Sven-Olov Wallenstein

Theodor W. Adornos Negativ dialektik och Estetisk teori utgör var sin hälft av ett enda tänkande som för ögonblicket inte - och kanske aldrig - kan bli helt, men vars möjlighet ändå är det som motiverar filosofin och ger den dess tvingande aktualitet. Filosofi kräver att vi fattar nuet, senkapitalismens förvaltade byråkratiska värld i vilken allt reduceras till en abstrakt identitet, men också urskiljer andra möjligheter: det fria, öppna och ickeidentiska. Däri vägleds hans filosofi av konsten, samtidigt som den måste förbli filosofi. Sven-Olov Wallenstein analyserar här Adornos filosofi med utgångspunkt i förhållandet mellan hans två huvudverk och de paradoxer som alstras av närheten mellan konst och filosofi, vilka förbinder dem med en lång filosofisk tradition, men också öppnar tankemöjligheter som ännu väntar på att förverkligas. Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola.

Jakob och hans herre adelsmannen är på resa på franska landsbygden. Herren får tråkigt och begär att hans talföre tjänare ska berätta om sina kärlekseskapader. Jakob lyder gärna, men blir avbruten. Oupphörligen blir han avbruten. Av tillfälligheter, upptåg och urspårande resonemang, av allsköns lösa existenser, av författaren själv och av ständigt nya berättelser. Vilka i sin tur avbryts. Oupphörligen. Men vad gör väl det? Allt står ju ändå redan skrivet i den stora rullen därovan. Inte sant? Encyklopediredaktören, upplysningsmannen, erotikförfattaren, konstkritikern med mera Denis Diderots antiroman Jakob Fatalisten är tillkommen i omgångar mellan 1765 och 1780, en tid då romaner ännu var lågstatuslitteratur. Den har roat och fått fart på tankarna hos Goethe och Hegel, Marcel Proust och James Joyce. Och oupphörligen hittar den nya läsare. Trots att den inte står skriven i den stora rullen därovan. Eller kanske just därför. David Sprengels översättning från 1925 återges här i oförvanskad form under redaktion av Jan Stolpe. Sven-Olov Wallenstein har skrivit efterordet.

Since Georg Lukács and Karl Korsch in the 1920s, Hegelian Marxism has played a prominent role as a radical intellectual tradition in modern political theory. This anthology investigates how these Hegelian Marxists, in different historical, political and intellectual contexts during the last century, have employed Hegel’s philosophy with the aim of developing and renewing Marxist theory. Besides Lukács and Korsch the volume includes articles dealing with the thoughts of Herbert Marcuse, Theodor W. Adorno, Walter Benjamin, Evald Ilyenkov, Lucio Colletti and Slavoj Žižek. The overall purpose is to investigate if, and the degree to which, these thinkers could be interpreted as Hegelian Marxists, and how they use the Hegelian philosophy to better understand their own current society as well as situate themselves in relation to orthodox forms of Marxism. Taken together, the articles can hopefully contribute to an intensification of discussions about the critical and self-critical philosophy of Marxism today.

Den femte delen i Marcel Proust-sällskapets skriftserie med bidrag av Magnus Bergh, Birgit Munkhammar, Sven-Olov Wallenstein, Anders Olsson, Kristoffer Leandoer, Lena Kåreland, Eric Schüldt, Magnus Florin, Arne Melberg, Maria Kronberg, Neal Ashley Conrad Thing, Peter Stenson och Daniel Pedersen. Redaktörer: Maria Kronberg och Emi-Simone Zawall.

Begreppen "kultur" och "hälsa" är mångtydiga och vaga och därför undflyende. Det tycks de nio essäförfattarna vara ense om i denna bok. Författarna är personer som i sin vetenskapliga, konstnärliga eller i övrigt professionella verksamhet på ett mycket påtagligt sätt kommit att arbeta med begreppen kultur och hälsa i olika avseenden och sammanhang. Deras utgångspunkter är olika och deras perspektiv skiftar, men därigenom bidrar de med bred fördjupning och precisering av samspelet mellan kultur och hälsa på ett mycket spännande sätt. Boken är ett försök att respektfullt närma de två sedan länge separerade kulturerna till varandra. Den utgör en förhoppning att detta närmande kan vara en av nycklarna till att skapa nya förutsättningar för ökad mänsklig hälsa och ökat välbefinnande. Med inledning av före detta kulturminister Bengt Göransson

Den franska psykoanalytikern Jacques Lacans namn är förknippat med många röda skynken: spekulation, obegriplighet och patriarkal hållning. Detta kan ge upphov till en viss rädsla inför att ge sig i kast med hans teorier, inte minst med tanke på att Lacan vanligen presenteras som en abstrakt tänkare inriktad på strukturer, modeller och språklig analys. Men faktum är att Lacans seminarier ofta domineras av reflektioner kring kropp, kroppslig beröring och sinnen samt hur dessa fenomen påverkar vår subjektivitet och våra relationer till andra. Som texterna i denna antologi visar kan Lacans nyckelbegrepp hjälpa oss att finna ett språk för begärsformer och drifter som gängse analyser av samhälle och kultur annars har svårt att fånga. Vem är rädd för Lacan? är den första bok som på svenska samlar originaltexter om Lacans teoretiska, analytiska och filosofiska arbete. Bidragen utgår från några av Lacans viktigaste begrepp och visar hur de konkret kan användas för att tänka vidare kring de ofta omedvetna processer som bestämmer både vår historia och vår samtid.

Konstnären Max Book fick sitt definitiva genombrott i mitten av 1980-talet. Nu är han tillbaka i stort fomat i Stockholm. I denna rikt illustrerade bok, som tillkommit i samband med Waldemarsuddes stora utställning Mata Hare, medverkar konstnären själv men även författaren Douglas Feuk, filosofen Sven-Olov Wallenstein och forskaren Kristoffer Arvidsson med intresseväckande artiklar om Max Books uttrycksfulla och starkt egensinninga bildvärld.

The earliest of the series presented in the book is Livingrooms. Helene Schmitz photographed her childhood home after a fire. It struck her how the familiar and well-known had been transformed into something else, for- eign and shocking in its contradictory beauty. Helene Schmitz has spent many years exploring man s relationship with nature and natural forces. In Western art the garden has often been used as a metaphor for paradise and plants are often seen as peaceful. The Kudzu, however, is quite the opposite: it is an invasive plant species from Asia which has grown completely out of control and suffocated all other vegetation in its progress through parts of the US South. In Kudzu Project she depicts how the vegetation has created some sort of twisted and mysterious landscape and how new sorts of spaces have emerged. The series Sunken Gardens was photographed in Surinam. Helene Schmitz traveled to the former Dutch colony.and this farm came to represent a miniature colonizing project. The construction of the farm was like a maze of fragile net enclosures surrounded by intrusive nature. In these spaces one loses all sense of who has the power. The series Earthworks was photographed in Namibia and in the early twentieth century, diamonds were discovered along the rugged coast of this former German colony. Those controlling the diamond trade became extremely rich and had a small settlement built with all the necessary conveniences. In the 1950s the houses were deserted and the strong ocean wind slowly drowns the buildings in sand. The elements have left their mark over the years. The book is a co-publication between Art and Theory and Dunkers Kulturhus.

Beginning in an analysis of three paradigmatic instances of the encounter between art and technology in modernism-the invention of photography, the step beyond art in Futurism and Constructivism, and the interpretation of technology in debates on architectural theory in the 1920s and '30s-this book analyzes three philosophical responses to the question of nihilism-those of Walter Benjamin, Ernst Jünger, and Martin Heidegger-all of which are characterized by an avant-garde sensibility that looks to art as a way to counter of the crisis of modernity. These responses are then brought to bear on the work of the architect Mies van der Rohe, whose "silence"-understood as a withdrawal of language, sense, and aesthetic perception-is analyzed as a key problem in the interpretation of the legacy of modernism. From this, a different understanding of nihilism, art, and technology emerges. These concepts form a field of constant modulation, which implies that the foundations of critical theory must be subjected to a historical analysis that acknowledges them as ongoing processes of construction, and that also accounts for the capacity of technologies and artistic practices to intervene in the formation of philosophical concepts.

Martin Heidegger är en av vår tids mest inflytelserika filosofer. Hans tänkande utgör ett slags prisma, där många av de viktigaste tendenserna från det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets filosofi löper samman för att sedan spridas ut och inspirera så olika riktningar i det moderna tänkandet som existentialism, hermeneutik, marxism, psykoanalys och dekonstruktion. Birnbaum och Wallenstein, som översatt de fyra Heideggerskrifter som Thales gett ut, har skrivit denna guide till Heideggers senare filosofi. De inleder med att kort förklara några grundläggande idéer i Varat och tiden för att sedan diskutera innebörden av den filosofiska vändning som Heidegger genomgår under 30-talet. Här behandlas även de frågor hans engagemang som uni-ver-si--tets--rektor i nazismens Tyskland än idag väcker. Heideggers ökända rektorstal från 1933 återges i sin helhet. Ett sista kapitlet i boken diskuterar hur Heideggers nya filosofiska syn kom att artikuleras i förhållande till konsten, tekniken och arkitekturen.