Susanne Köpsén

Att vara lärare i yrkesämnen är ett komplext uppdrag med utmaningar specifika för just yrkesutbildning. Det handlar om att stödja elevers lärande av olika slags yrkeskunskaper, vara länken mellan skola och arbetsliv och att samverka med elevernas handledare på arbetsplatser. Olika former av yrkesutbildning kan innebära att möta elever i olika åldrar med varierande förutsättningar och bakgrunder. Dessa och andra aspekter av att vara yrkeslärare behandlas i den här boken. Lära till yrkeslärare behandlar kunskaper för lärare i yrkesämnen motsvarande yrkeslärarprogrammets innehåll och examensmål och har ett yrkesdidaktiskt fokus. Boken vänder sig till alla som vill börja undervisa eller redan undervisar inom en yrkesutbildning, men även till skol- och utbildningsledare och andra med intresse för yrkesutbildning. I den här tredje upplagan har innehållet utvecklats ytterligare med ny svensk forskning om yrkesutbildning och yrkeslärare. Tidigare kapitel har reviderats och nya värdefulla kapitel från forskare och lärare har tillkommit.

Susanne Köpsén (red.) är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hon medverkade vid införandet av yrkeslärarprogrammet och har haft kursansvar för och undervisat på programmet. Övriga författare är forskare som är, eller har varit, verksamma som lärare vid yrkeslärarprogrammet: Per Andersson, Kristina Hellberg, Johanna Köpsén, Martin Lundberg, Sofia Nyström, Andrzej Szklarski och Ragnhild Swahn. Lära till yrkeslärareFör yrkeslärare krävs dubbla kompetenser, både yrkeskunskap och kunskap som hör till läraryrket. Lära till yrkeslärare introducerar blivande yrkeslärare inför denna utmaning. Det är den första bok som beskriver utvecklingen till yrkeslärare med ett yrkesdidaktiskt fokus. Boken behandlar grundläggande kunskaper för yrkeslärare motsvarande lärarprogrammens utbildningsvetenskapliga kärna. Författarna beskriver kraven på yrkeslärares kunskaper och villkoren för undervisning i yrkesämne och lärande av yrkeskunskaper. De presenterar olika typer av överväganden som en yrkeslärare behöver göra, till exempel av innehållet i undervisningen, hur och var under­visningen kan genomföras, val av material och verktyg med mera, samt hur elevers lärande kan stimuleras. Frågor som rör samspelet mellan undervisning i skolan och lärande på arbetsplatser uppmärksammas också. Ett kapitel handlar om organisation och styrning av olika former av yrkesutbildning. I denna andra upplaga av boken har innehållet uppdaterats med resultat från ny svensk forskning om hur det är att bli och vara yrkeslärare, och nya kapitel har tillkommit. Målgruppen är breddad och boken vänder sig nu till alla som ska börja undervisa, eller redan undervisar, i yrkesämnen inom olika yrkesutbildningar, till exempel i gymnasieskola, vuxenutbildning eller yrkeshögskola. Andra upplagan

Vad är yrkesdidaktik? Hur ser yrkesämnenas didaktik ut? Tolv lärare på gymnasieskolans yrkesprogram som bedrivit egna licentiatstudier belyser här, tillsammans med några forskare, hur yrkesdidaktik kan ta form i en svensk kontext. Författarna lyfter viktiga aspekter av yrkeslärares arbete, så som bedömning, yrkesidentitet och relationen mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen. Yrkesdidaktikens mångfald synliggör kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare. Antologin är ett resultat av en forskarskola i yrkesämnenas didaktik, där flera lärosäten samverkat. Redaktörer för antologin är Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, Viveca Lindberg, docent i didaktik och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik och lektor vid Göteborgs universitet. Den här boken syftar till att bidra till diskussionen om vad yrkesdidaktik kan tänkas vara i relation till Gy 2011 för gymnasieskolan. Genom en rad konkreta exempel illustreras en mångfald av yrkesdidaktiska uttryck. Antologin fångar viktiga aspekter av yrkeslärares arbete och förutsättningarna för dessa. Andreas Fejes, Viveca Lindberg och Gun-Britt Wärvik det [har] varit otroligt spännande att ta del av bokens olika kapitel. Den bredd och mångfald som visas upp i de olika bidragen gör att många olika aspekter av yrkesutbildningen blir belysta. Rubrikerna till bokens olika delar kan också fungera som en karta över det yrkesdidaktiska landskapet. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet Innehåll Medverkande Förord1. IntroduktionViveca Lindberg, Andreas Fejes & Gun-Britt Wärvik2. Vad är ett yrkesämne? Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik3. Simuleringsaktiviteter i metodrumIngela Leibring4. Entreprenörskap i hantverksprogrammetJessica Wallin & Andreas Fejes5. När eleverna äger kunskapenOla Lindholm6. Att bygga sig till kunskapMagnus Fjellström7. Reflektion genom digital dialogGunilla Berg Christoffersson8. Tid för handledningÅsa Mårtensson & Per Andersson9. Lärares samverkan för yrkeskunnandeMaria Christidis & Viveca Lindberg10. Matematik för yrkeskunnandeKarolina Muhrman11. Återkopplingspraktiker i frisörutbildningenAnna Öhman12. Bedömning för yrkeslärandeMartina Wyszynska Johansson & Per-Olof Thång13. Yrkeslärares kompetensutvecklingSusanne Köpsén & Per Andersson14. Lärande identiteter i frisörutbildningenEva Klope15. Yrkesdidaktik och bildningRuhi Tyson16. Yrkesdidaktiska vägvalIngrid Carlgren17. Yrkesdidaktisk forskning in i framtidenAndreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik

Under tre års tid följde Susanne Köpsén det fackliga styrelsearbetet på ett industriföretag med drygt hundra anställda. Hon studerade hur styrelsens ansträngningar att utveckla den fackliga verksamheten kan relateras till lärande, en ständigt pågående lärprocess som tar sig olika uttryck över tid. Det rör sig om lärande på egen hand, men inom ramen för en social rörelse med både traditioner att bevara och krav på förändring. Ytterst handlar avhandlingen om lärande i vardagen. Vad är det för utmaningar de fackliga företrädarna på en arbetsplats möter? Hur gör de för att klara av dessa? Hur hanterar de kraven på nya kunskaper? Hur ser förutsättningarna ut? Hinder och möjligheter för lärande? Den här studien försöker svara på dessa frågor. Från revolution till reträtt är Susanne Köpséns avhandling på Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande i Linköping.