Sture Lindholm

”Varken ni eller vi kan rå för geografin” sade Sovjetledaren Josef Stalin till Finlands chefsförhandlare J. K. Paasikivi hösten 1939 inför vinterkriget. Finlands geografiska läge i gränslandet mellan öst och väst har satt sin prägel på hela vårt lands historia. ”Från att ha varit västerns utpost borde Finland nu bli österns”, skall Finlands dåvarande president, marskalk Mannerheim, enligt J. K. Paasikivis dagboksanteckningar ha sagt våren 1945. De utrikespolitiska lärosatser som formulerades efter andra världskriget förpassades in i historiens glömska sommaren 2022 då Finland tog det avgörande steget till att igen bli en uttalad västerns utpost mot öst. Men geografin har ingen ändrat på. Gränsland är en ny bok om Finlands historia från 1800-talets början fram till ansökan om Nato-medlemskap. Den är uppgjord enligt gymnasiets nya läroplan som en genuint finlandssvensk tryckt lärobok men lämpar sig för vem som helst som vill uppdatera och fördjupa sin kunskap om Finlands historia och samhällsutveckling. Rikt illustrerad med mer än 260 foton.

Världspolitik är en översikt av den viktigaste världspolitiska utvecklingen under de senaste 150 åren, fram till Ukraina och Trumps andra period 2025. Boken är uppgjord enligt läroplanen för gymnasiets studieavsnitt HI 2, internationella relationer.

Backspegeln är en översikt av den världshistoriska utvecklingen från människans äldsta historia till dagens atomålder, med betoning på ekonomisk och social historia. Innehållet är uppgjort enligt gymnasiets läroplan för studieavsnittet HI 1.

Vavahduttava historiateos kertoo, kuinka vankilasta tuli kommunistien salainen korkeakoulu. Kesän 1918 jälkeen Dragsvikin punavankileirille alettiin tuoda laittomasta kommunistisesta toiminnasta tuomittuja. Siitä tuli maan suurin vankila, joka kehittyi maanalaiseksi vallankumouksen yliopistoksi. Vankilan kaltereiden takana päätettiin Suomen vasemmiston tulevaisuus. Osa ”opiskelijoista” päätyi suurlähettiläiksi ja ministereiksi, toiset kohtasivat kohtalonsa Stalinin vainoissa. Punavankila näyttää, miten sisällissodan ruma historia jatkui dramaattiselle 1920-luvulle. Sture Lindholmin edellinen teos Vankileirihelvetti Dragsvik oli myynti- ja arvostelumenestys.

"Varken ni eller vi kan rå för geografin" sade Sovjetledaren Josef Stalin till Finlands chefsförhandlare J. K. Paasikivi hösten 1939 inför vinterkriget. Finlands geografiska läge i gränslandet mellan öst och väst har satt sin prägel på hela vårt lands historia. "Från att ha varit västerns utpost borde Finland nu bli österns", skall Finlands dåvarande president, marskalk Mannerheim, enligt J. K. Paasikivis dagboksanteckningar ha sagt våren 1945. De utrikespolitiska lärosatser som formulerades efter andra världskriget förpassades in i historiens glömska sommaren 2022 då Finland tog det avgörande steget till att igen bli en uttalad västerns utpost mot öst. Men geografin har ingen ändrat på. Gränsland är en ny bok om Finlands historia från 1800-talets början fram till ansökan om Nato-medlemskap. Den är uppgjord enligt gymnasiets nya läroplan som en genuint finlandssvensk tryckt lärobok men lämpar sig för vem som helst som vill uppdatera och fördjupa sin kunskap om Finlands historia och samhällsutveckling. Rikt illustrerad med mer än 260 foton.

Efter en fruktansvärd sommar 1918 med 3 000 omkomna fångar fortsatte fånglägret i Ekenäs som ett politiskt fängelse, som tidvis på 1920-talet var Finlands största. De dömda röda upprorsmännen fick snart sällskap av män som dömts för olaglig kommunistisk aktivitet. Tvångsarbetsinrättningen i Ekenäs utvecklades i praktiken till en underjordisk ”högskola” för blivande kommunistiska revolutionärer med band till Moskva. Här manifesterade sig den fortsatta klasskampen i olika former av motstånd mot fängelseledningen - motstånd, vars metoder kunde vara milda eller rentav livsfarliga. Men här utkämpades också en bitter intern kamp om vilken väg den finländska kommunismen skulle ta. En del av ”studenterna” i Ekenäs skulle senare nå framträdande positioner i Finlands politiska liv, andra slutade sina dagar i Stalins Gulag.” Ekenäs universitet” blev senare ett nästan mytiskt begrepp i finska vänsterkretsar, men bland finlandssvenskar är det nästan okänt. Historikerna Sture Lindholm och Cecilia Toivanen lyfter här fram nya okända aspekter av Finlands dramatiska 1920-talshistoria, baserad på idog grundforskning. Boken skildrar utförligt händelserna bakom fängelsestängslet i Ekenäs under ett helt decennium, mot bakgrund av det inrikespolitiska läget i republiken.

HI5 Österland - Finland före 1809 presenterar Finlands äldre historia från stenåldern fram till den ryska tidens början utgående från den nyaste historieforskningen. Vardagsliv och socialhistoria betonas vid sidan om den politiska och ekonomiska historien. Vi får veta hur människor levde, vad de åt och vad de trodde på, samtidigt som de viktigaste händelserna i vårt lands historia behandlas grundligt. Den finländska historien sätts samtidigt in i ett större perspektiv, i och med att också utvecklingen i hela Östersjöområdet behandlas. I slutet av boken finns ett avsnitt med arbetsuppgifter som studeranden kan använda både under den nationella valfria studiemodulen Hi 5 och som hjälp vid förberedelserna inför studentexamen. HI5 Österland har utarbetats för att följa läroplanen för GLP2021.

En värld - internationella relationer är läroboken för gymnasiets andra obligatoriska kurs i historia. Boken följer gymnasiets läroplan 2016. I En värld står konflikter och samarbete mellan olika länder i fokus. Boken tar avstamp i 1800-talet, då ideologier som nationalism, imperialism och socialism växte fram. Tillsammans med de allianser som uppstod i Europa skapade dessa ismer grunden för de konflikter som präglade en stor del av 1900-talet. I boken behandlas första världskriget och mellankrigstidens nya världsordning, som blev en grogrund för andra världskriget. Folkmorden under 1900-talet tas upp, liksom kalla krigets ideologiska och politiska tudelning av världen, de forna koloniernas frigörelse samt konflikterna i Mellanöstern. I En värld beskrivs också 2000-talets globala verklighet, med framväxten av maktfaktorer som Kina och Ryssland och olika organisationer som strävar efter att upprätthålla fred och möjliggöra internationellt samarbete. Historiebruk som fenomen är i fokus, och läsaren får råd för hur man besvarar en bilddokumentuppgift i realprovet i historia i studentexamen. Boken innehåller också gott om uppgifter och förklaringar av centrala begrepp.

Civilisation - världen i förändring är läroboken för gymnasiets första obligatoriska kurs i historia, och följer gymnasiets läroplan 2016. I Civilisation behandlas mänsklighetens historia från tidiga fångst- och samlarkulturer till uppkomsten av högkulturer och ända in i det moderna service- och informationssamhället. Speciell fokus ligger på samhälleliga, ekonomiska och ekologiska förändringar, och den europeiska utvecklingen sätts också i ett globalt sammanhang. I det inledande kapitlet behandlas historia som vetenskap och läroämne. Användning av källor och källkritisk tänkande tas speciellt upp. I de övriga kapitlen redogörs för mänsklighetens förhistoria, antikens civilisationer, medeltiden, den nya tiden och upptäcktsresornas och kolonialismens tidevarv, industrialiseringen samt uppkomsten av dagens globaliserade värld och det moderna konsumtionssamhället. Efter varje kapitel följer ett avsnitt med frågor som hjälper läsaren att gå igenom det som behandlats i kapitlet, samt förbereder studeranden för realprovet i historia i studentexamen. I två speciella avsnitt ges det råd i hur man skriver ett bra essäsvar i historia, samt hur man tolkar statistik och besvarar en statistikuppgift.

Suomen sisällissodan synkimmän leirin tarina ”Vastaavaa ei edes Venäjän keisarikunnan pahimmissa vankiloissa.” Näin Tammisaaren punavankileiriä kuvasi heinäkuussa 1918 professori Robert Tigerstedt. Dragsvikin kasarmille oli ahdettu yli 8 000 ihmistä odottamaan pääsyä oikeuden eteen. Kesäkuukausien aikana ahdas, syöpäläisten riivaama kasarmi oli pätsi, jossa vangit kärsivät nälästä ja puutteellisesta hygieniasta sekä olemattomasta sairaanhoidosta. Heinäkuussa työnnettiin ruumis- kärryillä joka päivä yli kolmekymmentä kuollutta kiireesti kaivettuun joukkohautaan. Suomen valtio ja valkoiset voittajat yrittivät pitkään sivuuttaa Tammisaaren katastrofin. Kauhutarinat torjuttiin liioitteluna, vaikka tilanne leirillä oli pahempi kuin kukaan ulkopuolinen osasi kuvitella: siellä oli Suomen leireistä ylivoimaisesti korkein kuolleisuus. Kun Tigerstedtin raportti vuoti Ruotsiin, kansainvälinen skandaali oli väistämätön. Miksi Dragsvikin kurjuus paheni hallitsemattomaksi joukkokuolemaksi? Keitä leirille tuotiin, ketkä pääsivät kotiin? Ketkä tapettiin, ketkä jäivät henkiin – ja ketkä tappoivat? Historianopettaja ja tutkija FM Sture Lindholmkertoo tietokirjassaan Vankileirihelvetti Dragsvik tapahtumasarjasta, joka on Suomen satavuotisen historian pahimpia kipupisteitä. Kirja perustuu laajaan arkistotutkimukseen ja silmin- näkijäkertomuksiin.

Så beskrev den nytillträdde överläkaren, professor Robert Tigerstedt de vidriga förhållandena i fånglägret i Dragsvik sommaren 1918. Efter inbördeskriget förlades omkring 10 000 röda fångar i de tidigare ryska kasernerna utanför Ekenäs. På bara ett par månader avled mer än 3 000 av dem, finländska män i sin bästa ålder. Fånglägertragedin resulterade i Finlands största massgrav och gav upphov till en internationell skandal. Vad var det egentligen som hände i Dragsvik? Varför gick det så här?

Paddlaren Thorvald Strömberg från Ekenäs skärgård är en av det svenska Finlands största idrottsprofiler genom tiderna. Han vann t.ex. OS-guld i Helsingfors 1952, i hård kamp mot Gert Fredriksson, som var hans hårda konkurrent i många värdetävlingar. Boken Skärgårdens son skildrar Strömbergs fantastiska och dramatiska idrottskarriär, men också hans uppväxt på ett kargt fiskarhemman i den västnyländska skärgården och hans vidare öden efter avslutad karriär. Skärgårdens son erbjuder också en ingående skildring av den numera försvunna fiskarkulturen i den sydfinländska skärgården.