Svante Helmbaek Tirén

Antologin har tidigare utgivits i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk, nu i nytt mindre format. Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd". Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen. Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk, och genom att följa kakelugnens utveckling öppnas ett fönster till 1700-talets tankevärld. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.

Naturaliesamlandets historia berör många delar av vårt förflutna. Fasci­nationen för naturen var minst lika viktig för synen på människan som för vetenskapen. Ett talande exempel är den Timmska naturaliesamlingen på Engelsbergs bruk, skapad av brukspatron Gabriel Casper Timm och hans son Paul August under 1800-­talet. Livet igenom ägnade de en stor del av sin lediga tid åt att samla växter, insekter, mineraler och annat ur naturens skattkammare. En del kom från hemtrakterna i Västmanland, annat var insamlat runtom i Skandinavien. Far och son stod i tät kontakt med samlare och vetenskapsmän och byggde samtidigt upp ett bibliotek där naturvetenskapliga titlar samsades med böcker om andlighet och tro. Ytterst handlade naturaliesamlandet om ett slags förundran över skapelsen. Med Naturaliesamlandet i historien placeras den Timmska naturalie­samlingen i ett större sammanhang och får sällskap av andra samlare, tänkare och vetenskapsmän under 1700­- och 1800-­talen. I boken tecknas bilden av hur samlandets idévärld har utvecklats och fortsätter att påverka oss ända in i vår egen tid. Boken ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk.

Tapeter har genom århundraden och i olika skepnader varit en av våra viktigaste väggdekorationer. Attityderna till tapeter har skiftat genom tiderna, inte minst under de senaste årtiondena. Idag finns dock ett starkt och växande intresse för tapeter och det historiska bevarandet av byggnader. Denna bok, som är den första fristående delen i en serie om världsarvet Engelsbergs bruk, bidrar till ökad förståelse för tapetens historia. Genom det rika utbudet av illustrationer, såväl historiska som moderna, delar experter inom flertalet ämnen med sig av sina fördjupade kunskaper om tapeter, både som hantverk och som uttryck för olika dekorativa ideal.

Axel Törneman (1880-1925) var aktiv som konstnär mitt under den moderna konstens genombrott. Trots sin relativt korta levnad hann han både uppleva och vara en del av de dramatiska kulturella skiften som präglade 1900-talets början. Med Törneman som portalfigur kartlägger denna antologi de tidiga konst- och idéströmningar som idag samlas under begreppet modernism. I hans måleri finns nämligen viktiga nycklar till förståelsen av modernismens utveckling i såväl Sverige som Europa. Genom att växla mellan den biografiska närläsningen och det större, internationella sammanhanget blir Törnemans liv och verk ett sätt att koppla samman modernismens mångbottnade rötter. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.