Sture Linnér

Apollonios Rhodios föddes omkring 290 före vår tideräkning i Alexandria och dog 75 år senare på Rhodos. Han är den som tillsammans med Kallimachos återupplivar den episka diktningen efter Homeros. Argonautika är det viktigaste, och enda överlevande verket, från den hellenistiska episka dikningen. Verket berättar om den resa som hjälten Iason och argonauterna gav sig ut på för att finna det gyllene skinnet. Argonautika är en av den västerländska litteraturhistoriens mest inflytelserika äventyrsberättelser. I ett av dess mest berömda avsnitt återges Medeias lidelsefulla kärlek till Iason, en beskrivning vars intensitet har få motstycken i litteraturhistorien. Detta är den enda fullständiga översättningen av verket till svenska. Ingvar Björkeson har översatt och Sture Linnér står för efterordet. Till denna utgåva har författaren Maxim Grigoriev skrivit ett nytt efterord.

Under antiken nämndes Hesiodos i samma andetag som Homeros. Hans diktar­gärning ansågs vara av liknande rang och hans berömmelse vilar främst på två läro­dikter från senare hälften av 700-­talet f. Kr. Theogonin är en poetisk vision om hur universum uppkommit. Den är skriven på hexameter och och redogör för släktskapet mellan antikens gudar och hur dessa fick makten över kosmos. Verk och dagar handlar mer handfast om jorden, och är ett slags bondepraktika som lär ut hur jorden ska brukas, samtidigt som verket berättar om den historiskt-kosmologiska bakgrunden till människans existens. Idag är verken högst aktuella, inte minst för att frågan om rättrådighet och arbetes värde är central. De tillkom under en brytningstid som präglades av politiska och sociala konflikter, där egoism och makt tycktes styra över rätt och lojalitet. Hesiodos bild av sin samtid och människolivets villkor är tämligen mörk. Ingvar Björkeson har översatt och Sture Linnér har skrivit efterordet. Denna utgåva innehåller ett nytt förord av poeten Gustav Sjöberg.

De homeriska hymnerna är 33 hymner som tillskrivs Homeros. De har skiftande längd och hyllar de grekiska gudarna. Möjligen var de preludier till större verk, ämnade att framföras på festivaler. I hymnerna förenas gudomligt och mänskligt, men det är snarare gudarna som står i centrum. Detta skiljer dem från Iliaden eller Odysséen där det är människan som är protagonist. Hymnerna räknas som ett av de mest originella verken inom den antika grekiska poesin. Ingvar Björkeson har översatt, Sture Linnér har skrivit efterordet och Rebecka Kärde har skrivit ett nytt förord.

Homeros existens har ifrågasatts av kritiska forskare. Kanske är Iliaden och Odysséen skrivna av olika författare, kanske är de ett slags samlingsverk, skapade under ­århundraden – frågan om de homeriska eposens tillkomst är i dubbel mening klassiska. Sture Linnérs Homeros är den kanske främsta svenska presentationen av denna den västerländs­ka litteraturens portalgestalt och beskriver den homeriska diktens storhet och tidlösa vitalitet. Han frilägger de båda verkens konstnärliga struktur, visar hur Homeros med psykologisk insikt har tecknat sina personer, och ger en både skarpsinnig och känslig tolkning av förhållandet mellan människan och gudomen i Iliadens och Odysséens värld. Homeros utkom första gången 1985.

Tre av världslitteraturens största poeter dominerar denna bok om den äldsta grekiska lyriken: Satirikern Archilochos (omkr. 650 f Kr.), visdiktaren Sapfo (drygt ett halvsekel senare) och körlyrikern Pindaros (400-talets första hälft). Kring dem grupperar sig några av deras diktande samtida, men genom koncentrationen till ett fåtal namn har porträtten kunnat göras pregnanta och levande, med fylliga citat och genomträngande analyser. Framställningen får en extra dimension genom välfunna hänvisningar till senare, antikinspirerad diktning ända fram till vår tid. Sture Linnér presenterar i lättillgänglig form den modernaste internationella forskningen kring antikens grekiska lyrik. Det är en diktning som han har ägnat decenniers studium och en aldrig slocknande kärlek. Hans stilistiska elegans och personliga engagemang gör boken till en fängslande upptäcksfärd i antikens lyriska landskap.

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.