Steven Wagner

Desde o advento da Lei de Prote o ao Paciente e Cuidados Acess veis, em 2010, os indiv duos e empregadores s o obrigados a obter ou fornecer cobertura para indiv duos e funcion rios, com o objetivo de reduzir o n mero de pessoas sem seguro. Pesquisas anteriores indicaram que indiv duos e fam lias de baixa renda sem seguro evitavam obter cuidados adequados devido ao custo, falta de acesso a prestadores de cuidados de sa de e ao uso excessivo de salas de emerg ncia. Consequentemente, a obten o de seguro de sa de melhora os resultados de sa de, o acesso a prestadores de servi os e o custo dos cuidados? Esta pesquisa n o apenas responde a essa pergunta, mas tamb m descobre que pesquisas anteriores superestimaram as a es dos indiv duos sem seguro para receber cuidados. Os indiv duos sem seguro ou com seguro insuficiente n o frequentavam as salas de emerg ncia como proposto e, ap s receberem seguro sem custo, os resultados de sa de dos pacientes permaneceram os mesmos antes de receberem cuidados. Em ltima an lise, permanece a pergunta: o seguro de sa de a resposta para a reforma da sa de nos Estados Unidos?

Seit der Einf hrung des Patient Protection and Affordable Care Act im Jahr 2010 sind Einzelpersonen und Arbeitgeber verpflichtet, eine Krankenversicherung abzuschlie en bzw. f r ihre Mitarbeiter bereitzustellen, um die Zahl der Nichtversicherten zu reduzieren. Fr here Untersuchungen haben gezeigt, dass einkommensschwache, nicht versicherte Einzelpersonen und Familien aufgrund der Kosten, des mangelnden Zugangs zu Gesundheitsdienstleistern und der berm igen Inanspruchnahme von Notaufnahmen darauf verzichteten, sich angemessen versorgen zu lassen. Verbessert der Abschluss einer Krankenversicherung also die Gesundheitsergebnisse, den Zugang zu Gesundheitsdienstleistern und die Kosten der Gesundheitsversorgung? Diese Studie beantwortet nicht nur diese Frage, sondern stellt auch fest, dass fr here Studien das Verhalten der Nichtversicherten in Bezug auf die Inanspruchnahme von Gesundheitsleistungen bersch tzt haben. Die unterversicherten und nicht versicherten Personen suchten nicht so h ufig die Notaufnahmen auf wie angenommen, und nach Erhalt einer kostenlosen Versicherung blieben die Gesundheitsergebnisse der Patienten auf dem gleichen Niveau wie vor der Inanspruchnahme der Gesundheitsleistungen. Letztendlich bleibt die Frage offen, ob die Krankenversicherung die Antwort auf die Gesundheitsreform in den Vereinigten Staaten ist.

Od momentu wejścia w życie ustawy o ochronie pacjent w i przystępnej opiece zdrowotnej (Patient Protection and Affordable Care Act) w 2010 r. nalożono na osoby fizyczne i pracodawc w obowiązek uzyskania lub zapewnienia ubezpieczenia dla os b fizycznych i pracownik w, a także opracowano plany zmniejszenia liczby os b nieubezpieczonych. Wcześniejsze badania wykazaly, że osoby i rodziny o niskich dochodach, kt re nie posiadaly ubezpieczenia, unikaly korzystania z odpowiedniej opieki zdrowotnej ze względu na koszty, brak dostępu do świadczeniodawc w oraz nadmierne korzystanie z pomocy pogotowia ratunkowego. W związku z tym, czy uzyskanie ubezpieczenia zdrowotnego poprawia wyniki zdrowotne, dostęp do świadczeniodawc w i koszty opieki? Badania te nie tylko odpowiadają na to pytanie, ale także wykazują, że wcześniejsze badania przeszacowaly dzialania os b nieubezpieczonych w celu uzyskania opieki. Osoby nieubezpieczone i niedoubezpieczone nie korzystaly z pomocy pogotowia ratunkowego tak często, jak zakladano, a po uzyskaniu bezplatnego ubezpieczenia wyniki zdrowotne pacjent w pozostaly takie same jak przed uzyskaniem opieki. Ostatecznie pozostaje pytanie, czy ubezpieczenie zdrowotne jest odpowiedzią na reformę slużby zdrowia w Stanach Zjednoczonych?

Depuis l'entr e en vigueur de la loi sur la protection des patients et les soins abordables (Patient Protection and Affordable Care Act) en 2010, les particuliers et les employeurs ont l'obligation d'obtenir ou de fournir une couverture pour les particuliers et les employ s, dans le but de r duire le nombre de personnes non assur es. Des recherches ant rieures ont montr que les personnes et les familles faibles revenus non assur es vitaient de se faire soigner en raison du co t, du manque d'acc s aux prestataires de soins de sant et du recours excessif aux services d'urgence. Par cons quent, le fait de souscrire une assurance maladie am liore-t-il les r sultats en mati re de sant , l'acc s aux prestataires et le co t des soins ? Cette tude r pond non seulement cette question, mais r v le galement que les tudes pr c dentes avaient surestim les mesures prises par les personnes non assur es pour recevoir des soins. Les personnes sous-assur es et non assur es ne se rendaient pas fr quemment aux urgences comme pr vu et, apr s avoir b n fici d'une assurance gratuite, les r sultats en mati re de sant des patients sont rest s les m mes qu'avant de recevoir des soins. En fin de compte, la question demeure: l'assurance maladie est-elle la solution la r forme du syst me de sant aux tats-Unis ?

I en allt farligare värld har underrättelsetjänstens roll aldrig varit mer kritisk. Sverige och världen står inför allt fler alarmerande konflikter. Hemliga aktiviteter, oavsett om det är i form av subversion, desinformation eller hemliga operationer, är centrala i det internationella maktspelet. Det har aldrig varit viktigare att förstå värdet av underrättelsearbetets roll inom områdena diplomati, statskonst och krig. Denna högaktuella samling essäer samlar världsledande underrättelseforskare och tjänstemän från USA, Storbritannien, Kanada och Sverige för att bedöma hur information, både hemlig och offentlig, har påverkat konflikter från det analoga förflutna till det digitala nuet. Den utgör en diskussion om hur underrättelseverksamhet idag utövas för att stödja eller undergräva internationell säkerhet samt försöker utröna vad som är god praxis för politiker och beslutsfattare när de tillämpar historiens lärdomar för att förstå vår samtid. Boken finns även i engelsk utgåva.

I en allt farligare värld har underrättelsetjänstens roll aldrig varit mer kritisk. Sverige och världen står inför allt fler alarmerande konflikter. Hemliga aktiviteter, oavsett om det är i form av subversion, desinformation eller hemliga operationer, är centrala i det internationella maktspelet. Det har aldrig varit viktigare att förstå värdet av underrättelsearbetets roll inom områdena diplomati, statskonst och krig. Denna högaktuella samling essäer samlar världsledande underrättelseforskare och tjänstemän från USA, Storbritannien, Kanada och Sverige för att bedöma hur information, både hemlig och offentlig, har påverkat konflikter från det analoga förflutna till det digitala nuet. Den utgör en diskussion om hur underrättelseverksamhet idag utövas för att stödja eller undergräva internationell säkerhet samt försöker utröna vad som är god praxis för politiker och beslutsfattare när de tillämpar historiens lärdomar för att förstå vår samtid.

Eisenhower for Our Time provides an introduction to the Eisenhower presidency, extracting lessons for today's world. Steven Wagner proposes that the need to maintain balance defines Eisenhower's presidency. Wagner examines a series of defining moments that were among Eisenhower's greatest challenges, some of which resulted in his greatest accomplishments: the decision to run for president, his political philosophy of the "Middle Way," the creation of a national security policy, the French Indochina War, Senator Joseph McCarthy, the Little Rock Desegregation Crisis, the Race for Space, and the famous Farewell Address. Wagner looks at Eisenhower's executive ability, leadership, decision making, and willingness to compromise, as well as the qualities of duty, integrity, and good character. The moments detailed in Eisenhower for Our Time show Eisenhower as a president intimately engaged in the decisions that defined America in his time and that apply to ours today. The President's actions place him among the most successful presidents and provide many lessons to guide us in our time and in the future.

Dwight D. Eisenhower' election to the presidency in 1952 brought an end to two decades of Democratic rule in the White House. His landslide victory, however, masked intense factionalism within the Republican Party. Whereas conservatives were eager to reverse the domestic and foreign policies of past administrations, liberal Republicans favored active federal involvement in Americans' lives and an internationalist approach to affairs abroad. As political historian Steven Wagner demonstrates, Eisenhower sought a "middle way" between Democrats to his left and conservatives to his right. In American political culture, those who describe themselves as "middle of the road" are often portrayed as unwilling to take a stand or lacking in political sophistication. This was not the case with Eisenhower, whose "middle way" was the result of careful consideration. Despite his party's commitment to limited government, free enterprise, and individual initiative, Eisenhower believed that, in some cases, the federal government needed to intervene. Eisenhower's enormous popularity with the American people assured him reelection and high approval ratings throughout his two terms of office. This popularity did not, however, translate into legislative success; his proposals were often defeated by an unlikely coalition of liberals and conservatives. Nor did Eisenhower's popularity carry over to his party, a fact driven home by the defeat of his vice president, Richard Nixon, in the 1960 presidential election. In the resulting battle for control of the party, conservatives prevailed. Wagner concludes with a candid discussion of the legacy of "Eisenhower Republicanism" and the ways in which the subsequent conservative victory has continued to shape the party to this day.