Stina Melander

Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centralt inom samhällsvetenskaperna. För att analysera den offentliga förvaltningens komplexitet och mångfald behövs ett brett spektrum av teorier, men beroende på vilken teori som används kommer både frågeställningar och svar att variera. Syftet med denna bok är att förmedla kunskap om och inspirera till reflektion över teorier och hur de kan användas i vetenskapliga undersökningar. I boken presenteras olika teoretiska ingångar till studiet av den offentliga förvaltningen. Uppsatsförfattare får exempel på hur en vetenskaplig studie kan läggas upp, olika teoriers styrkor och svagheter samt förslag på hur fallgropar kan undvikas. Perspektiv på offentlig förvaltning riktar sig till studenter och lärare inom offentlig förvaltning.

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera hur Försäkringskassans organisationskultur har förändrats. Mer specifikt är syftet att fånga förändringarna i Försäkringskassans organisationskultur genom att studera tjänstemännens relationer, reaktioner och handlingsstrategier över tid. De centrala frågeställningarna är följande: "Hur har försäkringskassans organisationskultur förändrats?", "Hur förhåller sig de anställda till organisationskulturen?" och "Hur kan samspelet mellan organisationskulturen och de förändringar som skedde i och med förstatligandet och sammanslagningen år 2005 och framåt förstås?". Avhandlingen tar sin utgångspunkt i begreppet organisationskultur vilket i den här studien avser de artefakter och de gemensamma normer, värden och grundläggande antaganden som utvecklas i en organisation när medlemmarna samverkar med varandra och omvärlden. Fem kulturella teman strukturerar analysen: identitet, status, kön, hot och räddningar. För att kunna följa och analysera den förändring som kulturen har genomgått är dessa teman kopplade till olika förvaltningsmodeller: en byråkratisk, en professionell, en folkrörelsemodell samt en marknadsmodell. Studien baseras dels på interntidningar, dels på intervjuer med anställda. Materialet belyser Försäkringskassans förändring från att vara rotad i en småskalig folkrörelsetradition till dagens sammanslagna, statliga myndighet. Organisationskulturens djupaste lager är grundläggande antaganden. Avhandlingens lyfter fram följande tre antaganden som betydelsefulla i Försäkringskassans förändringsprocess: "Vi är olika!," "Vi är en familj!" och "Vi har ett kontrakt!". Dessa antaganden blev organisatoriskt överspelade och starkt hotade av de reformer som genomfördes från år 2005 och framåt men utgör fortfarande element av organisationskulturen

Svensk statsförvaltning genomgår, precis som privat sektor, ständigt förändringar och omstruktureringar, drivna av olika samhällstrender, ledarskapsidéer och politiska styrfilosofier. Vid dessa förändringar ställs verksamheten inför vägval som på olika sätt kan påverka dess förmåga att leva upp till omgivningens krav och förväntningar. Samtidigt finns inte utrymme för risktagande, eftersom förvaltningens agerande och beslut kan vara avgörande för individers försörjning och framtid. Det ställer stora krav på dessa myndigheter, som balanserar ekonomimål, demokratimål och rättssäkerhetsmål. Denna bok avser att spegla olika organisatoriska dilemman och utmaningar som myndigheter i svensk och internationell statsförvaltning kan möta. Detta sker med utgångspunkt i en studie av Försäkringskassans enmyndighetsreform år 2005 och dess förändringsarbete under åren därefter. Bokens författare kommer från tre olika ämnesområden: företagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap. Samtliga är knutna till Lunds universitet och till forskningsprogrammet Från många till en? (2008-2012).