Susanna Alakoski

Det är sant att jag vissa dagar ser de döda. Vi befinner oss då alltid i samma kök, i samma vardagsrum, hall, badrum. Det är alltid blod där. eller nybakat bröd. Mamma är blåslagen. Eller så är hon det inte. Pappa befinner sig i ett av sina stadier. Vi har ett litet köksbord, fyra stolar och en pall. Det är jag som sitter på pallen. Vi levde i stora kast. Det var himmel eller helvete, det var himmeln i helvetet. Vi var fattiga.

Denna bok är en sorgesång om otrygghet och panik, förvirring och kaos. Om fulskam och osäkerhet. Denna bok handlar om oss som dolt den största delen av vårt förflutna. Som levt med felvända havsvågor, vinden vinande vindstilla dagar och slagregn soliga dagar. Sprit istället för närvaro. Rus istället för verklighet. Vi, de anhöriga, ensamsörjande. Vi med eldmyror i nattsömnen.

»Såklart satte de en sådan som du i Observationsklass. För att bli Observationsklasselev skulle man ha de vanligaste beteendeproblemen; aggression, bristande koncentrationsförmåga, lågt arbetstempo, dålig ordning, läs- och skrivsvårigheter. Man skulle ha motivationssvårigheter. Du uppvisade det mesta av detta, men jag vet det, du hade det inte. Du var begåvad, du var egentligen mycket begåvad. Så sa ju alla.«Anni och Sami, syster och bror. Det fanns aldrig pengar. Det fanns alltid alkohol. För Anni ordnar sig livet ändå bra, med arbete, man och barn. För Sami går det åt helvete. Långa perioder har de ingen kontakt, men Annis längtan efter att få tillbaka sin bror finns alltid där. Susanna Alakoskis berättelse är fylld av sorg och vrede, över drogers makt och samhällets utstötningsmekanismer. Men inte minst är detta också en kärleksroman.

Kiitetyn Pumpulienkelin naisten tarina jatkuu. Ylistetyn, suomalaisten työläisnaisten historiaa kartoittavan sarjan toisessa osassa suurkaupunki kutsuu, mutta juuret jäävät Pohjanmaalle. On viisikymmenluku. Hildan esikoistyttö Greta on lähtenyt Vaasasta Tukholmaan piikomaan paremman elämän toivossa, mutta unelmat vievät hänet entistä kauemmas: au pairiksi Lontooseen. Vaasassa Hilda työskentelee edelleen puuvillatehtaalla, alalla jota uhkaavat sekä automatisaatio että ulkomainen kilpailu. Lontoo vie Gretan sydämen, mutta kotoa lähdöllä on seurauksensa. Lontoon tyttö jatkaa sarjaa, joka kertoo naisten työstä, rakkaudesta ja ystävyydestä. Se punoo taidokkaasti yhteen maailmanpolitiikan mullistukset ja arjen. Susanna Alakoski syntyi Vaasassa ja varttui Ruotsissa Ystadissa. Hänen esikoisteoksensa Sikalat (2006, suom. 2007) oli välitön menestys. Se sai August-palkinnon, ja siitä tehtiin elokuva. Pumpulienkeli-sarjaan on suunnitteilla neljä osaa. Se perustuu Alakosken oman suvun naisten tarinoihin ja avaa Suomen ja Ruotsin yhteistä lähihistoriaa.*"Susanna Alakosken neliosaisen romaanisarjan avausosa ”Pumpulienkeli” on fantastinen, runsas, elämyksellinen, historiallinen kirja joka kertoo naisten elämästä ja nimenomaan työelämästä tavalla jolla sitä ei ole ennen kuvattu. Kirja avaa huikealla tavalla Suomen teollistumista ja naisen osaa siinä: naiset ovat tekijöitä, heidän elämänsä rakentuu Vaasan puuvillatehtaan ympärille mutta myös perheen, ystävyyden ja rakkauden ympärille. Samalla eletään läpi vuosikymmenten, käsitellään maailmanpoiitiikkaa, Suomen historiaa ja maailmantaloutta." Krista Kosonen”Kun kirjailijalla on sana ja kertomus hallussaan ja suomentaja tekee omaa taidettaan, lopputulos on miellyttävä lukukokemus.” Kulttuuritoimitus.fi (Pumpulienkelistä)”Vaikuttavasti taustoitettu ja kiehtova romaani, joka tuo esiin naisten kirjoittamatonta historiaa.” Dagens Nyheter (Pumpulienkelistä)

Rikt storverk om kvinneliv gjennom fire generasjonar. Hilda blir fødd i 1905 og veks opp på garden Sorola i Österbotten, i ei tid der Finland er prega av uår og krig. Mor fekk stiresjuka etter fødselen og er bortanfor alt. Far er i Amerika. Men Hilda er ikkje einsam, ho har katten Kisuli og eldgamle, gudfryktige Sanna-täti, som tar hand om alt. Då Hilda blir større, hamnar ho i ulykka og må reise frå tryggleiken heime for å gå i teneste på ein annan gard. Det er tungt arbeid frå morgon til kveld, fritid kan ho sjå langt etter, og ho kjenner arbeidet på kroppen sjølv om ho enno ikkje er fylt tjue. På garden er også Helli, som blir hennar beste ven. Helli forstår ikkje kvifor nokon må slite så hardt for andre, og tar med seg Hilda til Vasa, til den store byen med den oransjefarga bomullsfabrikken og ein lovnad om eit anna liv. «Bomullsengelen» er første bok i ein kraftfull kvartett om kvinners liv, arbeid og lengt i Finland og Sverige på nittenhundretalet. Ei forteljing om krig og fred, kjærleik og venskap, der kvardagsliv og verdspolitikk er trådar i same veven. Boka er omsett av Runa Kvalsund.

Ett nybyggt bostadsområde i Ystad fylls med invandrare och låginkomsttagare under 60- och 70-talen. För Leena och hennes ?nska föräldrar är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, parkett. Det här är Leenas berättelse om Svinalängorna – en kärleksfull och gripande berättelse om människors utsatthet i en vardag som sakta faller samman. En drastisk skildring av hur kaos pågår mitt i småstadsidyllen. Och hur det besegras av tre tjej-kompisar med talang för överlevnad.

Naisten sukukronikan kiehtova avausosa vie Suomesta Ruotsiin. Susanna Alakosken Pumpulienkeli aloittaa eeppisen ja aistivoimaisen kronikan neljän sukupolven naisista, joiden tarina kattaa koko kuohuvan 1900-luvun." Isoäiti teki 50 vuotta töitä tekstiilitehtaassa. Yhdestäkään työpäivästä hän ei koko elämänsä aikana puhunut." Sarjan avausosa kertoo vuonna 1905 Pohjanmaalla syntyneen Hildan vaiheet. Maalaistalon tyttö joutuu pois kotoa saatuaan aviottoman lapsen. Tie vie Vaasan kaupunkiin, ja hänestä tulee puuvillatehtaan tyttö, pumpulienkeli. Matkasta tuleekin elämän pituinen, ja monien suomalaisten tavoin Hilda päätyy muuttamaan pysyvästi Ruotsiin. Naisten elämä ja työ ovat usein jääneet dokumentoimatta, varsinkin kun on muutettu maasta toiseen. Alakoski antaa tarinansa naisille äänen kuin skandinaavinen Ferrante ikään. Susanna Alakoski syntyi Vaasassa ja varttui Ruotsissa Ystadissa. Hänen esikoisteoksensa Sikalat (2006, suom. 2007) oli välitön menestys. Se sai August-palkinnon, ja siitä tehtiin elokuva. Romaani Pumpulienkeli aloittaa Alakosken pitkään suunnitteleman neliosaisen sarjan, joka kertoo hänen oman sukunsa naisten tarinan. Samalla se avaa Suomen ja Ruotsin yhteistä lähihistoriaa.

Herkkävireinen kuvaus ruotsinsuomalaisesta päihdeperheestä.60-70-lukujen siirtolaisyhteisöön sijoittuva August-palkittu romaani käsittelee rankkoja aiheita lapsen näkökulmasta ja mustan huumorin sävyttämänä. Kun Moilasen perhe muuttaa Ystadin Fridhemin asuinalueelle, kaikki vaikuttaa 8-vuotiaasta Leenasta upealta. Hanoista tulee kuumaa vettä ja asunnossa on sisävessa. Pian lähiöidylli kuitenkin murenee. Työttömyys, alkoholi ja väkivalta nousevat hallitsevaan asemaan, ja asuinalue alkaa kulkea sosiaalitoimiston kielenkäytössä Sikaloina. Myötätunnon sävyttämä kasvukertomus valaa synkkyydestään huolimatta uskoa tulevaisuuteen. Suomalaissyntyisen, Ystadissa varttuneen Susanna Alakosken esikoisromaani Sikalat palkittiin August-palkinnolla ja sovitettiin elokuvaksi nimeltä Sovinto. Alakosken myöhempään tuotantoon kuuluu ylistetty Pumpulienkeli-sarja.*”Teos on kirpaiseva luokkakuvaus, toki. Mutta sen lisäksi se on mielestäni myös selkeä aikalaiskuvaus, joka onnistuu olemaan ajaton.” Kulturnyheterna”Ilman kirjailijan terävää havaintokykyä ja aseistariisuvaa huumoria tämä kirja olisi sietämätöntä luettavaa, mutta nyt Sikaloista on sen sijaan tullut yksi vangitsevimmista ja viihdyttävimmistä romaaneista, joita olen lukenut moneen vuoteen.” Svenska Dagbladet”Luokkaa, itsemääräämisoikeutta ja sukupuolta käsittelevä romaani, jollaista on jo kauan peräänkuulutettu ruotsalaiseen nykykirjallisuuteen.” GP”Alakoski välttää kaikki kliseet.” Aftonbladet

Susanna Alakosken suositun Pumpulienkeli-romaanisarjan toisessa osassa pääsemme tutustumaan 1950-luvun Lontooseen, jonne Hildan esikoistytär Greta on lähtenyt au pairiksi. Elämä Vaasassa puuvillatehtaalla jatkuu automatisaation ja ulkomaisen kilpailun aiheuttamasta ristipaineesta huolimatta. Alakosken omien sukulaisnaisten tarinaan perustuvan, neliosaiseksi suunnitellun kirjasarjan ensimmäinen osa Pumpulienkeli on ollut valtaisa menestys sekä meillä että julkaisumaassaan Ruotsissa, jossa se pokkasi arvostetun August-palkinnon. Kiitetyn Pumpulienkelin naisten tarina jatkuu. Ylistetyn, suomalaisten työläisnaisten historiaa kartoittavan sarjan toisessa osassa suurkaupunki kutsuu, mutta juuret jäävät Pohjanmaalle. On viisikymmenluku. Hildan esikoistyttö Greta on lähtenyt Vaasasta Tukholmaan piikomaan paremman elämän toivossa, mutta unelmat vievät hänet entistä kauemmas: au pairiksi Lontooseen. Vaasassa Hilda työskentelee edelleen puuvillatehtaalla, alalla jota uhkaavat sekä automatisaatio että ulkomainen kilpailu. Lontoo vie Gretan sydämen, mutta kotoa lähdöllä on seurauksensa. Lontoon tyttö jatkaa sarjaa, joka kertoo naisten työstä, rakkaudesta ja ystävyydestä. Se punoo taidokkaasti yhteen maailmanpolitiikan mullistukset ja arjen. Susanna Alakoski syntyi Vaasassa ja varttui Ruotsissa Ystadissa. Hänen esikoisteoksensa Sikalat (2006, suom. 2007) oli välitön menestys. Se sai August-palkinnon, ja siitä tehtiin elokuva. Pumpulienkeli-sarjaan on suunnitteilla neljä osaa. Se perustuu Alakosken oman suvun naisten tarinoihin ja avaa Suomen ja Ruotsin yhteistä lähihistoriaa.*"Susanna Alakosken neliosaisen romaanisarjan avausosa ”Pumpulienkeli” on fantastinen, runsas, elämyksellinen, historiallinen kirja joka kertoo naisten elämästä ja nimenomaan työelämästä tavalla jolla sitä ei ole ennen kuvattu. Kirja avaa huikealla tavalla Suomen teollistumista ja naisen osaa siinä: naiset ovat tekijöitä, heidän elämänsä rakentuu Vaasan puuvillatehtaan ympärille mutta myös perheen, ystävyyden ja rakkauden ympärille. Samalla eletään läpi vuosikymmenten, käsitellään maailmanpoiitiikkaa, Suomen historiaa ja maailmantaloutta." Krista Kosonen”Kun kirjailijalla on sana ja kertomus hallussaan ja suomentaja tekee omaa taidettaan, lopputulos on miellyttävä lukukokemus.” Kulttuuritoimitus.fi (Pumpulienkelistä)”Vaikuttavasti taustoitettu ja kiehtova romaani, joka tuo esiin naisten kirjoittamatonta historiaa.” Dagens Nyheter (Pumpulienkelistä)

Naisten sukukronikan kiehtova avausosa vie Suomesta Ruotsiin. Susanna Alakosken Pumpulienkeli aloittaa eeppisen ja aistivoimaisen kronikan neljän sukupolven naisista, joiden tarina kattaa koko kuohuvan 1900-luvun. "Isoäiti teki 50 vuotta töitä tekstiilitehtaassa. Yhdestäkään työpäivästä hän ei koko elämänsä aikana puhunut." Sarjan avausosa kertoo vuonna 1905 Pohjanmaalla syntyneen Hildan vaiheet. Maalaistalon tyttö joutuu pois kotoa saatuaan aviottoman lapsen. Tie vie Vaasan kaupunkiin, ja hänestä tulee puuvillatehtaan tyttö, pumpulienkeli. Matkasta tuleekin elämän pituinen, ja monien suomalaisten tavoin Hilda päätyy muuttamaan pysyvästi Ruotsiin. Naisten elämä ja työ ovat usein jääneet dokumentoimatta, varsinkin kun on muutettu maasta toiseen. Alakoski antaa tarinansa naisille äänen kuin skandinaavinen Ferrante ikään. Susanna Alakoski syntyi Vaasassa ja varttui Ruotsissa Ystadissa. Hänen esikoisteoksensa Sikalat (2006, suom. 2007) oli välitön menestys. Se sai August-palkinnon, ja siitä tehtiin elokuva. Romaani Pumpulienkeli aloittaa Alakosken pitkään suunnitteleman neliosaisen sarjan, joka kertoo hänen oman sukunsa naisten tarinan. Samalla se avaa Suomen ja Ruotsin yhteistä lähihistoriaa.

Det är femtiotal. Greta har lämnat mamma Hilda och bomullsfabriken i Vasa för ett bättre liv i Stockholm. Hon delar rum med sin bästa vän Aili och arbetar som barnflicka och sjukvårdsbiträde innan drömmarna tar henne ännu längre bort: till London. Hon får jobb hos familjen Conley, umgås med barnflickorna från Schweiz, lär sig engelska och träffar Elizabeth Taylor och Frank Sinatra. Bomullsfabriken och textilindustrin tycks långt borta. Hemma i Vasa är Hilda kvar, fortfarande en bomullsängel i en industri allt mer pressad av automatisering och konkurrens från både Sverige och fjärran länder. Gretas bror Jonni är kvar på Algots i Borås och förälskar sig i Maija på kursen Ny i Sverige. Föga anar Greta hur framtiden ska gestalta sig och vilka konsekvenser att en gång lämna sin hembygd ska få. Med Londonflickan fortsätter Susanna Alakoski den svit romaner om kvinnors liv, arbete och längtan under nittonhundratalet, som inleddes med den kritikerrosade Bomullsängeln. Det är en berättelse om arbete, kärlek och vänskap där vardagsliv och världspolitik är trådar i samma väv. Sagt om boken i urvalEn poetisk och urstark läsupplevelse om kamp, kvinnoliv och Finlands våldsamma historia./ M-magasinDet här är en läs- och lärupplevelse som ingen borde missa./ Skånska Dagbladet Om författarenSusanna Alakoski debuterade 2006 med romanen Svinalängorna, som belönades med Augustpriset. 2010 kom hennes andra roman, Håpas du trifs bra i Fengelset (2010). Hon har dessutom givit ut två dagboksessäer: Oktober i Fattigsverige (2012) och April i Anhörigsverige (2015). 2019 utkom Bomullsängeln, första boken i en kvinnohistorisk romansvit där vi får följa fyra generationer kvinnor mödrar och döttrar i Finland och Sverige. Londonflickan är andra delen i sviten. Om uppläsarenKatarina Ewerlöf är en av Sveriges mest anlitade uppläsare av ljudböcker. Ewerlöf är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm och har arbetat både på Dramaten och Stadsteatern. Mest känd för den bredare publiken kanske genom Tomten är far till alla barnen för vilken hon fick en guldbagge i kategorin bästa kvinnliga huvudroll.

Det är femtiotal. Greta har lämnat mamma Hilda och bomullsfabriken i Vasa för ett bättre liv i Stockholm. Hon delar rum med sin bästa vän Aili och arbetar som barnflicka och sjukvårdsbiträde innan drömmarna tar henne ännu längre bort: till London. Hon får jobb hos familjen Conley, umgås med barnflickorna från Schweiz, lär sig engelska och träffar Elizabeth Taylor och Frank Sinatra. Bomullsfabriken och textilindustrin tycks långt borta. Hemma i Vasa är Hilda kvar, fortfarande en bomullsängel i en industri allt mer pressad av automatisering och konkurrens från både Sverige och fjärran länder. Gretas bror Jonni är kvar på Algots i Borås och förälskar sig i Maija på kursen Ny i Sverige. Föga anar Greta hur framtiden ska gestalta sig och vilka konsekvenser att en gång lämna sin hembygd ska få. Med Londonflickan fortsätter Susanna Alakoski den svit romaner om kvinnors liv, arbete och längtan under nittonhundratalet, som inleddes med den kritikerrosade Bomullsängeln. Det är en berättelse om arbete, kärlek och vänskap där vardagsliv och världspolitik är trådar i samma väv. Sagts om Bomullsängeln: Ljuvlig epik Kulturnyheterna,/ SVT En poetisk och urstark läsupplevelse om kamp, kvinnoliv och Finlands våldsamma historia./ M-magasin Det här är en läs- och lärupplevelse som ingen borde missa./ Skånska Dagbladet Om författarenSusanna Alakoski debuterade 2006 med romanen Svinalängorna, som belönades med Augustpriset. 2010 kom hennes andra roman, Håpas du trifs bra i Fengelset (2010). Hon har dessutom givit ut två dagboksessäer: Oktober i Fattigsverige (2012) och April i Anhörigsverige (2015). 2019 utkom Bomullsängeln, första boken i en kvinnohistorisk romansvit där vi får följa fyra generationer kvinnor mödrar och döttrar i Finland och Sverige. Londonflickan är andra delen i sviten. Om uppläsarenKatarina Ewerlöf är en av Sveriges mest anlitade uppläsare av ljudböcker. Ewerlöf är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm och har arbetat både på Dramaten och Stadsteatern. Mest känd för den bredare publiken kanske genom Tomten är far till alla barnen för vilken hon fick en guldbagge i kategorin bästa kvinnliga huvudroll.

Naisten sukukronikan kiehtova avausosa vie Suomesta Ruotsiin. Susanna Alakosken Pumpulienkeli aloittaa eeppisen ja aistivoimaisen kronikan neljän sukupolven naisista, joiden tarina kattaa koko kuohuvan 1900-luvun." Isoäiti teki 50 vuotta töitä tekstiilitehtaassa. Yhdestäkään työpäivästä hän ei koko elämänsä aikana puhunut." Sarjan avausosa kertoo vuonna 1905 Pohjanmaalla syntyneen Hildan vaiheet. Maalaistalon tyttö joutuu pois kotoa saatuaan aviottoman lapsen. Tie vie Vaasan kaupunkiin, ja hänestä tulee puuvillatehtaan tyttö, pumpulienkeli. Matkasta tuleekin elämän pituinen, ja monien suomalaisten tavoin Hilda päätyy muuttamaan pysyvästi Ruotsiin. Naisten elämä ja työ ovat usein jääneet dokumentoimatta, varsinkin kun on muutettu maasta toiseen. Alakoski antaa tarinansa naisille äänen kuin skandinaavinen Ferrante ikään. Susanna Alakoski syntyi Vaasassa ja varttui Ruotsissa Ystadissa. Hänen esikoisteoksensa Sikalat (2006, suom. 2007) oli välitön menestys. Se sai August-palkinnon, ja siitä tehtiin elokuva. Romaani Pumpulienkeli aloittaa Alakosken pitkään suunnitteleman neliosaisen sarjan, joka kertoo hänen oman sukunsa naisten tarinan. Samalla se avaa Suomen ja Ruotsin yhteistä lähihistoriaa.

Hilda är alls inte ensam. Hon har katten Kisuli. Hon har Sanna-täti, som tar hand om allt och som föddes för en halv evighet sedan, samma dag som elden brände gamla Vasa till aska. Och hon har mor, som fått stirrsjukan och är bortom allt. Far är någonstans i Amerika. Men när Hilda har vuxit till sig hamnar hon i olycka, får lämna mostrarna, mostermännen och tryggheten på gården Sorola för att tjäna piga, koka lut, byka, sätta potatis, räfsa hö. Hennes mer oförvägna vän Helli förstår inte varför man ska slita så ont för någon annan och får med sig Hilda till Vasa, till den orangefärgade bomullsfabriken med pipa högre än Trefaldighetskyrkan. Här ska de arbeta. Här ska de bo och leva. Här ska de bli bomullsänglar. Med Bomullsängeln inleder Susanna Alakoski en svit romaner om kvinnors liv, arbete och längtan i Finland och Sverige under hela nittonhundratalet. En berättelse om fred och krig, där vardagsliv och världspolitik är trådar i samma väv. Om författarenSusanna Alakoski född 1962 i Vasa i Finland och uppvuxen i Ystad, är en sverigefinsk författare, dramatiker, föredragshållare och krönikör. Susanna debuterade skönlitterärt 2006 med Svinalängorna vilken belönades med Augustpriset samt blev filmatiserad 2010Om uppläsarenAnnette Elsa Katarina Ewerlöf född 1959 i Stockholm, är en svensk skådespelare. Hon fick en guldbagge för sin roll i filmen Tomten är far till alla barnen. Ewerlöf är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm och har arbetat på Dramaten, Stockholms stadsteater och är en av Sveriges mest efterfrågade ljudboksuppläsare Sagt om bokenTårarna rinner när jag läser Susanna Alakoskis precisa prosa där hon beskriver sin mormors liv. Hennes musikaliska berättelse fyller det tomrum som funnits till nu. / Norrländska SocialdemokratenJag läser Bomullsängeln fullständigt förtrollad av människorna och historien men också av Susanna Alakoskis fantastiska och poetiska berättarspråk. // Det här är en läs- och lärupplevelse som ingen borde missa. / Skånska DagbladetSusanna Alakoski skriver om kärlek, lust och glädje, inte enbart utsugning och eländiga arbetsvillkor. Framför allt skänker hon respekt åt de människor som historieböckerna lämnar namnlösa. / Arbetarbladet

Hilda är alls inte ensam. Hon har katten Kisuli. Hon har Sanna-täti, som tar hand om allt och som föddes för en halv evighet sedan, samma dag som elden brände gamla Vasa till aska. Och hon har mor, som fått stirrsjukan och är bortom allt. Far är någonstans i Amerika. Men när Hilda har vuxit till sig hamnar hon i olycka, får lämna mostrarna, mostermännen och tryggheten på gården Sorola för att tjäna piga, koka lut, byka, sätta potatis, räfsa hö. Hennes mer oförvägna vän Helli förstår inte varför man ska slita så ont för någon annan och får med sig Hilda till Vasa, till den orangefärgade bomullsfabriken med pipa högre än Trefaldighetskyrkan. Här ska de arbeta. Här ska de bo och leva. Här ska de bli bomullsänglar. Med Bomullsängeln inleder Susanna Alakoski en svit romaner om kvinnors liv, arbete och längtan i Finland och Sverige under hela nittonhundratalet. En berättelse om fred och krig, där vardagsliv och världspolitik är trådar i samma väv. Susanna Alakoski debuterade 2006 med romanen Svinalängorna, som belönades med Augustpriset. 2010 kom hennes andra roman, Håpas du trifs bra i Fengelset (2010). Hon har dessutom givit ut två dagboksessäer: Oktober i Fattigsverige (2012) och April i Anhörigsverige (2015). Katarina Ewerlöf, en av Sveriges mest erkända ljudboksröster läser in Bomullsängeln.

Stockholm har landets dyraste vård, men långt ifrån den med högst kvalitet. Problemen inom sjukvården och andra områden som landstinget i Stockholm styr över hopar sig. Hur har det blivit så? Sedan moderaterna och den borgerliga alliansen tog över styret i landstinget har de haft ett generalrecept för att komma till rätta med alla typer av motgångar: en upphandlingsmodell alliansen valt att kalla Vårdval Stockholm. Men modellen har ökat kostnaderna, förstärkt segregationen och gjort gapet mellan forskningen och sjukvårdens praktik större. I Det moderata skyltfönstret granskas den borgerliga alliansens politik i Stockholms läns landsting. Den visar på stora brister, och några vägar till en bättre vård.

Kollektivet är poetiska snapshots av fest och vardag, dagdrömmar och kärlek från Stockholms tunnelbana. Fotografierna är tagna från bron vid Slussen, in genom fönstren i passerande tunnelbanetåg. Totalt har José Figueroa tagit ca 150 000 bilder under 72 sena kvällar. 123 av bilderna samlas i boken. Delar av bildserien har tidigare publicerats i tidningarna ETC, Re:public och Arkitektur. Kollektivet har också vunnit pris i tävlingen Årets Bild (2016). José Figueroa är konstnär och fotograf. Född 1973 i Córdoba, Argentina och sedan år 2000 verksam i Stockholm. José Figueroa arbetar på uppdrag inom film och foto och i sina egna konstnärliga projekt fascineras han ofta av slumpen.

Nästa gång Pernilla får frågan ska hon ta mig fan skrika ut att man måste vara miraku­löst förstående inför de boendes olika egenheter och att det liksom är det som är det fantastiska med jobbet. Att begripa sig på sjukt sjuka män­niskor som har röster och som uppfattar sina kroppar på ett annat sätt än friska människor. Som inte fun­gerar som vanliga människor men som ändå har samma mänskliga värde. Och om man inte lyckas med just det, att se var och en för vad den är så sköter man inte sitt jobb. Och då ska man som Carol jobba med siffror, inte med människor.

Leena har två bästa vänner. Åse är nästan den enda hon känner som inte har en pappa som super, men hennes mamma brukar bli full så det jämnar ut sig. Riittas pappa är full nästan varje dag. Leena och hennes finska föräldrar har tillsammans med andra invandrarfamiljer och låginkomsttagare flyttat in i ett nybyggt bostadsområde i 60-talets Ystad. För Leenas familj är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, kakel och parkett. Av kommunen får kvarteret snart namnet ”Svinalängorna. De brandgula trevåningshusen blir en samlande plats för Susanna Alakoskis myllrande och livfulla roman. Det är Leena själv som berättar, klarögt och fartfyllt, om sig själv, sina föräldrar och grannar och alla de dråpliga och drastiska händelser som utspelar sig runt henne. Ibland sitter hon i trapphuset och följer allt som händer. Eller gömmer sig under bordet och lyssnar. Men snart är det kompisarna som är hennes trygghet, hennes centrum, och det roliga fastnar i halsen på läsaren när det börjar stå klart hur de här barnens verklighet egentligen ser ut. De är maskrosbarn, som kastas i plötsliga ryck mellan perioder av skenbar ordning och fullkomligt kaos. Ett kaos de ständigt är beredda på. Leena lär sig att ”trolla bort sig själv” för att klara sig. Varken socialbyrån eller polisen griper in på allvar, och när boken är slut har vi tagit del av en skakande berättelse om barns utsatthet och överlevnadskraft. Med anledning av att boken nu har filmatiserats så ger vi ut en ny utgåva med omslag från filmen. Regi står Pernilla August för och i huvudrollen som den vuxna Leena ser vi Noomi Rapace. I boken har vi lagt med ett extramaterial där Pernilla August och Susanna Alakoski svarar på några frågor kring bok- och filmskapande.” En av de mest fängslande romaner jag läst på flera år” Svenska Dagbladet”Trovärdigt skriven roman om klass, integritet och i viss mån kön som länge efterlysts i den svenska litteraturen.” Göteborgs-Posten”Det är skickligt gjort, engagerande – ett stycke samtidshistoria. Hon är en författare som har något väsentligt att berätta.” Sydsvenskan”Trovärdigt skriven roman om klass, integritet och i viss mån kön som länge efterlysts i den svenska litteraturen.” Göteborgs-Posten