Susanne Wigorts Yngvesson

Psalm är ett fantastiskt fenomen I denna bok får läsaren på ett unikt sätt del av samspelet mellan teori och praktik vad gäller psalmskapande och psalmens användning. Det ger denna läsebok en kalejdoskopisk karaktär eftersom psalm beskrivs ur olika perspektiv men ändå med gemensamma utblickar. Anders Frostensons stiftelses psalmskola har sedan 2005 varit en plats för många kreativa möten. De är bokens inspirationskälla och jordmån. Vi hoppas att boken ger lust till psalmsång och psalmskapande.

Att tolka psalm vänder sig till dig som vill reflektera kring psalmens betydelse i gudstjänstlivet, kyrkomusiken eller din personliga tro. Om du är professionell eller amatör spelar mindre roll – det enda du behöver är en öppenhet för att tolka psalm och en vilja till mer kunskap. I boken får du flera nycklar som öppnar möjligheter för gemensamma samtal och egna reflektioner. Vad står det egentligen i psalmtexten? Vilken betydelse har melodin? Genom svaren på en enkätstudie bland Svenska kyrkans medarbetare ges också en ingång för fortsatt reflektion. Vad är, enligt svarspersonerna, det viktigaste med psalm? Vad bör de förmedla? Håller du med om resultatet av studien, till exempel förslag på vilka psalmer som borde tas bort? Med ett lättillgängligt språk och konkreta exempel resonerar författaren kring psalmens betydelse i teologin och hur psalm kan gestalta tro. Du behöver inte vara akademisk teolog eller musikvetare för att använda nycklarna, men erfarna psalmexperter och professionella musiker kan också ha glädje av dem för fördjupning. I slutet av boken presenterar författaren litteraturtips för den som vill gå vidare och lära sig mer. I slutet finns också en framtidsspaning: Vad händer med psalmer och psalmböcker framöver? Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hon skriver egna psalmer, undervisar om psalm och är ordförande i Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång.

Det är många saker som Pär Lagerkvist säger att han inte är men som hans läsare vill tillskriva honom. Han är inte kristen, säger han, men präglas starkt av de bibliska berättelserna och den poetiska stilen. Landskap, personer och särskilt hans frågeställningar om Gud/gud, livet, döden och evigheten är utpräglat bibliska teman, men inte enbart. De är också allmänmänskliga frågeställningar för varje sökare och tvivlare. Hans referensramar är sammanflätade med de bibliska. Trots alla frågor och tvivel om de yttersta tingen kunde han vara kompromisslös med sin politiska ideologi då han försvarade den enskildes frihet och ansvar. I detta var han en kämpande humanist, ett begrepp han själv myntade i Den knutna näven (1934) och som fick bli titeln på denna bok. Susanne Wigorts Yngvesson

Antologin Trolösa innehåller analyser och reflektioner om Ingmar Bergmans filmer med bidrag av teologer, musik- och filmvetare. Bokens titel Trolösa associerar både till Bergmans film med samma namn och till spänningen mellan tro och tvivel, tillit och svek som ryms i Bergmans konstnärskap och i luthersk teologi. Artiklarna berör några kärnfrågor i Bergmans skapande i relation till luthersk teologi i vid mening. Bergman brottades livet igenom med frågor om Guds existens och människans tro, livet och döden, synd och förlåtelse samt kärlek och nåd. Han väjde inte för uppbrott eller förvandling utan använde berättelser för att tolka människans livsfrågor. Ett centralt tema genom Bergmans konstnärskap är kampen med föreställningar om Gud. Inte minst präglades han av lutherskt teologiska uppfattningar om skuld. Den dömande guden värjde han sig emot, men han sökte sig också gång på gång till den bilden för att markera sitt uppror och sin trolöshet mot en sådan gud. Istället ville han släppa in kärlekens och frihetens Gud som kunde förmå människan att erfara världens mystik. Kameran och teaterscenen blev Bergmans predikstol för uppror och försoning. Han var en tvivlande sanningssökare och i den meningen inte olik Martin Luther.

Människans livsvillkor och självuppfattning påverkas när teknik och teknologi förändras. De förändringar som pågår just nu, som det ökande användandet av artificiell intelligens och digital teknik i vardagen, saknar historiskt motstycke. Teknoteologi undersöker skärningspunkter mellan teologiska, filosofiska, biologiska och teknologiska aspekter av vad det är att vara människa. Bokens sju kapitel är skrivna av forskare inom etik, systematisk teologi, bibelvetenskap, teknikfilosofi och mänskliga rättigheter. Tillsammans bidrar kapitlen med att tolka våra teknikgenomsyrade liv utifrån kristen teologi och filosofisk reflektion. Boken vänder sig till studenter inom ämnen som filosofi, teologi, religionsvetenskap och teknik men är samtidigt angelägen läsning för alla som intresserar sig för filosofiska och teologiska frågor som vad en människa är och hur människan kan förstå sig själv i relation till intelligenta maskiner.

Som unga diktare ofta gör befann sig den unge Lagerkvist i ett korsdrag av intryck, positiva som negativa. Men han fann också sin egen röst och kom att höra till de författare som Kjell Espmark kallat ”de solitära mästarna”, alltså diktare som inte bildar skola och får en skara av efterföljare. Trots det gjorde han avtryck. I årsskriften för 2020, kallad Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed – och mycket mer.

Varför behandlas kvinnor sämre än män i vården? Vad är patriarkatet? Varför är kvinnors sexualitet fortfarande en laddad fråga? Vad kan dagens feminister lära sig av tidigare generationer? Spelar könsskillnader någon roll? Vad är jämställdhet? Kan liberalism och feminism förenas? Var står feminismen inför 2020-talet? I Feminism en antologi har vi samlat några av Sveriges mest intressanta röster. De har fått fria händer att ge sina perspektiv och visar tydligt att feminismen inte är någon enhetlig rörelse. Medverkande skribenter: Jesper Ahlin Marceta, Lena Andersson, Agnes Arpi, Amanda Broberg, Isobel Hadley-Kamptz (red), Louise Persson, Linda Skugge, Susanne Wigorts Yngvesson och Myra Åhbeck Öhrman.

All din nåd är öppen famn - Psalmernas sjungna teologier är en bok för kyrkomusikern, prästen, körsångaren, teologen, och för dig som uppskattar kyrkomusik! Psalmer går rakt in i människors hjärtan och så har det uppfattats alltsedan kyrkans första tid. Därför har psalmernas text och musik betraktats som kontroversiella eftersom de har brutit mot normer eller ansetts bidra till för mycket njutning. Men vad är det som skiljer psalm från andra texter och annan musik? Vad betyder de egentligen? I All din nåd är öppen famn - Psalmernas sjungna teologier visar Susanne Wigorts Yngvesson att varje psalm öppnar nya världar. Bilder, symboler och berättelser speglar människors tro och föreställningar under hundratals år. I Den svenska psalmboken finns både Gud och satan i texterna och psalmboken i sin helhet representerar livets alla dimensioner. Den är rik på mångfald i sin poesi och teologi. Genom bilder, text och musik tränger psalmen in i människors hjärtan och därför kan den vara både inspirerande och farlig, som Augustinus och Luther sa om psalmens funktion. Psalmer är den sjungna teologin – men vad är det vi sjunger egentligen? Utifrån ett urval av psalmer undersöker författaren de teologiska bildspråken och vrider på perspektiven för att visa texternas skiftande dimensioner. Hon analyserar också teologin i de psalmer som sjungs mest vid dop, vigsel och begravning. Psalmer rymmer en teologisk rikedom som vi alltför sällan reflekterar över. Därför bidrar författaren även med en metod för psalmsångarens egen fördjupning. I boken presenteras också en undersökning av prästers och musikers förhållande till psalm. Vilka är särskilt angelägna och varför? Vilka psalmer är dolda skatter och vilken skulle man föredra om man bara fick välja en?

I det digitala samhället kartläggs människors liv in i minsta detalj. Teknologin skapar möjligheterna, politiska och kommersiella intressen skapar efterfrågan. Idag besitter företag och stater enorma informationsmängder som 1900-talets diktaturers allra mest avancerade övervakningsapparater bara kunde drömma om. Susanne Wigorts Yngvesson är etiker och teolog. I Övervakad låter hon politik, samhälle och religion få samspela för att belysa livet i övervakningssamhället.2016 gav Timbro förlag ut Susannes uppmärksammade bok Frihet till samvete om samvetsfrihet i arbetslivet.

I Skampåle funderar framstående journalister och medieforskare kring drevens betydelse och framtid, både som samhällsgranskning och kollektiva riter. Finns det ett samband mellan drevjournalistikens blomstring och de traditionella mediernas kris? Hur påverkas vår personliga integritet av drev på sociala medier och vad händer på orter där det inte längre finns några granskande journalister kvar? Paul Frigyes är journalist och författare. Sedan 2001 har han skrivit och producerat radio på teman om mediefrågor, press- och yttrandefrihet. Medverkande:Jack Werner, journalist och grundare av ViralgranskarenPer Svensson, kulturjournalist och författareSusanne Wigorts Yngvesson, docent i etikOisin Cantwell, journalistLars Nord, medieprofessorKerstin Weman, journalistTobias Bromander, lektor i statsvetenskapAnn Engqvist, journalist och lokalpolitiker i SvedalaFredrik Nejman, journalist och författare

”Odödlighet, uppståndelse! Uppståndelse ur förnedring och smärta till fullkomning och oförgänglighet. Bara nu är det så som det inte skall vara. Bara nu. Men i fröet är allting riktigt. Bara där är allting riktigt. Ja, i varje tid är det så som det inte skall vara. Men i fröet ligger fullkomligheten och väntar, bidar tåligt sin stund. Och dess stund kommer alltid. Stunden då den kan få trädet att stiga ändå högre, med en ändå stoltare krona.” Orden är hämtade från Pär Lagerkvists skrift Den befriade människan, utgiven 1939. Den utgör ett centrum i Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift, 2016, som även rymmer studier om bland annat Lagerkvist som tröstare, hans försvar för människans värdighet, hans frånvaro från dagens svenska teaterscener och en text av mottagaren av 2015 års Pär Lagerkvist-pris, Lars Andersson.

Debatter om friheter är med nödvändighet debatter om svåra avvägningar. Var ska gränsen dras mellan individens rätt att utöva sin frihet och andras rätt att slippa påverkas av dem? I Frihet till samvete finner Susanne Wigorts Yngvesson att Sverige är avvikande i synen på samvetsfrihet i arbetslivet. Alla yrkesområden som har med människor eller något levande att göra ställs inför gränsdragningar av moralisk art. Samvetsfrihetsfrågor på arbetsplatser kan röra allt från relativt enkla frågor som hur man hälsar eller klär sig, till svåra avgöranden om abort, eutanasi eller åldersbestämning av asylsökande. I yrken där man möter människor i särskilda etiska situationer formuleras koder som uppmanar till samvetsansvar - men som anställd är du ändå inte fri att agera hur som helst utan att det får konsekvenser. Susanne Wigorts Yngvesson tittar i boken närmre på samvetskonflikter inom sjukvården, polisen, militären och kyrkan. Där andra fastnar i sakfrågor - för eller emot abort - lyfter Susanne Wigorts Yngvesson blicken och frigör principiella argument. Susanne Wigorts Yngvesson visar att samvetsfrihet i grund och botten, precis som den närliggande rättigheten yttrandefrihet, handlar om tolerans. Att tolerera avvikande agerande är lika viktigt som att tolerera avvikande åsikter. Susanne Wigorts Yngvesson är docent i etik och lektor vid Teologiska högskolan Stockholm. Hon forskar och undervisar i teologi, filosofi och mänskliga rättigheter. Äntligen en bok som breddar och fördjupar diskussionen om samvetsfrihet bortom abortfrågans skyttegravar. I ett upplyst, liberalt och pluralistiskt samhälle bör vi alltid vara beredda att utsträcka möjligheten att leva rikt och fredligt också efter värderingar och trosföreställningar vi inte delar. Det är vad tolerans går ut på. Mattias Svensson, liberal debattör.

Journalister har makt över hur kristna kyrkor och samfund uppfattas. Somliga beskrivs som normala och andra som värstingkristna. Agendan blir ibland stereotyp och hätsk. Av den anledningen har journalistik skapat konflikter som hade kunnat undvikas om reportrar och opinionsbildare varit neutrala och mer kunniga. När pingströrelsen var ny utmålades den som farlig för kvinnor och barn, katolska kloster beskrevs till en början som pinoanstalter, dispyten om kvinnors tillträde till prästämbetet klassades som en fråga om kvinnohat. Livets Ord och Opus Dei framställdes som pengahungriga och maktlystna och Knutby-församlingen kunde behandlas hur som helst. Det finns en religionsblindhet bland svenska journalister som än idag påverkar när kristnas tro och liv beskrivs. I denna antologi bidrar sex författare med alternativa perspektiv på nyhetsmaskineriets beskrivningar och diskuterarjournalistikens förhållande till kristna kyrkor och samfund.

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.