Svante Prado

Boken är ett unikt nationellt projekt genom dess representation av författare från samtliga svenska lärosäten som undervisar i ekonomisk historia på alla utbildningsnivåer. Bokens 25 författare är också aktiva forskare och bidragen bygger på en stor samlad erfarenhet av aktuell svensk och internationell forskning inom ämnet. Vad är ekonomisk historia? är en introducerande lärobok i ekonomisk historia som syftar till att väcka nyfikenhet för ämnet, samt visa på dess möjligheter som akademisk disciplin och tillämpad samhällsvetenskap. Boken visar hur ekonomisk-historiska perspektiv, teorier och metoder kan användas för att analysera olika utvecklingsförlopp med avgörande betydelse för samhällsutvecklingen då som nu. Genom att använda olika verktyg ur de historiska och ekonomiska verktygslådorna vänder och vrider forskare inom ekonomisk historia på begrepp som tillväxt, industrialisering, resursfördelning, kapital och arbete. På detta sätt bidrar ämnet till vår förståelse av mänsklighetens långa historia, samtidigt som det också bidrar med nya perspektiv på vår egen samtid. Vad är ekonomisk historia? består av 13 kapitel, de tre första kapitlen behandlar ämnets historia, teorier och metoder. De därpå följande kapitlen lyfter ett urval av de frågor som ekonomhistoriker arbetar med. Boken vänder sig främst till universitets- och högskolestudenter på grundläggande nivå och fungerar utmärkt som en introduktion till ämnet.

Boken publicerar ny statistik över det svenska monetära systemets framväxt från medeltiden till idag, med fokus på växelkurser, konsumentpriser och löner. Forskare från Göteborg, Lund och Stockholm diskuterar resultaten i tio kapitel. I boken presenteras ett konsumentprisindex för Sveriges som går tillbaka till 1290. Indexet visar att den genomsnittliga inflationen under perioden 1290-2008 var 2,5 procent per år, vilket ligger förvånansvärt nära Riksbankens nuvarande inflationsmål på två procent. Det århundrade som upplevde högst inflationstakt var 1500-talet, följt av 1900-talet. Reallönen för arbetare var högre i slutet av medeltiden än mitten av 1800-talet. Sedan dess har dock reallönerna stigit mer eller mindre kontinuerligt. Den kraftigaste ökningen ägde rum efter det första världskriget, som en följd av arbetstidsförkortningen. Det sista kapitlet presenterar industrilöner för män och kvinnor. Sedan 1800-talet har lönegapet mellan könen minskat, men från slutet av 1970-talet har skillnaden varit stabil. Boken är en del av ett mer omfattande projekt, som tidigare resulterat i en databas över historisk monetär statistik som finns på Riksbankens hemsida. En andra del beräknas komma ut inom två år. Den kommer att behandla statsskuld, penningmängd, aktieavkastning och ränteutveckling under motsvarande tidsperiod. I framtiden kommer även historiska serier över Riksbankens räkenskaper, fastighetspriser och banksektorn att publiceras.