Susanne Dodillet

Susanne Dodillets bok Historien om det moderna universitetet är välskriven och intressant. Huvudtesen är att det klassiska universitetet, där centrum utgjordes av humaniora, har ersatts av ett annat där samhällsvetenskaperna styr verksamheten. Den fria nyfikenhetsorienterade forskningen betraktas numera med skepsis eller ren motvilja, medan undersökningar som syftar till att bidra till samhällets framsteg premieras. Ur historiens gömmor lyfter författaren fram den en gång så inflytelserike professorn i socialpolitik, tillika partiledaren Gösta Bagge liksom en annan professor, Torsten Husén, den svenska grundskolans cyniskt manipulative tillskyndare. Båda har nära till samtidens stora kapitalister liksom till den politisk-byråkratiska eliten. Deras betydelse för det nutida universitetet är avgörande, enligt Dodillet. Läsaren behöver inte skriva under på alla Dodillets teser för att bli stimulerad av hennes framställning. Det är en bok som lockar till en fördjupad debatt om dagens svenska universitet. Sven-Eric Lidman Professor em. i idé och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Att analysera makt och inflytande är viktigt för att förstå utbildningens villkor och uppgifter i samhället. Med hjälp av sådana analyser kan man förklara varför pedagogiska verksamheter ser ut som de gör och vad som ligger bakom framgångar och misslyckanden. Det är särskilt viktigt att visa på de situationer där maktutövande leder till segregering, diskriminering eller favori­sering inom skolans värld. Utbildning – makt och politik belyser en rad aktuella frågor om utbildningspolitik och maktutövning inom utbildningsområdet. Bland annat behandlas frågor om profession och politik, betydelser av marknadstänkande och konkurrens i skolans värld, och innebörden av internationella jämförelser för utbildningspolitiken. Boken riktar sig till högskolestudenter, till exempel på lärarutbildningarna, och andra som intresserar sig för dessa frågor.

Få saker har under årtusendena väckt så motstridiga känslor och hetsiga diskussioner som försäljningen av sexuella tjänster. Svenska prostituerade betraktas som offer och skyddas av sexköpslagen. Tyska prostituerade ses som yrkeskvinnor och är verksamma i lagliga bordeller. Hur kommer det sig att dessa två likartade samhällen har så radikalt olika prostitutionspolitik? Idéhistorikern Susanne Dodillet har sökt svaret i tidnings­artiklar, lagförslag, riksdagsdebatter och forskningsrapporter; särskilt har hon intresserat sig för hur välfärdsstaten, feminismen och religionen uppfattas i de båda länderna. Är sex arbete? berättar om moralism och pragmatism i de politiska insatserna, om hur tyska hemmafruar och prostitu­erade organiserade sig tillsammans, och om hur debattens själva huvudpersoner ofta har osynliggjorts. Avslutningsvis ger Susanne Dodillet även ett eget förslag på hur kvinnoför­trycket inom prostitutionen skall kunna bekämpas. Är sex arbete? är rekommenderad läsning för var och en som intresserar sig för frågan om prostitutionen och obliga­torisk för den som vill delta i debatten.