Stig Holmqvist

Harry Schein var en lika offentlig som komplex person, en celebritet och makthavare. Forskare beskriver honom som en biografisk legend en mediernas man, men samtidigt den som formade bilden av sig själv. Harry bit för bit Harry Scheins många ansikten presenterar, diskuterar och analyserar en offentlig person som satte ett tydligt avtryck i den tid han levde, ja även många år efter sin död. Det fanns inte särskilt många som han. Harry stod nära den politiska makten, eller var en del av den. Hans betydelse för svensk filmpolitik under decennier kan knappast övervärderas. Han spelade tennis med Olof Palme, hans relationer till Ingmar Bergman och Ingvar Carlsson var lika välbekanta som hans förhållanden till hustrun Ingrid Thulin och till en rad andra fria och självständiga kvinnor. Själv anlände han som ensam tonåring från en judisk miljö i ett Europa som stod på randen till andra världskriget. I det nya landet bröt han sin egen väg och hann skapa en förmögenhet som uppfinnare. Därpå beträdde han den synliga arenan som debattör, författare, kolumnist, administratör, fri intellektuell och mycket annat. Scheins många sidor belyses i boken av en rad kunniga personer, många med direkta personliga minnen av honom. Boken är generöst illustrerad av fotografier, en del av dem inte tidigare visade. Maaret Koskinen, professor och filmkritiker, och Luise Wallenberg, docent i filmvetenskap och modeforskare, är bokens redaktörer och initiativtagare. Övriga medverkande är: Henrik Berggren, Ellis Cashmore, Eva Fischer, Stig Holmqvist, Åke Lundqvist, Anders Mellbourn, Åsa Moberg, Svante Nycander, Liv Ullmann, Per Vesterlund och Jannike Åhlund.

I Udornas tid är berättelsen om hur en familj och en liten minoritetskultur påverkas av de livsavgörande förändringar som omvärlden tvingar fram. Hur man som människa finner kraft och förmåga till anpassning och överlevnad. "En dag för femtio år sedan slog vi upp vårt tält i paraplyakaciornas skugga en bit bortom familjen Barheidas boplats. Att den dagen skulle leda historien långt in i framtiden hade vi då inte en tanke på", skriver Stig Holmqvist. När han och hans hustru, antropologen Aud Talle, för första gången mötte Barheida 1971, var han en välbärgad man med tre hustrur och en boskapsflock på ett par hundra djur. Familjen levde ett traditionellt liv som pastoralister [pastoralism = nomadiserande boskapsskötsel] på savannen, så som deras folkgrupp barabaigerna gjort i generationer. I dag när Holmqvist sitter med Barheidas tre barnbarn, udorna [flickorna] Udaudi, Udaberega och Udamwanang, och tittar i den gamla boken På Barheidas tid är det han som kan berätta om familjens historia. För udorna är det berättelsen om en livsform som de själva för alltid har lämnat. De går i moderna skolor i Tanzania och har helt andra drömmar och förhoppningar än att blir bortgifta till ett traditionellt liv på boplatsen. De femtio åren som Holmqvist umgåtts med Barheidas familj har betytt såväl glädje som sorg. Boken handlar om drastiska förändringar där en minoritetskultur hotas försvinna. Hur generationerna hanterar tillvaron och hur familjens struktur och utkomst förvandlas. I Udornas tid är också en personlig berättelse. Att någon följt en familjs liv under femtio år på en plats långt bort är ovanligt, skildrat i fem böcker med sakkunskap och mänskligt engagemang. Boken är rikt illustrerad. Stig Holmqvist är filmare, fotograf och författare med många dokumentärfilmer och både fack- och skönlitterära böcker bakom sig. De första böckerna skrev han tillsammans med sin nu avlidna hustru. Den norska professorn i antropologi och Afrikakunskap, Anne Waldrop vid Oslo universitet, svarar för bokens företal.

Robert Mugabe, från frihetshjälte till tyrannOfta har jag undrat över hur detta tillfälliga möte, denna hastiga blick, så djupt kunnat bränna sig fast i mitt minne. Hur ett ögonblick kan fortsätta bära med sig så många års historia. Så skriver Stig Holmqvist inledningsvis om hur han försökte åka hiss tillsammans med Robert Mugabe. Men historien börjar många år tidigare. I början av 1970-talet, då den vita minoriteten under Ian Smiths styre sade sig ha den lyckligaste svarta befolkningen i hela Afrika, reste Holmqvist runt i dåvarande Rhodesia med sin filmkamera. Han mötte en verklighet som inte alls stämde med de vitas självbild. I stort sett hela den svarta oppositionen satt i fängelse eller interneringsläger. Under de tio år som Robert Mugabe satt fängslad, hade en grupp inom Svenska Amnesty honom som sin samvetsfånge. Man försåg honom med all den kurslitteratur han behövde för sina studier. Han hann läsa in flera akademiska examina. I ett brev till gruppen tackar Robert Mugabe också för den utmärkta pyjamas man sänt honom. Hur kunde då den uppburne befrielseledaren förvandlas till en maktfullkomlig tyrann? En som begår hänsynslöst våld mot sitt eget folk? Det är frågor som Holmqvist ständigt söker svar på under alla de år han följer historien och utvecklingen i det som efter en lång befrielsekamp kom att bli den självständiga nationen Zimbabwe. Genom möten och samtal med allt från Robert Mugabes första hustru Sally till dagens oppositionella, försöker Holmqvist beskriva hur den diktatoriska makten skapat ett land i djupt förfall. Och han undrar: Hur kan en idag 93 år gammal man fortfarande sätta skräck i så många människor? Stig Holmqvist är dokumentärfilmare och författare, bosatt i Stockholm. På Carlssons har han senast utgivit På Barheidas tid Familjekrönika från Savannen (2005), På väg till presidenten (2010) och Barheidas barn: Antropologisk berättelse genom 45 år (2015).

Ni är Barheidas barn Många av hans barn är borta nu , säger Gharibo eftertänksamt efter en lång tystnad. Hon ser på mig. Många är borta Barheidas barn, det var så de flesta barabaiger i trakten kallade oss under tiden vi bodde här. Det var Barheida som ansvarade för att vi uppförde oss som goda grannar, som förklarade och intruerade oss hur en god barabaig bör uppföra sig. Det var hans ord och råd vi alltid lyssnade till. Nu är det 45 år senare. Barheida är borta. Det lilla folket barabaigers livsvillkor är totalt annorlunda. Stig Holmqvist, författare och filmare, har tillsammans med hustrun Aud Talle, professor i socialantropologi men liksom Barheida borta, har fullständigt unikt i en rad böcker följt barabaigernas liv i Tanzania. I denna nya bok, där Holmqvist fångar dagens situation, blandar han då och nu, personligt och allmänt, mikro- och makronivå. Här finns smärta och glädje, kvinnomakt och manlig tradition, politik och utveckling. Barheidas barn utgör ett unikum i det långa perspektiv den har, i närvaron, som gör den till en klassisk bok i sin genre. Stig Holmqvist är författare och dokumentärfilmare med många prisbelönta filmer bakom sig.

För drygt 40 år sedan var Afrika hoppets och löftenas kontinent. Överallt i de nyblivna självständiga staterna sökte man en väg bort ur den koloniala historien. Då börjar också författaren och dokumentärfilmaren Stig Holmqvist att resa och återkommande leva i Afrika, framför allt i de östra delarna. Vårt land måste vi bygga med hängivelse och hårt arbete, sade president Nyerere i Tanzania på den tiden. Holmqvist har under åren färdats mellan hönshus och palats, han har levt bladn fattiga bergsbönder och har vandrat med savannens boskapsfolk. Han har mött despoter som slagit sina länder och folks liv i spillror Ugandas Idi Amin, Guineas Sékon Touré, Zimbabwes Robert Mugabe. Härskare som alla bidragit till bilden av en kontinent i ständigt kaos. Även Nyereres vision om ujamaa, den afrikanska socialismen, har bleknat med åren, även om man idag börjar återupptäcka hans tankar. Stig Holmqvist med många uppmärksammade dokumentärfilmer om främst Afrika och ett flertal böcker med samma tema, senast På Berheidas tid, tillsammans med hustrun Aud Talle, har skrivit ett stycke personlig historia. Men det är också politisk historia och reseberättelse, allt grundat på kunskap och närvaro.