Susanne Nylund Skog

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Vi omges av djur i alla former. De sprids som lustiga berättelser på sociala medier, de förekommer som metaforer, de är leksaker och de är mat. Djur ingår också i det växande kulturvetenskapliga forskningsområde som intresserar sig för människors varierade och komplexa relationer med andra arter. I denna antologi undersöker åtta etnologer hur djur väcker känslor och engagemang. Bidragen är tydligt vinklade mot vilda djur, alltså sådana som sällan ingår i det egna hushållet eller rör sig i vår omedelbara närhet. Med utgångspunkt i pågående forskning diskuterar författarna teman som konflikter och glädjeämnen i fågelskådarvärlden, karismatiska djur i olika utställningskontexter, barns rädslor, morbida djurskämt och levande djurs rituella omvandling till ätbart kött. Texterna spänner från det innerliga, komiska och gulliga till död och existentiell utsatthet.

Den här tankeväckande och nyansrika boken handlar om fågelskådare, om de som ser och lyssnar på fåglar. I fokus är deras berättelser. Med skarp och öppen blick undersöker etnologen Susanne Nylund Skog hur fågelskådarna beskriver sig själva och fågelskådning. Hon analyserar deras jargong, erfarenhetsberättelser, vandringssägner, reseskildringar, fågelrapporter, handböcker, skönlitterära skildringar och bloggar. De tidiga fågelskådarna var män som sköt sina byten för att kunna granska och artbestämma dem. Idag har geväret ersatts av kikaren och fågelskådning engagerar unga och gamla, män och kvinnor. Själva artbestämningen utgör endast en liten del av aktiviteten. Några skådar fåglar för naturupplevelsens skull, andra för den sociala gemenskapen och ytterligare andra samlar på sedda arter och tävlar med varandra. I deras berättelser gestaltas fågelskådning som en fartfylld och kunskapsbaserad aktivitet, och fågelskådaren som å ena sidan äventyrlig och flexibel, å andra sidan naturvetenskapligt kunnig och tålmodig. Den idealiska fågelskådaren sätter dessutom alltid fåglarna, miljön och naturen i första rummet. Föreställningen om fågelskådaren som en äldre man klädd i kaki är också på väg att förändras och ge plats för bland andra den kvinnliga nörden, den nya gentlemannen och den njutande naturesteten. Samlare, jägare och andra fågelskådare är lättläst populärvetenskap där författaren med varsam hand analyserar fågelskådarnas berättelser och ledsagar läsaren genom snustorra rapporter och hisnande historier. Susanne Nylund Skog arbetar som forskare på Institutet för språk och folkminnen. Hon är docent i etnologi vid Uppsala universitet och i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Susanne Nylund Skog disputerade 2002 på en doktorsavhandling om förlossningsberättelser och har skrivit ett flertal artiklar om samma ämne. Hon har även forskat om judiskt liv i Sverige och skrivit monografin Livets vägar: Svenska judinnors berättelser om förskingring, förintelse, förtryck och frihet (2012)." Susanne Nylund Skog återkommer flera gånger till att det är människorna som hon är nyfiken på, deras berättelser. Även om det ofta kan handla om vad man ibland vanvördigt kan kalla nördar känns det hela tiden tydligt hon behandlar dem med respekt. Det gäller också att komma bort från känslan av bara torr vetenskaplig rapport." UNT

Rakel flydde från Österrike och nazismen på 1930-talet. Hon kom till Sverige på 1950-talet. Miriam överlevde Förntelsen och fördes med de vita bussarna till Sverige efter andra världskrigets slut. Nadia föddes i Sverige av föräldrar som flytt undan pogromer i öst på 1970-talet. Rakel, Miriam och Nadia är svenska judinnor. Den judiska gruppen i Sverige präglas av ett slags dubbelhet; i egenskap av judenhet är den en del av en judisk diaspora, i egenskap av minoritet är den samtidigt en del av Sverige. Hur kommer detta till uttryck i Rakels, Miriams och Nadias levnadsberättelser? Hur är det att leva i spänningsfältet mellan andras kategoriseringar och egna uppfattningar om vem man är? Bokens ambition är att med utgångspunkt i Rakels, Miriams och Nadias levnadsberättelser belysa och nyansera dessa frågor. Fokus är på de manus som formar berättelsernaoch de fyra centrala teman i deras bberättelser: förskingring, förintelse, förtryck och frihet.