Stephan Rapp

Av måldokumentet för det statliga Rektorsprogrammet 2021–2027 framgår att programmet är en professionsorienterad befattningsutbildning. Denna antologi behandlar skilda aspekter av rektorers professionella arbete och boken är den första i sitt slag, som tar ett samlat grepp över kunskapsfältet rektorsprofessionalism i en svensk kontext. Innehållet är organiserat i fyra delar som på olika sätt belyser rektorer som chefer, ledare och som profession:• Rektorskapets professionella premisser• Rektorsprofessionalism i olika skolformer och verksamhetsområden• Kommunikation, kollegialitet och professionshandledning• Rektorskap visavi andra skolprofessionerAtt jobba som rektor är författad av rektorsutbildare verksamma vid samtliga sju lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet 2021–2027. Boken vänder sig främst till programmets deltagare, det vill säga nyanställda rektorer samt biträdande rektorer verksamma inom skola och förskola. Andra väsentliga målgrupper är erfarna rektorer, skolchefer och skoladministratörer på statlig- och huvudmannanivå.

Hur kan det pedagogiska ledarskapet användas i skolans styrkedja för att ge de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling? Hur kan ledarskapet förbättra elevers kunskapsutveckling? Vilka förväntningar finns på styrkedjans aktörer? Skolans styrkedja sträcker sig från den nationella nivån – riksdag, regering och skolmyndigheter – till varje lärare i klassrummet eller i barngruppen. I den här boken visar författaren att en väl fungerande styrkedja ger goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. I en sådan styrkedja omfattas alla av gemensamma värderingar och man samarbetar för att uppnå skolans och elevernas mål. Ett strukturerat samarbete ger förutsättningar att stärka såväl det pedagogiska ledarskapets innehåll som tilliten mellan aktörerna. Bokens första del tar upp förskolans och skolans styrkedja, pedagogiskt ledarskap samt barns och elevers lärande. Den andra delen presenterar en fallstudie från en svensk kommun, och den tredje binder samman de tidigare delarna och diskuterar hur kunskaperna kan användas i utvecklingsarbetet. I avslutningen visar författaren hur styrkedjans perspektiv kan stärka det lokala pedagogiska ledarskapet. I denna andra upplaga har de juridiska referenserna och skolmyndigheternas uppdrag uppdaterats, samtidigt som delarna om pedagogiskt ledarskap har reviderats. Vidare redogörs för Skolverkets övergång från insatsen Samverkan för bästa skola till Riktade insatser. Boken behandlar även det nationella kvalitetssystemet samt statens förslag om framtidens skolledarskap. Stephan Rapp är verksam vid Linnéuniversitetet, där han är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. Han undervisar i rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer. Därutöver är han kursledare vid Föreningen Sveriges skolchefer. Rapps forskning fokuserar på styrkedjans funktion inom utbildningssystemet samt på de olika aktörernas ansvar och möjlighet att påverka elevers resultat.

Förskola och skola är författningsreglerade verksamheter och personalen förutsätts uppfylla de juridiska krav som ställs. Samtidigt upplever personal att dokumentationskraven är höga och man känner emellanåt osäkerhet på hur dessa ska hanteras och hur handläggningen i övrigt formellt ska gå till. Boken är tänkt att utgöra ett stöd för alla som arbetar med dokumentation i förskola och skola. Handboken innehåller förslag till handläggningsrutiner för barn- och elevärenden samt ett antal blankettmallar allt kopplat till aktuella lagar och förordningar. Stor vikt har lagts vid att såväl handläggningen som dokumentationen med stöd av bokens material ska bli så rättssäker och juridiskt korrekt som möjligt. Förskolans och skolans dokumentation vänder sig främst till dem som arbetar i förskola och skola som önskar ett konkret stöd i sitt myndighetsutövande arbete. Den kan också användas i högre utbildning för lärare och skolledare, exempelvis inom rektorsprogrammet, eftersom den tar upp centrala författningar i skolförfattningarna och visar hur dessa kan tillämpas i skolans inre arbete.

När konflikter ska lösas i skolans värld förväntas rektor agera. Det kan handla om allt ifrån arbetsrättsliga ärenden, betygsättning, kränkningar eller frågor om särskilt stöd till barn och elever. I den här boken visar författarna hur rektor kan få stöd i juridiken för att hantera svåra situationer. Boken utgår från fallstudier som beskriver olika typer av konflikter och kriser i skolans och förskolans värld och utifrån dessa görs en koppling mellan juridisk reglering, teoretiska perspektiv och praktiska lösningar. I bokens första del behandlas frågor som rör lärares och rektors tjänsteutövning. Den andra delen handlar om samarbete, tillit och konflikter. Bokens tredje del handlar om hantering av kränkningar och diskriminering och hur trygghet och studiero skapas. Den avslutande delen handlar om tvärprofessionell samverkan. Bokens pedagogiska upplägg med aktuella fallstudier gör att den kan användas både på rektorsprogrammet och i förskolans och skolans kompetensutveckling. Stephan Rapp är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap vid Linnéuniversitetet, Linda Löfgren är chefsjurist i Region Jönköpings län och har bred erfarenhet av rådgivning och utbildning inom den offentligrättsliga juridiken. Peter Skoglund är jurist samt föreläsare i juridik och rättsvetenskap. Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik och utbildningschef för rektorsprogrammet vid Linnéuniversitetet.

Hur kan det pedagogiska ledarskapet användas i skolans styrkedja för att ge de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling? Hur kan ledarskapet förbättra elevers kunskapsutveckling? Vilka olika förväntningar finns på styrkedjans aktörer? Skolans styrkedja sträcker sig från den nationella nivån – riksdag, regering och skolmyndigheter – till varje lärare i klassrummet eller i barngruppen. I den här boken visar författaren att en väl fungerande styrkedja ger goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. I en sådan styrkedja omfattas alla av gemensamma värderingar och man samarbetar för att uppnå skolans och elevernas mål. Ett sådant strukturerat samarbete ger förutsättningar att stärka såväl det pedagogiska ledarskapets innehåll som tilliten mellan aktörerna. I bokens första del behandlas förskolans och skolans styrkedja, begreppet pedagogiskt ledarskap samt barns och elevers lärande och utveckling. I den andra delen presenteras en fallstudie, genomförd i en svensk kommun, och i den tredje delen kopplas bokens två första delar samman. I del tre diskuteras också hur de nya kunskaperna kan användas i arbetet med förskolans och skolans utveckling och förändring. I avslutningen beskriver författaren hur man utifrån hela styrkedjans perspektiv kan stärka och arbeta med det lokala pedagogiska ledarskapet. Stephan Rapp är verksam vid Linnéuniversitetet. Där arbetar han som professor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap samt som koordinator för Centrum för pedagogisk ledning och som utbildningschef för det statliga rektorsprogrammet.

Förskolechefen och rektorn är som pedagogiska ledare ansvariga för att deras verksamhet bedrivs i enlighet med gällande styrdokument. De har därmed ett författningsreglerat ansvar för barnen och eleverna och ska se till att dessa får den hjälp och det stöd de behöver för sitt lärande och sin utveckling. I denna studie presenteras vad som innefattas i rektors pedagogiska ledningsansvar och här redovisas bl.a. hur ett antal rektorer i grundskolan och gymnasieskolan ser på sitt uppdrag. Studiens resultat visar att det finns stort utrymme för rektor att själv bestämma hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas och att rektor inte alltid har kontroll på barnens och elevernas grad av måluppfyllelse. Rektor får ofta ikläda sig ett personligt ansvar för hur skolans ekonomi sköts. Samma personliga ansvar verkar dock inte utkrävas när det gäller vilka resultat som barnen/eleverna uppnår. Rektor och lagen vänder sig främst till yrkesverksamma skolledare men också till andra intresserade, exempelvis lärare och förtroendevalda, som vill öka sin kunskap om innehållet i förskolans och skolans pedagogiska ledarskap. Boken är lämplig att använda i rektorsutbildningar.