Svante Nycander

Den orädde debattören är en vänbok till Bo Södersten på 80-årsdagen. Han är mest känd som nationalekonom, framför allt som författare till standardboken International Economics. Han var i tur och ordning professor i nationalekonomi i Göteborg, i internationell ekonomi i Lund och i nationalekonomi med särskild inriktning mot internationell ekonomi i Jönköping från början av 1970-talet till början av 2000-talet. Under skoltiden blev Bo Södersten politiskt intresserad. Han var riksdagsman för Socialdemokraterna 1979-1988 och satt bland annat i finansutskottet. När han kom tillbaka till universitetslivet kom han alltmer att engagera sig i fackliga akademiska frågor. Bo Södersten var under en period på 1990-talet ordförande i SULF (Sveriges universitetslärarförbund). Uppsatserna i Den orädde debattören spänner över de flesta av Bo Söderstens intresseområden. Den innehåller en handfull personliga porträtt av honom, speglar hans intresse för idéhistoria, svensk och internationell ekonomi, utvecklingsfrågor, rättighetsproblem och, sist men inte minst, hans debattvilja. Bo Södersten har aldrig varit riktigt politiskt opportun. Han kunde ta steget från Den hierarkiska välfärden till Kapitalismen byggde landet. Bo Södersten har drivit sina egna frågor, eldad av sin övertygelse, i bland annat Tiden, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet. I boken medverkar Mats Bergstrand, Jagdish Bhagwati, Yves Bourdet, Fredrik Braconier, Henrik Braconier, Karolina Ekholm, Gunnar Eriksson, Ronald Findlay, Gunnar Fredriksson, Birgit Friggebo, Stig Gustafsson, Göte Hansson, Erik Jonasson, Ronald W Jones, Dale W Jorgenson, Peter Kindlund, Mats Lundahl, Nils Lundgren, Johan Lönnroth, Anders Milton, Svante Nycander, Inga Persson, Lennart Petersson, Gunnar Petri, Lars Pettersson, Nils-Eric Sandberg, Bo Sandelin, Fredrik Sjöholm, Birgitta Strömbom och Hans Tson Söderström. Den orädde debattören har redigerats av Mats Lundahl.

Liberala principer är grunden för ett öppet och fritt samhälle. Vad är liberalt i asylfrågan? I Sverige finns två radikala rörelser, Sverigedemokraterna och det nyliberala nätverket, med rakt motsatta åsikter om aylrätt och öppna gränser. Nyliberalism var en viktig del av asylopinionen fram till hösten 2015. Liberaler erkänner asylrätten, men den mest generösa asylpolitiken är inte alltid den mest liberala. Den svenska flyktingpolitiken har inte varit långsiktigt hållbar och har medfört en systemkris. Tilliten till myndigheter och politiker minskar, levnadsvillkoren för familjer i de större städernas utanförskapsområden försämras när polisen, vården och skolan dignar under trycket. Vilken politik väljer vi om ett gemensamt mål är att främja ett öppet liberalt samhälle och en välfungerande demokrati, samtidigt som vi hävdar mänskliga rättigheter? Svante Nycander är fil.dr h.c. och var politisk chefredaktör för Dagens Nyheter 1979-1995.

Karl Staaff var liberal partiledare, statsminister och ledande i kampen för demokratin i början av 1900-talet. Den fjärde oktober 2015 är det 100 år sedan hans bortgång. Ekerlids Förlag och Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål ger därför ut två böcker som säljs var för sig eller tillsammans i en box som har titeln Karl Staaff - fanförare, buffert och spottlåda. I antologin Karl Staaff - arbetarvän, rösträttskämpe och socialreformator skriver Håkan Holmberg om Staaffs studenttid i Uppsala som präglades av kamp för andlig frihet och folkbildning med studentföreningen Verdandi som viktig plattform. Svante Nycander behandlar Staaffs kamp för arbetarnas fackliga rättigheter och hans betydelse för framväxten av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Anders Johnson belyser rösträttsstriden medan Marika Hedin skriver om Karl Staaff som företrädare för förra sekelskiftets sociala reformliberalism. I minnesboxen ingår Hans Lindblads bok om den strid kring parlamentarismen, demokratin och försvaret som kulminerade med bondetåget och borggårdskrisen 1914 och Staaffs avgång som statsminister. Ofta har det kallats en konflikt om försvaret, men i boken skildrar Hans Lindblad att det handlade om mycket mer. Staaff beskrev det själv som frågan om herremakt eller folkmakt skulle råda. Personlig kungamakt eller parlamentarism. Hans Lindblad vederlägger i boken Karl Staaff- försvaret och demokratin den ganska spridda uppgiften att Staaff skulle ha varit försvarsfientlig. Detta är minnesboxen som innehåller båda böckerna om Karl Staaff

Lagen om anställningsskydd är den mest omstridda av alla svenska lagar. Svante Nycander hävdar att turordningsregeln vid arbetsbrist är det största hindret för ett nytt Saltsjöbadsavtal och ett hot mot det kollektiva systemet på arbetsmarknaden. Lagen ersatte 1974 anställningsskydd genom kollektivavtal, som LO ännu omkring 1970 ville ha kvar. Författaren beskriver hur lagen kom till och hur den tillämpas. Han anser att alla skulle vinna på en reglering av turordningen i avtal, där parterna åtar sig att väga produktionens behov mot intresset av trygghet i anställningen i varje särskilt fall. Tvister bör lösas genom ett förliknings- och skiljeförfarande i parternas regi, vilket fungerade bra under Saltsjöbadstiden. Då bortfaller behovet av stupstocken sist in först ut. Vi kan få ett nytt huvudavtal och ett nytt samförstånd på arbetsmarknaden. Svante Nycander är fil.dr och har varit chefredaktör för Dagens Nyheter. Recensioner: " min husgud är Svante Nycander. Läs hans bok Sist in först ut. Jag håller helt med honom. Det är inte bra att rucka på partsförhållandet." Sven Otto Littorin, Byggvärlden "...ytterst läsvärda skrift Sist in först ut..." PJ Anders Linder, Svenska Dagbladet

Liberalismens idéhistoria är ett pionjärarbete och en blivande klassiker där Svante Nycander kartlägger de moderna politiska idéernas framväxt - från Machiavelli, Hobbes och Locke till nutidens Hayek och Rawls. Den tidiga liberalismen drevs av vrede över andlig, politisk och ekonomisk ofrihet, trosfanatism, privilegier och kunglig tyranni. Den legitimerade tre revolutioner, i England 1688, i Amerika 1776 och i Frankrike 1789. Efter år av krig, konflikter och motgångar ändrade den europeiska liberalismen karaktär och blev under 1800-talet försonande snarare än upprorisk, reformistisk och pragmatisk, med nära band till samhälls-vetenskapen. Dess inflytande var störst halvseklet före första världskriget. De centrala liberala idéerna är kontraintuitiva och uppfattas idag som självklara bara på grund av vanans makt. Ofriheten är naturlig, friheten artificiell, som civilisationen. Svante Nycander är fil.dr och har varit chefredaktör för Dagens Nyheter. Recensioner: Nycanders bok är [- - -] det utan jämförelse mest kunniga, översiktliga och inträngande arbetet om de liberala idétraditionerna som skrivits på svenska. - - - Styrkan i Nycanders arbete är bredden och översikten, men framställningen bärs också upp av tankens klarhet och språkets skärpa. Särskilt imponerande är den insiktsfulla och löpande jämförelsen mellan amerikansk och centraleuropeisk liberalism. Lennart Berntson, Svenska Dagbladet "Den som ännu inte har bestämt sig för en julklapp till en politiker får här ett tips. Oberoende av parti." Dalarnas Tidning Då bokens över 500 sidor bjuder på en historisk exposé som spänner från Magna Carta på 1200-talet, via tänkare som Lock, Smith och Mill till mer nutida storheter som Ayn Rand, så går det i en kort recension som denna inte att ge en helhetspresentation. Sägas kan dock att författaren närmar sig ämnet med en sympatisk öppensinnlighet man sällan finner i liknande ansatser. Och bjuder på slutsatser som erbjuder även en idéhistoriskt någotsånär bevandrad, många aha-upplevelser. Anders Edwardsson, Svensk Tidskrift "Boken är ett storverk och märkligt nog det första djuplodande svenska verket om liberalismen och alla dess förgreningar." Olle Wästberg, Frisinnad Tidskrift "Den liberala ideologins historia är inte särskilt känd. Svante Nycander fyller därför ett stort tomrum med sin 500-sidiga bok Liberalismens idéhistoria: Frihet och modernitet. Ingemar Andersson, Södermanlands Nyheter "Nycander har presterat ett mästerverk." Lennart Berntsson, BTJ "DN:s förre chefredaktör har presterat en imponerande översikt över den liberala idéutvecklingen. Det är lärt och välformulerat." Lennart Berntson, SvD "Storverk om liberalismen!" Håkan Holmberg, UNT "Av de stora politiska ideologierna är liberalismens idéhistoria minst omskriven Svante Nycander fyller därför ett stort tomrum med sin nya bok." Ingemar Andersson, Kyrkans Tidning

Mellan 1877 och 1903 ingrep militär i 500 strejker i USA. Arbetskonflikter var ofta rena fältslag med dussintals döda och sårade. I Europa svarade parlamenten för regleringen av arbetsmarknaden, i USA domstolarna. En konservativ domarkår gick i spetsen för en antifacklig repression utan motsvarighet i Europa. Domstolarna tillskrev sig en rätt att underkänna lagar som de ansåg strida mot konstitutionen och annullerade bland annat hundratals lagar om fackliga rättigheter och arbetarskydd. Den amerikanska fackföreningsrörelsens historia är full av dramatik, med höjdpunkter under 30-talets New Deal och 80-talets nyliberalism under Ronald Reagan. Författaren anser att skillnaderna mellan USA och Europa på arbetsmarknaden och i politiken till väsentlig del förklaras av de helt olika rättsliga traditionerna. Boken redogör ocskå för positiv särbehandling i arbetslivet av etniska minoriteter och kvinnor. Svante Nycander har skrivit om arbetsmarknadsfrågor i Dagens Nyheter i omkring 30 år och var tidningens chefredaktör 1979-94.