Svenbjörn Kilander

Vad hände i byarna då timmerfronten nådde norra Jämtland vid 1800-talets mitt? Hur påverkades människorna i Alanäs, Frostvikens och Ströms socknar när deras agrara samhällsstruktur utmanades av industrialismens krafter? I När tiden byttes ut granskar historikern Svenbjörn Kilander handeln med skog och egendomar i åtta byar mellan 1850 och 1906. Med transaktionerna som fond belyser han också lokalpolitiska konsekvenser av skogsnäringens hastiga expansion. Bakom utvecklingen anas den svenska staten som alltmer reglerade de privata villkoren. Kilanders analys visar att den populära bilden av baggböleriet som orsak till den ekonomiska omvälvningen är kraftigt förenklad. Kilander beskriver konkret samtliga avverkningsrätter, överlåtelser av fastigheter och krediter mot inteckning i fast egendom i byarna. Resultatet är samtidigt en skildring av det norrländska inlandets omvandling under den tid då det svenska industrisamhället fick allt fastare konturer. På ytan var förändringarna små, likväl stöptes lokalsamhällena om i grunden. Studien är tankeväckande och utgör en grund för diskussioner om strukturförändringar i samhället med lokala, regionala och slutligen nationella konsekvenser

Naturen, kuren & samhället handlar om vårdinrättningar som kurorter, sanatorier, alkoholistanstalter, enskilda sjukhem och hälsohem i Sverige under 1800-talets sista decennier och fram till i dag, med tonvikt på perioden runt sekelskiftet 1900. Här kan läsas om pionjärer inom svensk alkoholistvård; om kurortskultur och nyttan av barfotavandringar; om flickors och kvinnors sjukdomsbehand­ling vid Loka och Porla brunn; om kurortens betydelse för kronikervård och om plikten till ett glatt sinnelag. Antologins elva kapitel är skrivna av historiker, idéhistoriker och kulturvetare som belyser olika teoretiska och praktiska försök att skapa god vård huvudsakligen genom naturliga läkande krafter i och utanför människan. Vårdformernas betoning på naturliga behandlingsmetoder väcker förnyat intresse idag. Motzi Eklöf är bokens redaktör och initiativtagare. Hon är docent i hälsa och samhälle och verksam som medicinhistoriker. Hennes senaste böcker är Kurkulturer (2008) och Läkare och läkekonster (2010).

Denna bok visar hur det gick till när Mörsil, Undersåker och Åre i och med järnvägen anslöts till resten av Sverige. Med ens uppkom då en direktförbindelse med de delar av samhället som redan tidigare och på ett påtagligt sätt hade kommit i kontakt med industrialiseringen. Hur tog de tre emot den erbjudna moderniteten? Vilka strategier på lokal nivå kunde iakttas? Vilka blev regionens viktigaste bidrag till det svenska industrisamhället? Vilken syn på industrialiseringsprocessen uttrycks under ångans och elektricitetens tidevarv? Författaren presenterar här skilda aspekter på den ekonomiska, sociala och politiska utveckling som lokalsamhällena i västra Jämtland upplevde under perioden 1882 1910 sedan järnvägen mellan Stockholm/Sundsvall och Trondheim hade invigts. Även om syftet med järnvägen var att exploatera västra Jämtlands materiella resurser, blev det inte detta, som kom att integrera Västjämtland i det moderna Sverige. Det var i stället det fjällnära områdets immateriella tillgångar, som gjorde trakten till en omistlig del av industrisamhället. Med ren luft, friskt vatten och rogivande miljöer, allt mera efterfrågade i takt med att industrialiseringsprocessen fortskred, kom denna landsända att inta en naturlig plats i det moderna Sverige. Svenbjörn Kilander är docent i historia vid Uppsala universitet och för närvarande verksam vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand.