Svante Norrhem

Serving Aristocracy is the history of social negotiation and mobility in an early modern knowledge community, centred on the aristocratic De la Gardie family and their sphere of manors and estates in seventeenth-century Sweden. Focusing on underprivileged women and men and the knowledge community that shaped their interactions, social negotiations, and mobility, this book documents ordinary people’s lives and work in an aristocratic sphere. It uses the De la Gardie bureaucracy’s meticulous records to full effect, charting servants’ experiences, learning, and agency. The unique collection of petitions provides an invaluable insight into how servants viewed their own backgrounds, personal predicaments, and hopes for the future, and how they negotiated their work and wage. It reveals the aristocratic estate organization not only as a workplace, but also as a training ground where knowledge circulation was as fundamental as socialization, social negotiation, and networking. At the same time, Serving Aristocracy exposes the flaws in the aristocratic mindset: the De la Gardies’ organization was hierarchical, paternalistic, and feudal, and employees were forced to live at the mercy of their masters. This is the ideal resource for students and scholars interested in knowledge, mobility, and agency in an early modern aristocratic work sphere.

Serving Aristocracy is the history of social negotiation and mobility in an early modern knowledge community, centred on the aristocratic De la Gardie family and their sphere of manors and estates in seventeenth-century Sweden. Focusing on underprivileged women and men and the knowledge community that shaped their interactions, social negotiations, and mobility, this book documents ordinary people’s lives and work in an aristocratic sphere. It uses the De la Gardie bureaucracy’s meticulous records to full effect, charting servants’ experiences, learning, and agency. The unique collection of petitions provides an invaluable insight into how servants viewed their own backgrounds, personal predicaments, and hopes for the future, and how they negotiated their work and wage. It reveals the aristocratic estate organization not only as a workplace, but also as a training ground where knowledge circulation was as fundamental as socialization, social negotiation, and networking. At the same time, Serving Aristocracy exposes the flaws in the aristocratic mindset: the De la Gardies’ organization was hierarchical, paternalistic, and feudal, and employees were forced to live at the mercy of their masters. This is the ideal resource for students and scholars interested in knowledge, mobility, and agency in an early modern aristocratic work sphere.

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet. I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvars­förmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen. Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

Vad händer med prestige och den inrikespolitiska debatten när en stat tar emot ekonomiska bidrag för att ställa upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioåriga kriget var helt avhängigt finansiellt stöd subsidier från Frankrike. Detsamma gällde under krigen på 1670-talet och mitten av 1700-talet. I Subsidier berättar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under så lång tid särskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att påverka den svenska staten, militären och det svenska samhället? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tätt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militära aktioner, men också till att upprätthålla svensk försvars­förmåga genom stöd till fästnings- och skeppsbyggen. Under inte mindre än 90 av de 166 åren mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och som-liga år även av andra stater som England, Nederländerna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstås spår i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjänade på det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vänskap, heder och beroende?

In the 1630s, France persuaded Sweden to fight on its side against the Holy Roman Emperor in the vicious, prolonged war between Protestant and Catholic states. Both countries goal was to limit the Empire s expansion, and the Swedes needed funds. Under the 1631 agreement, Sweden received French subsidies of about 400,000 Swedish riksdaler every year for five years a vast sum. This agreement was the first in a long line of deals between France and Sweden until 1796, which meant 166 years of intermittent support. In some years French subsidies amounted to a startling 20 per cent of the Swedish national budget. But how did the two countries manage to remain allies despite their abiding mutual mistrust? The historian Svante Norrhem charts the patterns of relations between the two countries in this wide-ranging study. With his skilful command of the international archival material he examines the reasons for the pact and the mutual dependency it led to. Norrhem discusses the motives and effects of the French subsidies. What about Sweden s honour, for example? To be so dependent on another state could signal that it was less than scrupulous In the end, the collaboration also had a profound impact on the Swedish state and society, and to some extent on France politics, territory and reputation were all at stake.

«Genom sin forskning har Norrhem belyst ett väsentligt kapitel i det förflutna som vi alltför länge har ringaktat»Svenska DagbladetEbba Brahe (1596-1674) föddes in i en av landets mäktigaste släkter och kom under hela sitt sjuttioåttaåriga liv att leva med makten nära sig. Som ung vistades hon vid hovet och förälskade sig där i landets unge kung Gustav II Adolf. Deras kärlekshistoria har levt ett eget liv genom seklerna och gett upphov till myter, dramer och romaner. Ebba gifte sig sedermera med Jakob De la Gardie. Hon blev maka, mor och farmor till inflytelserika politiker i stormaktstidens Sverige och spelade en aktiv roll i att bana väg för männen i hennes närhet. Ebba var maktlysten och praktlysten rik på framgång men mötte också motgång. Hon var en av de många kvinnor som under sextonhundratalets Sverige kom att spela en viktig roll i adelns maktutövning. Med god kännedom om politik och strategiskt tänkande bidrog hon till att skapa allianser som stärkte männens och barnens möjligheter. Svante Norrhem, docent i historia, är verksam Umeå universitet. Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

»Populärhistorisk pärla om ett ovanligt framgångsrikt par.« Svenska Dagbladet»Underhållande, god populärvetenskap.« Ystad Allehanda»Svante Norrhem åter visat att han är en kunnig och habil arkivforskare som dessutom har en mycket god förmåga att skriva intresseväckande och läsvärt. Man ser med förväntan fram emot hans nästa bok.« Karolinska förbundets årsbokDet här är historien om 1700-talets mest omtalade, avskydda och avundade par Christina och Carl Piper. De ansågs vara makthungriga, intriganta och giriga. Carl, en av Karl XII:s närmaste män, dog som rysk krigsfånge efter slaget vid Poltava. Christinas sällsynta affärsbegåvning gjorde henne till en mäktig industri- och jordägare. Som änka investerade hon i verksamheter från Torndedalen i norr till Skåne i söder. Flera av de släktegendomar hon instiftade har bevarats och finns kvar, bland annat Ängsö i Västmanland och Christinehof i Skåne. Svante Norrhem är professor i historia. Han har även skrivit boken Kvinnor vid maktens sida Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Denna bok är ett översiktsverk som behandlar könsöverskridande och samkönad kärlek och sexualitet i Sverige från forntid till nutid. Här beskrivs HBTQ-personers liv och det omgivande samhällets attityder samt de förändringar som skett under den långa tid som behandlas. Kvinnors och mäns olika livsvillkor diskuteras genomgående och den svenska historien sätts också in i ett större globalt sammanhang genom att utblickar till förhållandena i andra länder görs. Undantagsmänniskor ger en överskådlig bild av den svenska HBTQ-historien och syftar till att lyfta fram och besvara vanliga frågor i ämnet, exempelvis om homosexualitet alltid har funnits, om det fanns könsöverskridare på medeltiden, hur synen på bisexualitet har förändrats i historien eller varför öppenheten kring HBTQ är så mycket större i dag än för tjugofem år sedan. Inför utgivningen av den andra upplagan har boken reviderats och uppdaterats genomgående och utblickarna till andra länder omarbetats. Undantagsmänniskor är avsedd som kurslitteratur i historia och genusvetenskap vid universitet och högskolor, men är givande för alla som vill fördjupa sina kunskaper i HBTQ-frågor.

I 1600- och 1700-talets svenska stormaktstid myllrade det av kvinnor som var aktiva i det politiska maktspelet. De skaffade sig inflytande över beslut som kunde gynna det hushåll, den familj eller den släkt de själva tillhörde. Kvinnorna påverkade utnämningar till höga poster, försökte styra utrikespolitiska allianser, strävade efter att förändra maktbalansen mellan rivaliserande grupperingar och agerade som medlare när egna familjemedlemmar hamnat i onåd. Forskarna har länge varit medvetna om att kvinnorna aktivt deltog i politiken men deras medverkan har ofta behandlats som en kuriositet. I Kvinnor vid maktens sida lyfter historikern Svante Norrhem fram den roll som inflytelserika politikers hustrur spelade under perioden 1632 till 1772. Männens maktutövning grundlades i deras eget hushåll och där fanns självständiga kvinnor med egna idéer som stöttade männen i sina värv. Svante Norrhems spännande insikter i kvinnornas betydelse för beslutsfattandet och männens karriärer ökar vår förståelse för politiken i tidigmodern tid och beskriver en storslagen epok av okänd svensk kvinnohistoria.