Susanne Gustavsson

Vilka kunskaper behöver ungdomar skaffa sig under sin gymnasietid för att bli väl förberedda för vuxenlivet med allt vad det innebär? I vilken utsträckning ska gymnasieskolan lägga grunden för livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap? Hur mycket ska utbildningen anpassas till arbetslivets krav – och vad är det nya arbetslivets krav? Hur ska gymnasieskolan utformas för att möta behoven hos de elever som av olika skäl inte kan eller vill läsa på de nationella programmen? Det här är frågor som alltid har varit aktuella i debatten om gymnasieskolan, inte minst under de senaste åren då det har förts en politisk dragkamp om hur gymnasiet ska utformas. Det är också frågor som löper som en röd tråd genom den här boken. Kapitlen bygger på forskningsstudier som är genomförda i yrkesförberedande program och det individuella programmet före reformen 2011. Men de teman som behandlas är lika aktuella i den nya gymnasieskolan. Några exempel är:yrkesutbildning i ett historiskt och politiskt perspektivelevers identitetsskapande och yrkeslärandelärarrollen och lärar–elevrelationenintroduktionsprogram och lärlingsutbildning. Boken riktar sig till blivande yrkes- och ämneslärare som ska arbeta i gymnasiets yrkes- och introduktionsprogram och passar bra som kurslitteratur i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Författarna har länge upplevt att det saknas litteratur som inriktar sig på undervisning och lärande för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Den här boken är skriven av både skolpersonal och forskare, och förväntas bidra med en fördjupad bild av hur undervisningspraktiken kan utformas med stöd av såväl erfarenhets- som forskningsbaserad kunskap. Antologin är indelad i tolv kapitel som tar upp frågor om undervisning för elever med IF utifrån: • pedagogiska övergångar• pedagogiska relationer• etik i undervisningen• elevengagemang• socialt nätverksarbete • samverkan mellan olika aktörer • sensomotorisk utveckling• kooperativt lärande• repetition och motivation • flera läroplaner i samma klassrum• alternativ och kompletterande kommunikation• hållbar bedömning. Varje kapitel följs upp av ett antal reflektionsfrågor som kan användas för fortbildning och underlag för det kollegiala lärandet. Boken vänder sig till alla de professioner som arbetar med elever med IF.

Att vara lärare i yrkesämnen är ett komplext uppdrag med utmaningar specifika för just yrkesutbildning. Det handlar om att stödja elevers lärande av olika slags yrkeskunskaper, vara länken mellan skola och arbetsliv och att samverka med elevernas handledare på arbetsplatser. Olika former av yrkesutbildning kan innebära att möta elever i olika åldrar med varierande förutsättningar och bakgrunder. Dessa och andra aspekter av att vara yrkeslärare behandlas i den här boken. Lära till yrkeslärare behandlar kunskaper för lärare i yrkesämnen motsvarande yrkeslärarprogrammets innehåll och examensmål och har ett yrkesdidaktiskt fokus. Boken vänder sig till alla som vill börja undervisa eller redan undervisar inom en yrkesutbildning, men även till skol- och utbildningsledare och andra med intresse för yrkesutbildning. I den här tredje upplagan har innehållet utvecklats ytterligare med ny svensk forskning om yrkesutbildning och yrkeslärare. Tidigare kapitel har reviderats och nya värdefulla kapitel från forskare och lärare har tillkommit.

Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar författarna kring frågor som: Vad behöver skolledaren kunna om juridiken? Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? Hur kan rektor klara av korstrycket och olika värdesystem? Att leda det systematiska kvalitetsarbetet - hur kan komplexiteten hanteras? Hur kan rektor organisera för skolutveckling och förbättring? Hur kan ett pedagogiskt och distribuerat ledarskap omsättas? Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav? Den här andra upplagan av Skolledaren i fokus, som nu heter Rektor i fokus, är grundligt uppdaterad och omarbetad. Den innehåller flera nya kapitel om bland annat rektors ledarskap på fritidshemmet och i vuxenutbildningen, om digitalisering och datafiering samt om elevhälsan och nyanlända elever. Boken fångar vidden av rektorsprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet. Den vänder sig även till verksamma rektorer inom skola och förskola samt andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker.

Kunskapen om barns lärande och växande förändras. Därmed förändras även synen på barn och till exempel hur samhället bäst ska kunna möta barns behov och förutsättningar. Boken är framtagen till kursen Barns lärande och växande och knyter an till tidigare pedagogikkurser och fördjupar innehållet med tydligt fokus på just barn. I boken presenteras teorier som stöd för observationer eller diskussioner, vilket gör att boken får ett resonerande innehåll. I anslutning till varje kapitel finns uppgifter av undersökande karaktär. Om författarenSusanne Gustavsson är utbildad gymnasielärare och har erfarenhet av undervisning på Barn- och fritidsprogrammet. Efter att ha disputerat vid Göteborgs universitet 2008, arbetar idag Susanne på Högskolan i Skövde med lärarutbildning och med forskning om barn och unga.