Stina Hållsten

Vad skriver ingenjörer när de arbetar? I vilka sammanhang skriver de, och varför? Hur förhåller sig deras jobbskrivande till det som de lärde sig på sin tekniska utbildning? I den här avhandlingen undersöks arbetets skrivande och texter för tre nyutexaminerade civilingenjörer. Dessutom studeras den skrivträning de fick under sin utbildning. Undersökningen har ett socio-kulturellt perspektiv som innebär att skrivande framförallt ses som ett sätt att delta i olika verksamheter. Det gör frågan om - och hur - ingenjörsstudenter förbereds för arbetslivets skrivande extra intressant. I avhandlingen diskuteras även ingenjörers syn på skrivande och hur denna formas redan under utbildningen. Skrivandet på den tekniska högskolan liknar på flera sätt ingenjörernas skrivande i arbetet. Exempelvis är det liknande typer av texter som skrivs. Skillnaderna ligger i skrivandets inramning: i roller, funktioner och mål. Syftet med skrivandet i utbildningen är i första hand kunskapskontrollerande, även om uppgifterna utformas som projekt med utomstående beställare. Därför är det svårt att fullt ut efterlikna de förutsättningar som finns för skrivande i arbetet. Här skriver ingenjören inte sällan i en expertroll, ibland för läsare med liknande kompetens men ibland för projektmedarbetare som har andra professionella roller. Texterna är också tydligare integrerade i verksamheter där skrivandet i sig inte är huvudsaken. I studien undersöks om det finns några särskilda språkliga verktyg, här kallade medierande redskap, som ingenjörer behöver behärska för att kunna delta i arbetets olika verksamheter. Förutom matematiska redskap, såsom formler och algoritmer, används ofta listor av olika slag, exempelvis för att instruera eller för att presentera lösningar på problem. Listans möjligheter och begränsningar förefaller passa flera av ingenjörens kommunikativa behov och sammanhang. Stina Hållsten är examinerad språkkonsult i svenska och verksam vid Institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.

Studentens skrivhandbok vänder sig till dig som är ny på högskolan eller universitetet. Kanske kommer du direkt från gymnasiet, kanske har du varit ute och arbetat några år. Här får du hjälp att komma underfund med vad, hur och varför man skriver på högskolan. Framför allt handlar boken om det skrivande du kommer att ägna dig åt de första terminerna. Här får du veta vad lärarna kan mena när de ber dig diskutera eller redogöra i en text och varför den akademiska stilen är som den är. Du får också veta hur du kan göra när du ska skriva tillsammans med andra och hur arbetsprocessen kan se ut när du skriver på egen hand. Boken innehåller praktiska råd när det gäller stilen och språket i din text, hur du refererar till källor, hur du granskar och redigerar det du ska lämna in och mycket mer. Denna nya upplaga av Studentens skrivhandbok innehåller flera helt nya kapitel och presenterar ett annat synsätt än tidigare upplagor. Fokus ligger på vad man gör i en akademisk text. Om författarnaBokens författare har många års erfarenhet av forskning om och undervisning i skrivande på högskolenivåSagt om boken"[...] Boken riktar sig främst mot de nya som börjar på högskola och universitet och skall ge sig i kast med det akademiska skrivandet, men den kan med fördel även till exempel användas som komplement och förstärkning i svenskundervisningen på gymnasienivå. Studentens skrivhandbok är i sin helhet en behändig och praktisk handbok inom sitt område, väl disponerad och lätt överblickbar." BTJ häftet nr 8, 2015 Lektör Henric Ahlgren.