten till New Yorks slumkvarter, i sällskap med forskare, författare och konstnärer, söker texten sin väg genom kreativitetens och marginaltillvarons gränstrakter. Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Umeå universitet, gästprofessor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, samt forskare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Han är medlem av Kungliga vetenskapsakademien.
Denna bok är resultatet av ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt om de policyprofessionella i svensk politik. Med detta begrepp avses aktörer inom den politiska sfären som inte är förtroendevalda utan anställda för att bedriva politik, till exempel som politiskt sakkunniga, politiska sekreterare, pressekreterare, PR-konsulter och utredare på fackförbund och tankesmedjor. Dessa aktörer har ökat kraftigt i antal under de senaste decennierna, och deras inflytande har också vuxit sig allt större. Titeln Makt utan mandat syftar på att det är mycket oklart på vilka grunder som denna grupp utövar politisk makt och inflytande. Analysen är den första i sitt slag som tar ett helhetsgrepp om denna nya sociala och politiska kategori. Boken bygger på ett omfattande och unikt intervjumaterial samt en kartläggning av denna växande och för de flesta människor osynliga grupp politiska aktörer. Christina Garsten är professor i socialantropologi, Bo Rothstein professor i statsvetenskap och Stefan Svallfors professor i sociologi.
Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Numret kommer även att släppas som e-bok anpassad till läsplattor (ISBN: 9789179242657). I detta nummer: Lars Harrysson & Erika Werner Bland vita, svarta och grå "svanar" i det reformerade svenska pensionssystemet Stefan Svallfors Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige Göran Therborn Klass i det tjugoförsta århundradet Göran Therborn Nya massor? Motståndets sociala grundvalar
European Welfare Production is of interest to researchers in quality of life research, economists and political scientists interested in welfare regimes and comparative social welfare research, and administrators in social planning and social work. The aim of this book is to identify the variation in welfare regimes (distribution of responsibilities for welfare delivery between the labour market, the family and the welfare state) and the corresponding welfare outcome at the micro level. The research agenda of this report sets out from the tradition of the "social indicator movement", and recent regime research. Combining the data on `welfare production' provides insight into the way living conditions are monitored between the labour market, welfare state and family at national level. It also provides insight into the combined `welfare efficiency' of these institutions, with special focus on distributional features.
This book surveys whether and how social classes differ in their views on important social issues, such as work and family, the economy and politics, rights and morals, and the distribution of justice. What accounts for such differences in opinion? Are class differences comparable and consistent across different nations? Do class differences change over time? In The Moral Economy of Class, Stefan Svallfors builds on data from large-scale comparative surveys to paint a picture of these class differences. Comparing the United States, Britain, Germany, and Sweden, he shows that class differences are highly persistent. Class remains one of the key dividing lines in society.
I "Klassamhällets kollektiva medvetande" studeras klasskillnader i åsikter om centrala samhällsfrågor. Finns det klasskillnader i synen på arbete och familj, marknad och politik, rättigheter och moral, fördelning och rättvisa? Skiljer sig svenska klassmönster från klassmönster i andra länder? Hur kan det i så fall förklaras? Förändras klasskillnaderna i åsikter och vad beror det i så fall på? Med hjälp av data från internationellt jämförande undersökningar tecknas en bild av klasskillnader i tid och rum. I motsats till vad som ofta antagits, är klasskillnaderna i Sverige stora i jämförelse med Storbritannien, Tyskland och USA. Inte heller syns några tydliga tecken på minskade klasskillnader under de senaste decennierna. Klass är fortfarande en av vårt samhälles centrala konfliktlinjer.
European Welfare Production is of interest to researchers in quality of life research, economists and political scientists interested in welfare regimes and comparative social welfare research, and administrators in social planning and social work. The aim of this book is to identify the variation in welfare regimes (distribution of responsibilities for welfare delivery between the labour market, the family and the welfare state) and the corresponding welfare outcome at the micro level. The research agenda of this report sets out from the tradition of the "social indicator movement", and recent regime research. Combining the data on `welfare production' provides insight into the way living conditions are monitored between the labour market, welfare state and family at national level. It also provides insight into the combined `welfare efficiency' of these institutions, with special focus on distributional features.
I Sidospår kastas nytt ljus över klassamhällets förändring, politikens möjligheter och välfärdsstatens kris. Här samsas i elva essäer Karl Marx med Bruce Springsteen, Ken Loach med Margaret Thatcher, Göran Persson med Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Med iakttagelser från stadsvandringar i London, daghemsdebatter i Umeå och valkampanjer i Nya Zeeland, spänner boken från det stora till det lilla, från det nära till det avlägsna. Den hålls samman av en stillsam vrede över sakernas tillstånd och den samtida debattens torftighet. Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Umeå universitet.
Som följd av den ekonomiska krisen på 1970-talet blev den svenska välfärdsstaten utsatt för så stark kritik att många talade om en förändring i själva det politiska debattklimatet. Av denna undersökning framgår dock att den offentliga sektorn fortfarande har starkt stöd, särskilt inom arbetarklassen, men även långt in i borgerligheten.
